Litauen
republik i Nordeuropa Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Litauen (litauiska: Lietuva [lʲɪɛtʊˈvɐ]), formellt Republiken Litauen (litauiska: Lietuvos Respublika), är en republik i Baltikum i Nordeuropa. Landet gränsar till Lettland i norr, Belarus och Polen i söder samt den ryska exklaven Kaliningrad i sydväst. Landets nationaldag är den 16 februari. Litauen är sedan 2004 medlem i Europeiska unionen och försvarsalliansen Nato.
- För andra betydelser, se Litauen (olika betydelser).
| Republiken Litauen Lietuvos Respublika |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
|
||||||
| Valspråk: Tautos jėga vienybėje ("Nationens styrka ligger i enighet") |
||||||
| Nationalsång: Tautiška giesmė |
||||||
 |
||||||
| Huvudstad | Vilnius | |||||
| Största stad | Vilnius (cirka 540 000 inv.) | |||||
| Officiellt språk | Litauiska | |||||
| Statsskick | Republik | |||||
| - | President | Gitanas Nausėda | ||||
| - | Premiärminister | Ingrida Šimonytė | ||||
| Nationalförsamling | Seimas | |||||
| Självständighet | från Ryssland resp. Sovjetunionen | |||||
| - | Deklarerad | 16 februari 1918 resp. 11 mars 1990 | ||||
| - | Erkänd | 29 november 1918 resp. 6 september 1991 | ||||
| Area | ||||||
| - | Totalt | 65 286 km²[1] (123:e) | ||||
| - | Vatten (%) | 4,01 % | ||||
| Demografi | ||||||
| - | 2017 års uppskattning | 2 847 904[1] (137:e) | ||||
| - | 2011 års folkräkning | 3 043 429[2] | ||||
| - | Befolkningstäthet | 43,6 inv./km² (113:e) | ||||
| BNP (PPP) | 2022 års beräkning | |||||
| - | Totalt | 129,7 miljarder USD[3] (86:e) | ||||
| - | Per capita | 46 479 USD[3] (37:e) | ||||
| BNP (nominell) | 2022 års beräkning | |||||
| - | Totalt | 69,8 miljarder USD[3] (80:e) | ||||
| - | Per capita | 25 015 USD[3] (44:e) | ||||
| Ginikoefficient (2021) | ▲ 35,4[4] | |||||
| HDI (2021) | ▲ 0,875[5] (35:e) | |||||
| Valuta | Euro[6] (EUR) |
|||||
| Tidszon | EET (UTC+2) | |||||
| - | Sommartid | EEST (UTC+3) | ||||
| Topografi | ||||||
| - | Högsta punkt | Aukštojas, 294 m ö.h. | ||||
| - | Största sjö | Drūkščiai, 44,79 km² | ||||
| - | Längsta flod | Njemen (litauiska: Nemunas), 937 km | ||||
| Kör på | Höger | |||||
| Nationaldag | 16 februari | |||||
| Nationalitetsmärke | LT | |||||
| Landskod | LT, LTU, 440 | |||||
| Toppdomän | .lt | |||||
| Landsnummer | 370 | |||||
På 1200-talet förenades Litauen under en kristen kung, Mindaugas I, på 1500-talet ingick man en union med Polen och 1795 annekterades Litauen av Ryssland. Efter den tyska ockupationen under första världskriget och Rysslands nederlag blev Litauen självständigt 1918. År 1940 invaderades landet av Sovjetunionen och året därpå ockuperades det av tyska stridskrafter. När enheter från Röda armén nådde landet 1944 hade cirka 200 000 litauer, varav drygt två tredjedelar judar, dödats. I samband med de politiska omvälvningarna i Östeuropa i slutet av 1980-talet uppstod även självständighetsrörelser i Litauen. Den 11 mars 1990 utropade landet sin självständighet som första land i det dåvarande Sovjetunionen.
Litauen är sedan dess en parlamentarisk demokrati med en folkvald president som statschef och en premiärminister som regeringschef. I likhet med de andra baltiska länderna är Litauen medlem av Förenta nationerna, Europeiska unionen och Nato.
Jordmånen i Litauen är till stora delar tämligen bördig. Vidsträckta områden utgörs av marskland och skogar. Stora sumpmarker har utdikats till odlingsbar mark. Den flacka kusten mot Östersjön domineras av dynlandskap. Landet har ett rikt nät av vattendrag; i kullandskapet i sydöst ligger mer än 3 000 sjöar och talrika floder rinner genom landet.
Maskinkonstruktion, förädling av petroleum, laserindustri, solcellsindustri, varvsindustri och livsmedelsindustri hör till de viktigaste grenarna inom tillverkningsindustrin. Landet har inga större mineralförekomster.
Litauen kristnades inte förrän 1387 och var en europeisk stormakt under medeltiden. Dess förste storfurste Mindaugas I räknas som Litauens förste och ende krönte kung. Kröningsdagen 6 juli (1253) är idag en officiell helgdag i Litauen (anges som ”Statehood day”).[7] En union bildades 1573 med grannlandet Polen vilken sträckte sig ända ner till Ukraina (se Polen-Litauen).
Republiken Litauen bildades efter första världskriget genom Versaillesfreden. Frihetstiden sträckte sig fram till slutet av 1930-talet då Litauen bland annat tvingades att gå med på sovjetiska truppers närvaro i landet. Vid inledningen av Operation Barbarossa 1941 intog tyska trupper landet, en ockupation varade fram till 1944. Landet invaderades av Sovjetunionen i slutet av andra världskriget, ockuperades och tvingades bli en del av unionen fram till dess fall.
Långt in på 1950-talet fanns reguljära förband som uppstått ur den tidigare litauiska armén (Skogsbröderna).
Under 1960-talet verkade motståndsrörelsen i form av olika studentgrupper som spred underjordiska tidskrifter om Litauen och litauisk kultur och som även utförde aktioner där den förbjudna litauiska trikoloren hissades.
Under 1980-talet samlades krafterna för ett fritt Litauen inom rörelsen Sajudis med Vytautas Landsbergis som en av ledarna. Den 11 mars 1990 deklarerade Litauen på nytt sin självständighet, som den första av sovjetrepublikerna. Den förnyade självständigheten erkändes först av Island den 4 februari 1991 och av Sovjetunionen den 6 september 1991.
Den 29 mars 2004 blev Litauen medlem i Nato och 1 maj 2004 medlem i Europeiska unionen (EU).
Litauen är det mest folkrika av de baltiska länderna med 3 338 700 [2009.08] invånare. Landet ligger söder om Lettland vid Östersjöns sydöstra strand. Den största staden är huvudstaden Vilnius och andra större städer är den före detta huvudstaden Kaunas (352 279) [2009.01] och hamnstaden Klaipėda (183 433) [2009.01]. I Litauen hittar man Europas geografiska mittpunkt.
Administrativ indelning
Litauen är indelat i tio apskritys (sing. apskritis), vilket kan översättas med län. Varje län har namn efter dess huvudort. Litauen har 60 kommuner, som i sin tur är indelade i 524[8] "åldermannaskap" (seniūnija).
Den 1 juli 2010 avskaffades länsstyrelserna[9], varefter länen numera endast är territoriella och statistiska enheter.
| Region | Huvudstad | Areal (km²) | Invånarantal [2009.01] |
|---|---|---|---|
| Alytus län | Alytus | 5425 | 175 149 |
| Kaunas län | Kaunas | 8091 | 670 546 |
| Klaipėda län | Klaipėda | 5207 | 378 221 |
| Marijampolė län | Marijampolė | 4467 | 179 886 |
| Panevėžys län | Panevėžys | 7881 | 281 241 |
| Šiauliai län | Šiauliai | 8589 | 346 098 |
| Tauragė län | Tauragė | 4411 | 126 056 |
| Telšiai län | Telšiai | 4303 | 172 438 |
| Utena län | Utena | 7206 | 170 422 |
| Vilnius län | Vilnius | 9730 | 849 815 |
Litauens lagstiftande församling finns i huvudstaden Vilnius och heter Seimas. Premiärministern måste ha stöd i Seimas för att kunna sitta kvar på posten. Litauens president är folkvald och trots att ämbetet i praktiken är huvudsakligen ceremoniellt så har presidenten dock semipresidentiella befogenheter.
Litauen har en stor textilindustri och landet är sedan gamla tider specialiserat på linne. I Litauen finns också Europas största tillverkare av bildskärmar och annan elektronisk industri. Kärnkraftverket i Ignalina stängdes nyårsafton 2009 och det stod för en stor del av landets energiförsörjning och även export. Planer finns dock att bygga ett nytt kärnkraftverk tillsammans med de baltiska staterna och Polen, men ännu har inget besluts tagits. Den tredje största staden Klaipeda är landets export- och importhamn.
Sedan 2015 är euron landets valuta (se vidare Litauen och eurosamarbetet).
Den senaste folkräkningen hölls den 1 mars 2011 och avsåg den folkbokförda (de jure) befolkningen som uppgick till 3 043 429 personer, varav 1 402 604 män och 1 640 825 kvinnor.[2]
Befolkningen består av 84 procent [2009] etniska litauer, 6,1 procent [2009] polacker och 4,9 procent [2009] ryssar, vilket skiljer Litauen från Estland och Lettland som har betydligt större inslag av minoriteter. Litauen hade till skillnad från dessa inte alls samma grad av russifiering under sovjetockupationen. Det finns dessutom många ättlingar till emigranter i USA och litauer som lever i grannländerna.
- Befolkningstillväxt: negativ
- Medellivslängd: Män 66,3 år; Kvinnor 77,6 år [2008]
- Religioner: katolicism, rysk ortodox och judendom
Sport
Litauens herrlandslag i basket tillhör världens bästa landslag och basket är den stora folksporten i Litauen. Den mest framgångsrika klubben i Litauen är BC Žalgiris. Man har även duktiga friidrottare och fotbollslandslaget gör ganska bra resultat i EM- och VM-kval. Bland friidrottarna kan nämnas Virgilijus Alekna som tog OS-guld i diskus 2000 och 2004, Austra Skujyte som tog silver i sjukamp vid OS i Aten 2004 efter Carolina Klüft, och Edvinas Krungolcas som tog silver i modern femkamp vid OS i Peking 2008. Litauen är även en stor roddnation med framgångar i OS, bland annat under sovjettiden. Vid London-OS 2012 vann 15-åriga Rūta Meilutytė 100 meters bröstsim.
Flaggor
.svg)
Den alternativa statsflaggan föreställer den vita riddaren, eller Vytis förföljaren. Se vidare Litauens riksvapen.
| Organisation | Undersökning | Rankning |
|---|---|---|
| Heritage Foundation/The Wall Street Journal | Index of Economic Freedom 2019 | 21 av 180 |
| Reportrar utan gränser | Pressfrihetsindex 2019 | 30 av 180 |
| Transparency International | Korruptionsindex 2018 | 38 av 180 |
| FN:s utvecklingsprogram | Human Development Index 2018 | 34 av 189 |
Wikiwand in your browser!
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
