1973 - Wikiwand

1973 (MCMLXXIII) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern.

För sången, se 1973 (sång).

Snabbfakta


1973 – MCMLXXIII 52 år sedan
År 1970 \| 1971 \| 1972 1973 1974 \| 1975 \| 1976
Årtionde 1950-talet \| 1960-talet 1970-talet 1980-talet \| 1990-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda \| Avlidna Bildanden \| Upplösningar
Humaniora och kultur Datorspel \| Film \| Konst \| Litteratur \| Musik \| Radio \| Serier \| Teater \| TV
Samhällsvetenskap och samhälle Krig \| Politik \| Sport
Teknik och vetenskap Meteorologi \| Teknik \| Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1973 MCMLXXIII
Ab urbe condita	2725
Armeniska kalendern	1422 ԹՎ ՌՆԻԲ
Assyriska kalendern	6723
Bahaikalendern	129–130
Bengaliska kalendern	1380
Berberkalendern	2923
Brittiskt regeringsår	21 Eliz. 2 – 22 Eliz. 2
Buddhistisk kalender	2517
Burmesiska kalendern	1335
Bysantinska kalendern	7481–7482
Koptiska kalendern	1689–1690
Erianska kalendern	3139
Etiopiska kalendern	1965–1966
Judiska kalendern	5733–5734
Vikram Samvat	2029–2030
Sakakalendern	1895–1896
Kaliyuga	5074–5075
Holocen kalender	11973
Nri-Igbo	973–974
Persiska kalendern	1351–1352
Muslimska kalendern	1392–1393
Nengō (Japan)	Shōwa 48 (昭和48年)
Nordkoreanska kalendern	62
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern	4306
Minguokalendern	ROC 62 民國62年
Thailändsk kalender	2516
Unixtid	94694400–126230399

Stäng

Händelser

Januari

Storbritannien, Irland och Danmark ansluter sig till Europeiska gemenskaperna (idag EU).

1 januari
- Danmark, Irland och Storbritannien lämnar Efta och blir medlemmar i Europeiska gemenskaperna (EG).^[1]
- Stockholms stads auktionsverk ombildas till aktiebolag, helägt av Stockholms kommun.
- Andelen outhyrda lägenheter tre månader efter färdigställandet i Sveriges storstadsområden når vid årsskiftet cirka 15 %, efter att tidigare ha varit^[när?] runt 2 %.^[2]
7 januari – Vänstergruppen Kommunistiska Förbundet Marxist-Leninisterna (KFML) antar Vänsterpartiet Kommunisternas (VPK) gamla namn Sveriges Kommunistiska Parti (SKP), trots VPK:s protester.
8 januari – Svenska tankern Tärnsjö och ett polskt lastfartyg kolliderar i Öresund, och cirka 3 000 ton tjockolja läcker ut och driver mot Sveriges kust mellan Mölle och Kullens fyr.^[3]
17 januari – Ferdinand Marcos utnämns till "president på livstid" i Filippinerna.
20 januari – 34-årige läroverksadjunkten Alf Svensson blir partiledare för det svenska politiska partiet Kristen Demokratisk Samling (KDS).^[1], en post som han kommer att inneha i 31 år.
22 januari – 176 personer, av de 202 ombord, omkommer då en chartrad Boeing 707, tillhörande Royal Jordanian Airlines, störtar i Nigeria under landning.^[4]
27 januari – I Paris undertecknas ett avtal om vapenstillestånd i Indokinakonflikten efter långa förhandlingar ledda av Le Duc Tho från Nordvietnam och Henry Kissinger från USA.^[1]
29 januari
- Sista amerikanska soldaten i Indokinakonflikten åker hem.^[5]
- 38 personer omkommer då ett egyptiskt flygplan störtar över Nicosia, Cypern.^[6]

Februari

4 februari – Dik Brownes Hagbard Handfaste ser dagens ljus på dagspressidorna.
14 februari – Sveriges riksdag inför en miljöavgift om tio öre på engångsförpackningar^{[förtydliga]} och returglas.^[7]
19 februari – 66 personer omkommer då ett sovjetiskt trafikflygplan störtar vid Prag, Tjeckoslovakien.^[8]
28 februari – 18 personer omkommer då ett militärt transportflygplan störtar över Polen.^[8]

Mars

2 mars – Brittiska rockgruppen Pink Floyds album The Dark Side of the Moon ges ut på Harvest Records.
3 mars – 25 personer omkommer då ett bulgariskt trafikflygplan störtar nära Moskva, Sovjetunionen.^[8]
4 mars – Pauli Siitonen, Finland vinner det 50:e Vasaloppet.^[1]
5 mars – Två spanska trafikflygplan kolliderar vid Nantes, Frankrike. I det ena omkommer alla 38 personer, det andra lyckas piloten landa utan att någon omkommer.^[8]
12 mars – Beväpnade indianer ockuperar Wounded Knee i South Dakota som protest mot USA:s behandling av urbefolkningen.^[9]
16 mars – Invånarna i Dorotea kommun hungerstrejkar i protest mot svenska regeringens planer på sammanslagning med Åsele och Fredrika kommuner, ger upp efter en vecka.^[10]
22 mars – 61 personer omkommer då två norska fartyg förliser i orkan utanför USA:s östkust.^[8] (MV Norse Variant och MS Anita).
23 mars – I Washington, DC döms Gordon Liddy till 20 års fängelse för att ha erkänt medverkan i inbrottet i demokraternas partihögkvarter under amerikanska presidentvalskampanjen 1972.^[1]

April

4 april – World Trade Center i New York invigs.
6 april – Sveriges riksdag antar en terroristlag som ger möjlighet till utvisning av utlänningar som antas tillhöra organisationer som arbetar med våld.^[11] Beslutet föregås av hård debatt.^[7]
10 april – 144 personer omkommer då ett brittiskt charterflygplan störtar vid Basel, Schweiz.^[8]
11 april – Ingmar Bergmans TV-serie Scener ur ett äktenskap med Liv Ullmann och Erland Josephson börjar sändas i Sverige.^[1]
12 april – Sveriges riksdag antar en datalag som skall skydda medborgarnas integritet.^[7]
18 april – USA:s president Richard Nixon medger att Watergateinbrottet kan ha planlagts och planerats av kretsar i Vita huset.^[1]
24 april – Gambias huvudstad byter namn, "koloniala" Bathurst blir inhemska Banjul.^[12]^[13]
27 april
- Gunnar Nilsson efterträder Arne Geijer som ordförande i svenska LO.^[1]
- Malmös sista spårvägslinje, linje 4 mellan Gustav Adolfs torg och Limhamn/Sibbarp, läggs ned.^[14]

Maj

2 maj – De svenska journalisterna Peter Bratt och Jan Guillou publicerar i tidningen Folket i Bild/Kulturfront ett reportage om ett okänt svenskt underrättelseorgan, Informationsbyrån (IB).^[1]
3 maj – Storbritannien övergår till metersystemet, omläggningen skall genomföras inom två år.^[5]
11 maj avlider den amerikanske skådespelaren Lex Barker
16 maj – Sveriges riksdag antar en ny lag om föräldraförsäkring, som bland annat ger fadern rätt till tio dagars ledighet vid barnets födelse.^[1]
23 maj – En oljeanläggning nära Gamlakarleby, Finland brinner.^[3]
31 maj – 144 personer överlever då en indisk Boeing 737 störtar vid New Delhi, Indien.^[8]

Juni

1 juni – Militärregimen i Grekland utropar republik och avsätter kung Konstantin som levt i exil sedan december 1967.^[1]
3 juni – Ett sovjetiskt överljudsflygplan störtar i ett bostadsområde nära Paris, Frankrike under flyguppvisning. 6-mannabesättningen samt 7 personer på marken omkommer.^[8]
6 juni
- Sveriges riksdag antar en ny svensk regeringsform och riksdagsordning.^[15]
- Sveriges riksdag beslutar att svenska statsordnar inte längre skall delas ut till svenska medborgare.^[1] I stället skall statsanställda få guldklocka efter 30 års tjänst, och bara icke-svenska medborgare kunna få ordnar.^[7]
12 juni – En svensk regeringsproposition vill avskaffa arbetsgivarnas fria uppsägningsrätt och införa turordning, vilket benämns Åmanlagarna (efter Valter Åman)^[11]
23 juni – Vid en brand på en bar i New Orleans omkommer 29 personer.^[8]
27 juni – Kina spränger en vätebomb i jordens atmosfär.^[3]

Juli

1 juli – I Sverige påbörjar Statens industriverk sin verksamhet.
11 juli – 117 passagerare och 5 ur besättningen omkommer då en brasiliansk Boeing 707 störtar vid Paris, Frankrike. 10 i besättningen överlever.^[8]
12 juli – 5 personer omkommer då ett pendeltåg växlas in på fel spår i Farsta, Sverige.^[8]
20 juli – En person dödas då en damm brister ovanför Sysslebäck.^[16]
21 juli – Två Mossadagenter skjuter ihjäl kyparen Ahmed Bouchiki i det så kallade Lillehammerfallet. Bouchiki visar sig vara helt oskyldig och det är egentligen Ali Hassan Salameh de två agenterna är ute efter. De grips dagen därpå.
23 juli
- Birgittasystrarnas nya klosterbyggnader i Vadstena invigs på 600-årsdagen av heliga Birgittas död.^[7]
- 78 personer omkommer och 1 räddas då en amerikansk Boeing 707 störtar över Tahiti.^[8]
29 juli – En bil och en buss krockar väster om Töcksfors, Sverige och sex personer omkommer.^[8]
31 juli – 86 personer omkommer och 2 överlever då en amerikansk DC-9 störtar vid Boston, Massachusetts, USA. 10 i besättningen överlever.^[8]

Augusti

2 augusti – 51 personer omkommer vid hotellbrand på Isle of Man.^[8]
13 augusti – En spansk Caravelle störtar nära La Coruña, Spanien. Alla 85 i flygplanet samt 5 personer vid nedslagsplatsen dödas.^[8]
16 augusti – 1 500 personer omkommer vid översvämning i Pakistan.^[17]
23 augusti – Den k-pistbeväpnade Jan-Erik Olsson tar fyra ur personalen som gisslan på Kreditbanken vid Norrmalmstorg i Stockholm.^[1] Han kräver tre miljoner kronor i kontanter, en snabb bil och att den kände brottslingen Clark Olofsson skall släppas fri.^[7] och föras till banken.
25 augusti – I Mariehamn spelar Finland och Sverige 0-0 i vad som är båda ländernas första officiella damlandskamp i fotboll.
28 augusti – Efter fem dagar avslutas Norrmalmstorgsdramat i och med att polisen släpper ner gas genom ett hål i bankvalvets tak och rånaren ger upp.^[7] Gisslan har kommit att identifiera sig med kidnapparen och ställt sig på hans sida, något som blir känt som Stockholmssyndromet.

September

1 september – 35 personer omkommer vid hotellbrand i Köpenhamn.^[8]

11 september – En militärjunta, ledd av Augusto Pinochet, störtar Chiles president Salvador Allende i en blodig statskupp.^[1]

15 september – Sveriges Konung Gustaf VI Adolf avlider och efterträds av sin sonson Kronprins Carl (XVI) Gustaf.^[1]

16 september – Vid det svenska riksdagsvalet blir ställningen mellan det socialistiska och det borgerliga blocket 175 lika. Både Socialdemokraterna och Folkpartiet backar, och Centern, Moderaterna samt Vänsterpartiet kommunisterna går framåt.^[1] Då blocken har lika många mandat får många frågor avgöras genom lottning under den så kallade lotteririksdagen.
19 september – Carl XVI Gustaf avger kungaförsäkran inför statsrådet.^[11]
23 september – Juan Perón vinner presidentvalet i Argentina.^[5]
24 september – Portugisiska Guinea utropar sig självständigt från Portugal, som Guinea-Bissau.^[18]
29 september – Ett västtyskt fartyg med 1 000 fat giftig och frätande last sjunker utanför svenska ön Ölands norra udde, och några fat spolas överbord och läcker.^[3]

Oktober

Oktober – Börje Salming och Inge Hammarström blir Sveriges tredje respektive fjärde ishockeyproffs i NHL efter Gus Forslund och Ulf Sterner, och en stor svensk ishockeyproffsvåg till Nordamerika börjar.
6 oktober – Fullt krig utbryter i Sinaiöknen och på Golanhöjderna när Egypten anfaller Israel,^[1] mitt under Jom Kippur.
10 oktober – USA:s vicepresident Spiro Agnew avgår, dömd för skattefusk, och ersätts av Gerald Ford.^[1]
16 oktober – Regeringen Korvald avgår i Norge.
17 oktober – Vid ett ministermöte i Kuwait beslutar 10 OPEC-medlemmar att skära ner oljeproduktionen kraftigt till dess att Israel lämnar ockuperade områden. Detta blir starten för den första oljekrisen i industriländerna, och den högkonjunktur som varat under efterkrigstiden ersätts av en lågkonjunktur under resten av 1970-talet och några år in på 1980-talet.
25 oktober – Israel ingår vapenvila i konflikten med Egypten och Syrien.^[9]
31 oktober
- Det svenska inrikesdepartementet delas upp i ett arbetsmarknads- och ett bostadsdepartement.^[11]
- Camilla Odhnoff i Blekinge län blir Sveriges första kvinnliga landshövding.^[19]

November

25 november – En ny militärjunta griper makten i Grekland och störtar regimen efter 6 år av Georgios Papadopoulos regim.^[1]
27 november – Sverige slår Österrike med 2-1 i ett snöigt Gelsenkirchen i en VM-kvalmatch i fotboll.^[9]

December

4 december – Sveriges ambassadör Harald Edelstam förklaras icke önskvärd i Chile, efter att ha hjälpt anhängare till den just avsatte president Salvador Allende.^[9]
6 december – Bensinransonering och andra energibesparande åtgärder beslutas i Sverige till följd av OPEC:s produktionsminskning och prishöjning på olja^[11] när Sveriges regering lägger fram ett krispaket. OPEC vill stabilisera oljepriset och tvinga västvärldens stater att få Israel att lämna ockuperade områden.^[7]
21 december – Ett norskt lastfartyg grundstöter på Kullagrundet utanför Trelleborg, Sverige och cirka 2 500 kubikmeter olja läcker ut vid Skånes sydkust.^[3]
23 december – 105 personer omkommer då ett belgiskt charterflygplan störtar vid Marocko. 10 i besättningen överlever.^[8]
24 december – OPEC fördubblar oljepriset vid månadens slut.^[5]

Okänt datum

Det här avsnittet behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2015-10)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Sveriges riksdag beslutar om ett tillfälligt stopp för utbyggnaden av kärnenergiproduktionen, eftersom avfallsproblemet inte är löst.
Den svenska kommunreformen fullbordas. Skillnaden mellan städer och landskommuner avskaffas och antalet kommuner sätts till 278.
De flesta svenska lönearbetare får 40 timmars arbetsvecka.
Allmän tandvårdsförsäkring lagstiftas i Sverige.
Rättigheten till svenskundervisning för anställda invandrare på betald arbetstid lagstadgas och sätts till upp till 240 timmar.
Den svenska lagen om miljö- och hälsofarliga varor antas.
Sveriges riksdag tillsätter en fri- och rättighetsutredning.
En mindre del av den svenska AP-fonden avskiljs och bildar fjärde AP-fonden, vilken skiljer sig från tidigare på så sätt att dess medel får investeras i aktier.^[20]
Efter norsk förebild bildas den svenska Amningshjälpen, vilken leder till att andelen ammande mödrar ökar från 30 till 70 procent på tio år.
AB Elektrolux köper Wascator.
Leksaksaffären Claestorpsboden på Birger Jarlsgatan i Stockholm (grundad 1878) läggs ned efter 95 års verksamhet.^[21]
I orten Littleton i delstaten Colorado i USA invigs sekundärskolan Columbine High School.
Grafiska fackförbundet grundas genom en hopslagning av Svenska Typografförbundet, Svenska litografförbundet och Svenska bokbindareförbundet.

Födda

8 januari
- Sean Paul, jamaicansk rappare.
- Henning Solberg, norsk rallyförare.
9 januari – Indra Birowo, indonesisk skådespelare.
13 januari – Nikolaj Chabibulin, rysk ishockeymålvakt.
14 januari – Giancarlo Fisichella, italiensk racerförare.
15 januari – Kateřina Neumannová, tjeckisk längdskidåkare.
16 januari – Josie Davis, amerikansk skådespelare.
19 januari – Junxia Wang, kinesisk friidrottare.
20 januari – Markus Mustonen, trummis i bandet Kent.
23 januari – Tomas Holmström, svensk ishockeyspelare.
24 januari – William Gregory Lee, amerikansk skådespelare.
31 januari – Mattias Nilsson, svensk fotbollsspelare.
1 februari – Yuri Landman, nederländsk musikinstrumentsbyggare, musiker och serietecknare.
2 februari
- Ike Ibeabuchi, nigeriansk boxare.
- Marisol Nichols, amerikansk skådespelare.
3 februari – Magnus Wernblom, svensk ishockeyspelare.
4 februari – Oscar de la Hoya, amerikansk boxare.
7 februari – Malin Stenberg, svensk regissör.
8 februari – Mattias Nilsson, svensk operasångare (baryton).
10 februari – Gunn-Rita Dahle, norsk mountainbikecyklist.
11 februari
- Mathias Fredriksson, svensk längdskidåkare.
- Varg Vikernes, norsk musiker och brottsling.
13 februari – Göran Gillinger, svensk skådespelare.
15 februari – Hanna Zetterberg, svensk skådespelare och politiker.
16 februari
- Gry Forssell, svensk programledare i radio och TV.
- Cathy Freeman, australisk friidrottare.
17 februari – Shirley Clamp, svensk populärmusiksångerska.
23 februari – Linda Ulvaeus, svensk skådespelare.
24 februari – Aleksej Kovaljov, rysk ishockeyspelare.
28 februari
- Simone Hankin, australisk vattenpolospelare.
- Eric Lindros, kanadensisk ishockeyspelare.
1 mars
- Anna Carin Zidek, svensk längdåkare och skidskytt.
- Ahmed el-Sakka, egyptisk skådespelare.
- Ryan Peake, gitarrspelare i bandet Nickelback.
7 mars
- Hanna Dorsin, svensk skådespelare.
- Ray Parlour, engelsk fotbollsspelare.
13 mars – Edgar Davids, nederländsk fotbollsspelare.
15 mars – Rami Lehto, finländsk politiker.
17 mars – Daniel Ballart, spansk vattenpolospelare.
19 mars – Magnus Hedman, svensk fotbollsspelare.
23 mars – Jerzy Dudek, polsk fotbollsspelare.
24 mars – Majken Pollack, svensk skådespelare och regissör.
25 mars – Michaela Dorfmeister, österrikisk alpin skidåkare.
26 mars – Sébastien Charpentier, fransk roadracingförare.
29 mars
- Marc Overmars, nederländsk fotbollsspelare.
- Johan Pettersson, svensk handbollsspelare.
30 mars – Jan Koller, tjeckisk fotbollsspelare.
1 april – Martin Axén, svensk musiker, gitarrist i The Ark.
3 april – Vanna Rosenberg, svensk skådespelare.
5 april – Pharrell Williams, amerikansk musikproducent och musiker, medlem i N.E.R.D.
7 april – Carole Montillet, fransk alpin skidåkare.
8 april – Emma Caulfield, amerikansk skådespelare.
9 april – Bengt Strandh, svensk ishockey- och innebandy-tränare.
10 april – Roberto Carlos, brasiliansk fotbollsspelare.
13 april – Nicolas Jalabert, fransk cyklist.
14 april
- Adrien Brody, amerikansk skådespelare.
- Dermot Clemenger, irländsk-svensk dansare, Tv-profil och sångare.
15 april – Teddy Lučić, svensk fotbollsspelare.
18 april – Haile Gebrselassie, etiopisk friidrottare.
24 april – Chad Ginsburg, gitarrist i det amerikanska bandet CKY
25 april – Mattias Enn, svensk estradör och sångare.
26 april – Stephanie Graf, österrikisk friidrottare.
29 april – Fares Fares, svensk skådespelare från Libanon.
30 april – Akon, R&B-Artist.
4 maj
- Malin Andersson, svensk fotbollsspelare.
- Katrin Apel, tysk skidskytt.
5 maj – Johan Hedberg, svensk ishockeyspelare, målvakt.
6 maj – Andreas Norlén, svensk jurist och politiker, talman sedan 2018.
7 maj – Paolo Savoldelli, italiensk tävlingscyklist.
9 maj – Tegla Loroupe, etiopisk friidrottare.
10 maj
- Aviv Geffen, israelisk poet, sångare och skådespelare.
- Tora Sudiro, indonesisk skådespelare.
12 maj – Mackenzie Astin, amerikansk skådespelare.
16 maj – Tori Spelling, amerikansk skådespelare.
17 maj
- Josh Homme, amerikansk musiker.
- Jekaterina Rednikova, rysk skådespelare.
19 maj – Andreas Johansson, svensk ishockeyspelare.
23 maj – Livia Millhagen, svensk skådespelare.
24 maj
- Jill Johnson, svensk countrysångerska.
- Vladimír Šmicer, tjeckisk fotbollsspelare.
25 maj – Molly Sims, amerikansk fotomodell och skådespelare.
31 maj – Joshua J. Cohen, amerikansk demokratisk politiker.
1 juni – Heidi Klum, tysk supermodell och skådespelare.
12 juni
- Daron Rahlves, amerikansk alpin skidåkare.
- Dregen, gitarrist i den svenska gruppen Backyard Babies
18 juni
- Eddie Cibrian, amerikansk skådespelare.
- Alexandra Meissnitzer, österrikisk alpin skidåkare.
19 juni – Melania Grego, italiensk vattenpolospelare.
21 juni – Juliette Lewis, amerikansk skådespelare och musiker.
24 juni – Jere Lehtinen, finländsk ishockeyspelare.
26 juni
- Jussi Sydänmaa (Amen), gitarrist i det finska metalbandet Lordi.
- Gretchen Wilson, amerikansk countryartist.
5 juli
- Róisín Murphy, irländsk sångerska.
- Marcus Allbäck, svensk fotbollsspelare.
6 juli – William Lee Scott, amerikansk skådespelare.
8 juli – Kathleen Robertson, kanadensisk skådespelare.
11 juli – Konstantinos Kenteris, grekisk friidrottare.
12 juli – Christian Vieri, italiensk fotbollsspelare.
15 juli
- John Dolmayan, amerikansk musiker, trummis i System Of A Down.
- Brian Austin Green, amerikansk skådespelare.
16 juli
- Stefano Garzelli, italiensk cyklist.
- Tim Ryan, amerikansk demokratisk politiker.
20 juli
- Peter Forsberg, svensk ishockeyspelare.
- Haakon Magnus, norsk kronprins.
22 juli
- Daniel Jones, brittisk musiker, medlem i Savage Garden 1997–2001.
- Rufus Wainwright, kanadensisk musiker och låtskrivare.
23 juli
- Gunn Margit Andreassen, norsk skidskytt.
- Monica Lewinsky, amerikansk f.d. praktikant i Vita Huset som hade en affär med president Bill Clinton och stod i centrum av Lewinskyaffären.
24 juli – Mika Niskanen, finländsk ishockeyspelare.
25 juli – Dani Filth, brittisk sångare, frontman i Cradle of Filth.
26 juli
- Chris Pirillo, amerikansk medieperson och bloggare.
- Kate Beckinsale, brittisk skådespelare.
- Lina Perned, svensk skådespelare.
30 juli – Markus Näslund, svensk ishockeyspelare.
2 augusti – Dan Boren, amerikansk demokratisk politiker.
3 augusti – Chris Murphy, amerikansk demokratisk politiker.
6 augusti
- Tina Nordström, svensk kock och programledare i TV.
- Vera Farmiga, amerikansk skådespelare.
7 augusti – Armand Krajnc, svensk boxare.
9 augusti
- Filippo Inzaghi, italiensk fotbollsspelare.
- Kevin McKidd, brittisk skådespelare.
- Katarina Wennstam, svensk journalist och författare.
12 augusti
- Joseba Beloki, spansk cyklist.
- Richard Reid, terrorist, känd som "skobombaren".
13 augusti – Kamila Shamsie, pakistansk-brittisk författare.
16 augusti – Fredrik Wikingsson, svensk författare, journalist, DJ och programledare.
19 augusti – Mette-Marit Tjessem Høiby, norsk kronprinsessa.
21 augusti
- Heather Moody, amerikansk vattenpolospelare.
- Nikolaj Valujev, rysk tungviktsboxare.
22 augusti
- Lee Dainton, brittisk skateboardåkare och stuntman.
- Howie Dorough, medlem i Backstreet Boys.
- Jonas Rönnqvist, svensk ishockeyspelare.
- Jan Stankiewicz, svensk handbollsspelare, kopia av Svenska Dagbladets guldmedalj 1998.
- Kristen Wiig, amerikansk skådespelerska och komiker.
23 augusti – Thuy Thu Le, amerikansk-vietnamesisk skådespelare.
24 augusti
- Inge de Bruin, nederländsk simmare.
- David Chappelle, amerikansk ståuppkomiker och skådespelare.
27 augusti – Dietmar Hamann, tysk fotbollsspelare.
31 augusti – Elin Jönsson, svensk journalist och författare.
3 september – Jennifer Paige, amerikansk singer/songwriter.
4 september
- Magnus Johansson, svensk ishockeyspelare.
- Kirill Pirogov, rysk skådespelare.
5 september – Rose McGowan, amerikansk skådespelare.
6 september – Greg Rusedski, brittisk tennisspelare.
9 september – Frode Andresen, norsk skidskytt.
10 september – Josef Zmigrod, tysk-engelsk kompositör.
12 september
- Martina Ertl-Renz, tysk alpin skidåkare.
- Paul Walker, amerikansk skådespelare.
13 september – Christine Arron, fransk friidrottare.
14 september – Nas, eg. Nasir Bin Olu Dara Jones, amerikansk musiker.
15 september – Daniel, född Westling, svensk prins, gift med kronprinsessan Victoria.
18 september
- Fredrik Löwegren, svensk orienterare.
- James Marsden, amerikansk skådespelare.
- Hugo Salazar Campos, svensk musiker.
- Mark Shuttleworth, sydafrikansk entreprenör och rymdturist.
19 september – Cristiano da Matta, brasiliansk racerförare.
21 september – Magnus Hessel, svensk IT-strateg.
23 september – Artim Sakiri, makedonsk fotbollsspelare.
25 september
- Hugo Emretsson, svensk skådespelare.
- Bridgette Wilson, amerikansk skådespelare.
26 september – Maria Bonnevie, svensk skådespelare.
27 september – Johan Östling, svensk skådespelare.
29 september – Alfie Boe, brittisk operasångare.
30 september – Fredrik Erixon, svensk ekonom och författare.
1 oktober – Devin Nunes, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2003–.
2 oktober – Maria Wetterstrand, svensk politiker.
3 oktober
- Neve Campbell, kanadensisk skådespelare.
- Ljubomir Vranjes, svensk handbollsspelare.
6 oktober
- Ioan Gruffudd, brittisk skådespelare.
- Cecilia Hjortsberg, svensk operasångerska.
7 oktober
- Dida, eg. Nelson de Jesus Silva, brasiliansk fotbollsspelare.
- Sami Hyypiä, finländsk fotbollsspelare.
9 oktober – Linda Skugge, svensk författare och journalist.
15 oktober – Aleksandr Filimonov, rysk fotbollsspelare.
15 oktober – Maria Hjort, svensk professionell golfspelare.
16 oktober
- Jacek Berensztajn, polsk fotbollsspelare.
- Eva Röse, svensk skådespelare och TV-programledare.
19 oktober – Patrick Murphy, amerikansk demokratisk politiker.
20 oktober – Gian Pyres, brittisk gitarrist.
22 oktober – Ichiro Suzuki, japansk basebollspelare.
23 oktober
- Uliana Lopatkina, ukrainsk ballerina.
- Lars Malmros, svensk musiker, trummis i Broder Daniel.
24 oktober – Levi Leipheimer, professionell tävlingscyklist.
25 oktober – Lamont Bentley, amerikansk skådespelare.
26 oktober – Seth MacFarlane, amerikansk animatör, röstskådespelare, manusförfattare och producent.
27 oktober – Jessica Andersson, sångerska i gruppen Fame.
31 oktober – Beverly Lynne, amerikansk skådespelare.
3 november – Mickael Thompson, svensk musiker, gitarrist i Slipknot.
5 november – Aleksej Jasjin, rysk ishockeyspelare.
6 november – Jonna Bergh, chefredaktör och journalist.
7 november – Yoon-jin Kim, sydkoreansk skådespelare.
12 november
- Ibrahim Ba, fransk fotbollsspelare.
- Egil Gjelland, norsk skidskytt.
14 november – Dilnarin "Dee" Demirbag, svensk dansare (bland annat för artisten E-Type) och fotomodell.
15 november – Abdullah Zubromawi, saudisk fotbollsspelare.
21 november – Inés Sastre, spansk skådespelare.
22 november – Cassie Campbell, kanadensisk ishockeyspelare.
26 november
- Peter Facinelli, amerikansk skådespelare.
- Marcus Öhrn, svensk musiker och dokusåpadeltagare.
- Berndt Joakim Haldin, finlandssvensk regissör, producent och programledare.
29 november – Ryan Giggs, brittisk fotbollsspelare.
29 november – Fredrik Norrena, finländsk ishockeymålvakt.
2 december
- Monica Seles, amerikansk tennisspelare.
- Jan Ullrich, tysk cyklist och vinnare av 1997 års Tour de France.
5 december – Ellen Mattsson, svensk skådespelare.
11 december – Mos Def, amerikansk Rap-artist.
17 december – Paula Radcliffe, brittisk friidrottare, långdistanslöpare.
19 december – Andreas Salomonsson, svensk ishockeyspelare.
20 december – Nadia Farès, fransk skådespelare.
23 december – Daniel Chopra, svensk golfspelare.
26 december – Melissa Mills, australisk vattenpolospelare.
27 december
- Tobias Billström, svensk moderat politiker, riksdagsledamot från 2002.
- Sophie Gustafson, svensk golfspelare.
28 december – Herborg Kråkevik, norsk skådespelare och sångare
30 december – Ato Boldon, friidrottare från Trinidad och Tobago.

Avlidna