April
- 8 april – Storbritannien minerar norskt territorialvatten.
- 9 april
- Tyskland anfaller Danmark och Norge, och Danmark kapitulerar så gott som omedelbart medan norrmännen fortsätter göra motstånd [2]. Norska flyktingar börjar strömma över gränsen till Sverige [3]. Huvuddelen av de svenska styrkorna finns i norr, vid finländska gränsen.
- Tyska kryssaren KMS Blücher sänks av norska kustförsvaret på Oscarsborg i Oslofjorden.
- 11 april – Allmän mobilisering utfärdas i Sverige.
- 12 april – Sveriges statsminister Per Albin Hansson deklarerar Sveriges fasta försvars- och neutralitetsvilja, medan den allmänna mobiliseringen pågår [2].
- 13 april – Per Albin Hansson uppmanar vid en presskonferens till återhållsamhet i den svenska kritiken mot Tyskland.
- April
Juni
- 2 juni – 20-årige Fausto Coppi, Italien vinner årets Tour de France [2].
- 4 juni
- 5 juni – Tyskland inleder en offensiv mot Maginotlinjen sedan då kapitulerat och Dunkerque utrymts [2].
- 7 juni – Norge kapitulerar till Tyskland.
- 8 juni – Den allierade expeditionskåren i norra Norge, bestående av brittiska, franska och polska trupper, tvingas evakuera från Narvik.
- 9 juni – Den svenska regeringen ger sin tillåtelse till tyska trupptransporter till och från Norge genom Sverige.
- 10 juni
- 12 juni – Den svenska riksdagen antar i en första omröstning en tryckfrihetsparagraf i grundlagen som tillåter censur vid krig eller krigsfara [3].
- 14 juni
- 15 juni – Sovjetunionen annekterar de baltiska staterna (Estland, Lettland och Litauen) [2].
- 17 juni
- Sovjetunionen ockuperar Estland och Litauen [6].
- Tyska Luftwaffes Junkers 88-bombflygplan sänker det brittiska skeppet RMS Lancastria, som evakuerar soldater från närheten av Saint-Nazaire, Frankrike, och 5 800 personer dödas.[10] Krigstidscensuren hindrar dock först information om händelsen från att nå allmänheten.
- 18 juni
- Den franske generalen Charles de Gaulle håller ett radiotal från London där han uppmanar sina landsmän till motstånd mot tyskarna [2], samt bildar en fransk exilregering.
- Sovjetunionen ockuperar Lettland [6].
- 22 juni – Fransk-tysk vapenvila undertecknas och Philippe Pétain blir fransk regeringschef i den södra obesatta delen, styrd från Vichy [2]. Vapenvilan sluts i Compiègneskogen i samma järnvägsvagn som tyskarna undertecknade kapitulationen 1918.
- 24 juni – Frankrike och Italien ingår vapenvila [6].
- Juni
- En bredare transportering av sjuka och permittenter mellan Norge och Tyskland på svenska järnvägar börjar [11].
- Sverige börjar ta emot omkring 50 000 norska flyktingar.
Okänt datum
- USA skickar soldater till Newfoundland, Bermuda, Saint Lucia, Bahamas, Jamaica, Antigua, Trinidad och Brittiska Guyana för att skydda luft- och flottbaser man genom avtal fått av Storbritannien [18].
- British Union of Fascists förbjuds.
- Gösta Nyström konstruerar den självbärande bilkarossen.
- I en marinorder avskedas all kommunistisk civilanställd personal i Sverige. Kommunistiska värnpliktiga placeras på logementsfartyget Bercut.
- Gustav V försäkrar Hitler att Sverige skall värna sin neutralitet samt att man är fast besluten att förhindra allierad aktivitet på svenskt område.
- Norge och Sverige diskuterar möjligheten att förvandla Narvik till neutralt område under svensk administration.
- Diskussionen om ett svensk-finskt försvarsförbund tas upp igen men faller på både Sovjets och Tysklands motstånd.
- På socialdemokraternas partikongress framför Per Albin Hansson tanken på en permanent samlingsregering då alla nu står på samma demokratiska värdegrund.
- Det svenska Centralförbundet Folk och Försvar bildas av politiska partier, frivilliga försvarsorganisationer med flera för att informera om riksdagens säkerhetspolitik.
- Riksmarschen, propagandatävlingar i gång och ett uttryck för beredskaps- och folkhälsoandan i Sverige, anordnas för första gången.
- En svensk lag som möjliggör upplösandet av partier antas, men kommer aldrig att användas.
- Den svenska priskontrollnämnden inrättas.
- Studieförbundet Medborgarskolan bildas av Högerns ungdomsförbund.
- Karolinska sjukhuset i Stockholm invigs.
- Damernas värld bildas genom ombildning av handarbetstidningen Flitiga händer.
- Vägskatt införs i Sverige.
- Kapell och krematorium ritade av Gunnar Asplund invigs på Skogskyrkogården i Stockholm [3].
- En svensk skolbok i tyska skriver "Der Führer hat Ordnung geschaffen" ("Ledaren Adolf Hitler har skapat ordning"), mot slutet av 1940-talet utbytt mot "Gott hat die Welt geschaffen" (Gud har skapat världen) [19].
- 1 januari – Clifford Olson, kanadensisk seriemördare
- 2 januari – Vjatjeslav Ivankov, rysk förbrytare
- 4 januari – Helmut Jahn, amerikansk arkitekt
- 11 januari – Bertil Bertilson, svensk musiker, kompositör, sångare och en av medlemmarna i Rockfolket
- 14 januari – Trevor Nunn, brittisk regissör
- 16 januari – Kjell E. Genberg, svensk deckarförfattare
- 19 januari – Paolo Borsellino, italiensk domare.
- 21 januari – Jack Nicklaus, amerikansk golfspelare
- 22 januari – John Hurt, brittisk skådespelare
- 24 januari – Joachim Gauck, tysk president
- 27 januari – James Cromwell, amerikansk skådespelare
- 28 januari – Carlos Slim Helú, mexikansk-libanesisk affärsman, världens rikaste person 2013–
- 9 februari – John Maxwell Coetzee, sydafrikansk författare, nobelpristagare 2003
- 12 februari
- 15 februari – Taichirō Hirokawa, japansk röstskådespelare och berättare
- 19 februari
- 21 februari
- 23 februari – Peter Fonda, amerikansk skådespelare och regissör.
- 24 februari
- 28 februari
- 29 februari – Vartholomaios I, ekumenisk patriark av Konstantinopel.
- 2 mars – Lothar de Maizière, tysk politiker
- 6 mars – Bernt Ström, svensk skådespelare.
- 7 mars
- Rudi Dutschke, tysk studentledare.
- Viktor Savinich, rysk kosmonaut.
- 10 mars
- 12 mars – M.A. Numminen, finländsk artist, sångare, kompositör och författare.
- 15 mars
- 16 mars – Bernardo Bertolucci, italiensk filmregissör.
- 17 mars – Mark White, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Texas 1983–1987.
- 19 mars – Barbara Franklin, amerikansk politiker, handelsminister 1992–1993.
- 22 mars
- 24 mars – David Atkinson, brittisk parlamentsledamot för de konservativa.
- 25 mars – Inger Säfwenberg, svensk TV-producent.
- 26 mars
- 27 mars
- 31 mars
- 1 april – Wangari Maathai, kenyansk miljöaktivist, vice miljöminister i Kenya, mottagare av Nobels fredspris.
- 2 april – Mike Hailwood, brittisk racerförare.
- 7 april – Per Mindus, svensk professor i psykiatri.
- 9 april – Mona-Lis Hässelbäck, svensk skådespelare.
- 12 april – Herbie Hancock, amerikansk jazzmusiker, pianist och kompositör.
- 15 april – Ove Engström, svensk sångare och kompositör.
- 16 april
- 18 april – Märit Andersson, svensk regissör, TV-producent och journalist.
- 19 april
- 20 april – Jan Cremer, nederländsk författare och konstnär.
- 21 april – Mokdad Sifi, före detta regeringschef i Algeriet.
- 25 april
- 30 april
- 3 maj – Peter Kneip, svensk skådespelare.
- 5 maj
- 7 maj
- 8 maj – Ricky Nelson, amerikansk rockartist.
- 9 maj – James L. Brooks, amerikansk manusförfattare, regissör och producent.
- 10 maj – Bill Cash, brittisk konservativ politiker, parlamentsledamot 1984-.
- 12 maj – Lill Lindfors, svensk artist.
- 15 maj – Ira Einhorn, amerikansk mördare.
- 16 maj – Mathias Henrikson, svensk skådespelare.
- 20 maj – Sadaharu Oh, japansk basebollspelare.
- 26 maj – Levon Helm, amerikansk musiker, trummis i The Band.
- 28 maj – Tom Petri, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1979-2015.
- 29 maj – Leonardo Henrichsen, svensk-argentinsk journalist.
- 31 maj – Bruce Chatwin, brittisk författare och vagabond.
- 1 juni – René Auberjonois, amerikansk skådespelare.
- 2 juni – Konstantin II, kung av Grekland.
- 7 juni – Tom Jones, walesisk sångare.
- 8 juni – Nancy Sinatra, amerikansk sångare.
- 19 juni – Paul Shane, brittisk skådespelare.
- 20 juni – John Mahoney, brittisk-amerikansk skådespelare.
- 23 juni
- 2 juli
- 6 juli – Nursultan Nazarbajev, president i Kazakstan.
- 7 juli
- 8 juli – Ben Chapman, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1997.
- 11 juli – Anita Wall, svensk skådespelare.
- 13 juli – Patrick Stewart, brittisk skådespelare.
- 18 juli
- 20 juli – Monica Dominique, svensk skådespelare, kompositör, arrangör och revyartist.
- 22 juli – Vera Tschechowa, tysk skådespelare.
- 26 juli – Mary Jo Kopechne, sekreterare åt Edward Kennedy.
- 28 juli – Hérard Abraham, president i Haiti 1990.
- 31 juli – Elisabeth Odén, svensk skådespelare.
- 3 augusti – Martin Sheen, amerikansk skådespelare.
- 11 augusti
- 15 augusti – Gudrun Ensslin, en av grundarna av Röda armé-fraktionen.
- 17 augusti – David Price, amerikansk demokratisk politiker.
- 20 augusti – Rubén Hinojosa, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1997–2017.
- 28 augusti – William Cohen, amerikansk republikansk politiker, ledamot i representanhuset 1973–1979, ledamot i senaten 1979–1997 samt försvarsminister 1997–2001.
- 3 september – Eduardo Galeano, uruguayansk författare.
- 5 september – Giancarlo Bigazzi, italiensk låtskrivare.
- 6 september – Elwyn Berlekamp, amerikansk matematiker.
- 11 september – Brian De Palma, amerikansk filmregissör.
- 12 september
- 16 september – Lillebil Ankarcrona, svensk skådespelare.
- 17 september – Jan Eliasson, svensk diplomat, ordförande i FN:s generalförsamling 2005-.
- 18 september – Abbas El Fassi, marockansk premiärminister.
- 22 september – Anna Karina, dansk-fransk fotomodell och skådespelare.
- 23 september – John Wilkinson, brittisk parlamentsledamot för Conservative 1970–1974 och från 1979.
- 28 september – Aleksandr Ivantjenkov, rysk kosmonaut.
- 2 oktober – Gheorghe Gruia, rumänsk världsmästare i handboll.
- 5 oktober – Nar Bahadur Bhandari, indisk politiker, chefsminister i Sikkim 1985-1995.
- 6 oktober – Wyche Fowler, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, senator 1987–1993.
- 9 oktober
- 11 oktober – Christoph Blocher, schweizisk politiker, partiledare för Schweiziska folkpartiet och justitie- och polisminister från 2003.
- 12 oktober – Esko Salminen, finländsk skådespelare.
- 13 oktober – Ingeborg Nyberg, svensk sångerska och skådespelare.
- 14 oktober – Cliff Richard eg. Harry Roger Webb, brittisk rock- och populärsångare, skådespelare.
- 15 oktober
- 19 oktober – Michael Gambon, brittisk skådespelare.
- 20 oktober – Heidrun Goebbels, dotter till Joseph Goebbels.
- 21 oktober – Manfred Mann, sydafrikansk popmusiker.
- 23 oktober – Pelé, brasiliansk fotbollslegend.
- 26 oktober – Hans Wigren, svensk skådespelare och manusförfattare.
- 27 oktober
- 28 oktober – Gennadij Strekalov, rysk kosmonaut.
- 1 november – Jon Skolmen, norsk skådespelare och författare.
- 5 november – Elke Sommer, tysk skådespelare, regissör
- 11 november – Barbara Boxer, amerikansk politiker, demokratisk ledamot av USA:s senat.
- 13 november – Rudolf Schwarzkogler, österrikisk konstnär inom body art och performance.
- 17 november – Luke Kelly, irländsk musiker.
- 19 november – Alberto Nessi, schweizisk, italienskspråkig författare.
- 21 november – Natalja Makarova, rysk balettdansös.
- 22 november – Terry Gilliam, amerikansk filmregissör, manusförfattare, skådespelare och animatör.
- 23 november – Gösta Pettersson, svensk cyklist.
- 27 november – Bruce Lee, kinesisk-amerikansk filmskådespelare och kampsportsexpert.
- 29 november
- Chuck Mangione, amerikansk jazzmusiker.
- Monica Stenbeck, svensk skådespelare.
- 4 december – Gary Gilmore, amerikansk förbrytare, avrättad 1977.
- 5 december – Peter Pohl, svensk författare.
- 12 december – Dionne Warwick, amerikansk populärsångerska.
- 16 december – Norman D. Dicks, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1977–.
- 19 december – Phil Ochs, amerikansk sångare och kompositör.
- 21 december – Frank Zappa, amerikansk kompositör, musiker och sångare.
- 23 december – Jorma Kaukonen, amerikansk musiker, gitarrist i Jefferson Airplane.
- 24 december – Per Eric Nordquist, svensk TV- och radioproducent och programledare.
- 26 december – Sören Gyll, svensk företagsledare.
- 28 december – A.K. Antony, indisk politiker, vid tre tillfällen chefsminister i Kerala.
- 30 december
- Christer Dahl, svensk regissör, manusförfattare, författare och producent.
- Birgitta Palme, svensk skådespelare, regissör och teaterchef.
- 31 december – Jan Tiselius, svensk skådespelare.
- Burhanuddin Rabbani, före detta president i Afghanistan
- Ali Saibou, före detta president i Niger
Första kvartalet
Februari
- 4 februari – Nikolaj Jezjov, 44, sovjetisk politiker och chef för NKVD.
- 5 februari – Charles S. Deneen, 76, amerikansk republikansk politiker.
- 15 februari – Rookes Evelyn Crompton, 94, brittisk industriman.
- 18 februari – Rudy Wiedoeft, 47, amerikansk musiker, saxofonist.
- 27 februari – Peter Behrens, 71, tysk arkitekt.
Mars
- 8 mars – Oscar Branch Colquitt, 78, amerikansk demokratisk politiker, publicist och affärsman.
- 10 mars – Michail Bulgakov, 48, rysk författare.
- 11 mars – Samuel H. Piles, 81, amerikansk republikansk politiker och diplomat, senator 1905–1911.
- 16 mars – Selma Lagerlöf, 81, svensk författare, nobelpristagare, ledamot av Svenska Akademien [2] (död på gården Mårbacka i Värmland [4]).
Andra kvartalet
Maj
- 9 maj – Gustaf Eliasson, 72, svensk grosshandlare och politiker (liberal).
- 14 maj – Emma Goldman, 70, rysk-amerikansk anarkist.
- 20 maj – Verner von Heidenstam, 80, svensk författare och poet, ledamot av Svenska Akademien, nobelpristagare [7].
- 24 maj – Clarence W. Watson, 76, amerikansk demokratisk politiker och industrialist, senator 1911–1913.
- 28 maj – Fredrik Karl av Hessen, 72, tysk prins, vald men aldrig tillträd kung av Finland 1918.
- 30 maj – Kurt Björkvall, 36, svensk civil flygpionjär.
Juni
- 6 juni – Arthur Zimmermann, 75, tysk politiker, Tysklands utrikesminister 1916–1917.
- 16 juni – Vítězslava Kaprálová, 25, tjeckisk kompositör och dirigent.
- 20 juni – Jehan Alain, 29, fransk organist och kompositör.
- 28 juni – Italo Balbo, 44, italiensk politiker.
- 29 juni – Paul Klee, 60, schweizisk konstnär.
Tredje kvartalet
Augusti
- 8 augusti – Alessandro Bonci, 70, italiensk operasångare.
- 12 augusti – Thorvald Astrup, 64, norsk arkitekt.
- 16 augusti – Henri Desgrange, 75, fransk tidningsutgivare, skapare av Tour de France.
- 18 augusti – Walter P. Chrysler, 65, amerikansk bilindustripionjär.
- 20 augusti – Sven Olsson i Labbemåla, 70, svensk lantbrukare och politiker (folkpartist).
- 21 augusti – Lev Trotskij, 60, ukrainsk-sovjetisk exilpolitiker och marxistisk teoretiker, mördad.
September
- 9 september – Alexandra Ahnger, 81, finländsk sångpedagog.
- 15 september – William B. Bankhead, 66, amerikansk demokratisk politiker, talman i USA:s representanthus.
- 24 september – Charley Straight, 49, amerikansk pianist, orkesterledare och kompositör.
- 27 september – Walter Benjamin, 48, tysk filosof, litteraturvetare och konstkritiker.
- 30 september – Oliver Shoup, 70, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Colorado 1919–1923.
Fjärde kvartalet
Oktober
- 6 oktober – Henry Horner, 61, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Illinois 1933–1940.
- 12 oktober – Tom Mix, 60, amerikansk skådespelare.
- 20 oktober – Gunnar Asplund, 55, svensk arkitekt.
- 27 oktober – Fini Henriques, 73, dansk kompositör.
- 30 oktober – Gunnar Landtman, 62, finländsk filosof, sociolog och politiker.
November
- 3 november – Lewis Hine, 66, amerikansk fotograf.
- 9 november – Neville Chamberlain, 71, brittisk politiker, Storbritanniens premiärminister 1937–1940.
- 11 november – Julia Håkansson, 87, svensk skådespelare.
- 16 november – Albert Engström, 71, svensk författare och konstnär, ledamot av Svenska Akademien [3].
- 26 november – Ivar F. Andrésen, 44, norsk operasångare (bas).
December
- 11 december – Nathaniel B. Dial, 78, amerikansk demokratisk politiker, senator 1919–1925.
- 14 december – Anton Korošec, 68, slovensk politiker.
- 15 december – Eugene Elliott Reed, 74, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1913–1915.
- 16 december – Eugène Dubois, 82, nederländsk antropolog, geolog och paleontolog.
- 19 december – Kyösti Kallio, 67, finländsk politiker, Finlands president 1937–1940.
- 21 december – F. Scott Fitzgerald, 44, amerikansk författare.
- 23 december – Felix Nylund, 62, finländsk skulptör.
Fotnoter
Muggenthaler, August Karl (1977). German Raiders of WWII. Prentice-Hall. sid. 14. ISBN 0-13-354027-8 Hooton, E.R. (2007). Luftwaffe at War: Blitzkrieg in the West. London: Chervron/Ian Allan. sid. 88. ISBN 978-1-85780-272-6 Muggenthaler, August Karl (1977). German Raiders of WWII. Prentice-Hall. sid. 58. ISBN 0-13-354027-8
- Wikimedia Commons har media som rör 1940.