Karleby

	Karleby
	Kokkola (finska)
	Kommun
	Karleby stads vapen
	Karleby stads vapen
Land	Finland
Landskap	Mellersta Österbotten
Admin. centrum	Karleby centraltätort
Area	2 730,8 km² (2016-01-01)
- land	1 445,01 km²
- vatten	1 285,79 km²
Folkmängd	47 909 (2021-12-31)
- män	23 657 (2020-12-31)
- kvinnor	24 115 (2020-12-31)
Befolkningstäthet	33,15 invånare/km²
Politik
- Kommundir.	Stina Mattila
- Kommunfullm.; ordf.	Tiina Isotalus (SDP)
- Kommunstyr.; ordf.	Reino Herlevi (C)
Kommunkod	272
Geonames	651951
Språk ; - Finska:; - Svenska:; - Övriga:	; 84,0 %; 12,6 %; 3,4 %
Admin. data
- Landskapsförb.	Mellersta Österbotten
- Regioncentrum	Karleby
- Räddningsverk	Mellersta Österbotten
Läge; - Latitud:; - Longitud:	; 63° 50’ 20” N; 23° 07’ 55” E
	Karleby stads läge Karleby stads läge
	Webbplats: www.kokkola.fi

Karleby (finska: Kokkola) är en stad i landskapet Mellersta Österbotten i Finland. Staden har &&&&&&&&&&047909.&&&&&047 909 invånare och en yta på &&&&&&&&&&&02730.8000002 730,8 km².

För andra betydelser, se Karleby (olika betydelser).

Snabbfakta Land, Landskap ...

Stäng

Karleby är en tvåspråkig stad med finska (~84 %) som majoritetsspråk och svenska (~13 %) som minoritetsspråk. En stor andel av de svenskspråkiga bor inom gränserna för de tidigare Öja och Karleby kommuner.

Karleby sammanslogs med kommunerna Kelviå, Lochteå och Ullava den 1 januari 2009.

Staden hette på svenska Gamlakarleby till 1 januari 1977,^[3] då staden Gamlakarleby sammanslogs med den omgivande landskommunen, Karleby kommun, finska Kaarlela. Staden tog då landskommunens svenska namn till sitt svenska namn, efter mycket diskussion.

Karleby gränsar till Halso, Kalajoki, Kannus, Kaustby, Kronoby, Lestijärvi, Larsmo och Toholampi.

Karleby firade sitt 400-årsjubileum år 2020.

Stadens administrativa centrum, tätorten Karleby centraltätort, har 36 705 invånare (2017).^[4]

Historia

Ortnamnet Karleby var i bruk redan på medeltiden. I de historiska dokument som har bevarats återfinns det redan 1375. Då hade flickan Helena, Laurentius Torissons dotter, från "Karlaby" i Pedersöre socken, som man skrev, gått vilse och vandrat i skogen i 10 dagar utan mat. Efter att byborna gett upp skallgången lovade hennes far den Heliga Birgitta att han skulle göra en vallfärd till Vadstena om dottern återfanns levande. Nästa dag hittade Helena ett boskapsdjur ute i skogen, som hon kunde följa hem. Tillsammans med bybor gjorde Laurentius och Helena sedan en pilgrimsresa till Vadstena, där deras berättelse om miraklet skrevs ner.^[5]

Gamlakarleby var en av de 15 städer som Gustav II Adolf grundlade. Grundläggningsbrevet för "Gamble Karlebij" är utfärdat den 7 september 1620. Kungen skrev grundläggningsbrevet på morgonen, och på eftermiddagen samma dag grundade han en annan stad strax bredvid som fick namnet Nykarleby. Sitt finska namn, Kokkola (ordagrant "vårdkaseplatsen"), anses staden ha erhållit efter fyra vid Sundet belägna stora stenar, på vilka örnar (örn=kotka, kokko) berättats ha plägat slå sig ner. Den forna viken skulle i enlighet härmed ha benämnts Kokkolahti som efter tidens gång förvanskades till Kokkola.

Karleby och Nykarleby har samma stadsmärke i sina sigill: en brinnande tjärtunna med tre eldflammor ursputande ur tvenne bottnar. Det som skiljer dem åt är att Nykarlebys tunna är stående, men med två eldsflammor utsprutande från motstående sidor av tunnan och med en tredje låga utsprutande ur övre botten medan Gamla Karlebys är liggande. Tjärtunnan är en symbol för denna näring som länge spelade en stor roll för staden. Karleby har tidigare haft färjeförbindelse med Skellefteå.

Geografi

Öja var tidigare en egen kommun, men slogs 1969 samman med Karleby. 2009 blev kommunerna Kelviå, Lochteå och Ullava delar av Karleby.

Inom Gamlakarleby finns byarna och bosättningsområdena Hakalax (fi. Hakalahti), Junnil (fi. Junnila), Mesil (fi. Mesilä), Neristan (fi. Vanhakaupunki), Skrammelbacken (med gamla vattentornet, fi. Kolumäki), Stenängen (fi. Kiviniitty), Storkisbacken (fi. Torkinmäki), Tullbacken (fi. Tullimäki), samt militärområdet Beckbruket (fi. Pikiruukki). Här finns också ån Stadssundet (fi. Sunti).

Övriga stadsdelar i staden är Björkhagen (fi. Koivuhaka), Haralandet (industriområde, fi. Jänismaa), Kyrkbacken (fi. Kirkonmäki), Lappilbacken (fi. Lappilanmäki), Lågland (fi. Matalamaa), Rytibacken (fi. Rytimäki), Tallåsen (fi. Mäntykangas), Tjalibacka (stavas även Charlibacka), Villviken (fi. Villahti), Yxpila (bosättningsområde, hamn, storindustri, trafikplats för järnväg, fi. Ykspihlaja), Älvdalen (fi. Jokilaakso).

I kommunen finns byarna och bydelarna Biskopsbacken (gårdsgrupp i byn Palo, fi. Piispanmäki), Gamla varvet (gårdsgrupp och vik, fi. Vanha veistämö), Halkokari, Hassis (fi. Hassinen), Högsveden (fi. Korkeahuhta), Kallis (fi. Kallinen), Kaustar (fi. Kaustari), Kirilax (fi. Kirilahti), Knivsund (i Öja), Korplax (fi. Korpilahti), Kvikant (fi. Kuivakanta), Linnusperä, Långö (i Öja), Mjosund (del av Långö), Närvilä, Palo, Rödsö, Sandstrand (fi. Sannanranta), Storby (fi. Isokylä), Såka (fi. Sokoja), Tjäru (gårdsgrupp i Öja), Tjäruholmen (fi. Tervaholma), Vitick (fi. Vitikka), Vittsar och Åivo (fi. Oivu).

Här finns också öarna Brudskär (fi. Morsiussaari), Furuskäret (fi. Honkaluoto), Repskär, Trutklipporna, halvöarna Kåtölandet (i Öja), Mallot (fi. Marjaluoto), Trullön (fi. Trullevi), stranden Sandskata (fi. Laajalahti), fjärden Vargholmsfjärden (i Öja), viken Möllersviken (Möllerinlahti), Märaskär (en udde med sjöbevakningsstation) samt sundet Bysundet (i Öja). Vattendraget som mynnar vid Karleby heter Vetil å eller Perho å (fi. Perhonjoki, Vetelinjoki).

Lahnakoski är en liten by mellan Karleby och Nedervetil. I Lahnakoski finns Lindell Flower och Lahnakoski årfabrik.

Politik

Mandatfördelning i Karleby stad, valen 1976–2021

Mer information Valår, VF ...

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1976

10

12

6

3

13

1

6

10

12

6

3

13

6

51

79,6

1980

9

12

1

6

2

11

3

7

9

12

6

11

3

7

51

80,4

1984

6

13

1

8

12

3

8

6

13

8

12

3

8

51

76,3

1988

6

13

11

3

7

6

13

11

3

7

51

72,9

1992

5

14

2

9

1

11

4

5

14

9

11

4

5

51

73,3

1996

4

12

2

1

10

5

7

4

12

10

5

7

51

63,1

2000

4

10

3

10

8

6

4

10

3

10

8

6

51

56,7

2004

4

12

2

12

9

7

5

4

12

9

7

5

51

59,5

35

16

2008

3

9

1

2

18

6

7

5

3

9

18

6

7

5

51

65,3

34

17

2012

2

10

2

5

14

6

5

7

10

5

14

6

5

7

51

59,3

37

14

2017

3

8

2

3

12

5

3

8

2

3

12

5

43

59,5

33

10

2021

2

8

2

7

10

4

6

2

8

2

7

10

4

6

43

55,0

28

15

Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Stäng

Vänorter

Karleby har följande vänorter:^[6]

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Karleby hamn är en av de största hamnarna i Finland. I hamnen finns även Boliden AB Kokkola, Europas näst största zinksmältverk. Bland större privatägda företag i Karleby kan nämnas Ahola Transport.

Gästhamnar i Karleby kommun

Gästhamnar i Karleby skärgård på Google Maps.

Demografi

Befolkningsutveckling

Mer information Befolkningsutvecklingen i Karleby stad 1975–2020 ...

Befolkningsutvecklingen i Karleby stad 1975–2020^[7]

År			Folkmängd
1975			40 742
1980			41 848
1985			42 872
1990			43 267
1995			44 441
2000			44 182
2005			44 627
2010			46 260
2015			47 570
2020			47 772
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.

Stäng

Språk

Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl. Språk med färre än 50 talare har räknats ihop för att minska tabellens storlek.^[8]^[9]

Mer information Språk, Talare 2022-12-31 ...

Språk	Talare 2022-12-31
Språk	Antal	Andel (%)
Hela befolkningen	48 006	100,0
Inhemska språk totalt	45 990	95,8
Finska	40 113	83,6
Svenska	5 876	12,2
Samiska	1	0,0
Främmande språk totalt	2 016	4,2
Ryska	283	0,6
Annat språk	215	0,4
Arabiska	169	0,4
Engelska	168	0,3
Kinesiska	121	0,3
Thailändska	101	0,2
Vietnamesiska	96	0,2
Nepali	72	0,1
Bengali	68	0,1
Estniska	67	0,1
Kurdiska	55	0,1
Ukrainska	53	0,1
Språk med färre än 50 talare men fler än 10	432	0,9
Språk med färre än 10 talare	116	0,2