Remove ads
Pajala (nordsamiska: Bájil) är en tätort och centralort i Pajala kommun i Norrbottens län. Pajala är även kyrkorten i Pajala socken.
- För andra betydelser, se Pajala (olika betydelser).
| Pajala | |
| Tätort Centralort | |
 | |
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Norrbotten |
| Län | Norrbottens län |
| Kommun | Pajala kommun |
| Distrikt | Pajala distrikt |
| Koordinater | 67°12′43″N 23°22′3″Ö |
| Area | |
| - tätort | 310 hektar (2020)[1] |
| - kommun | 8 050,87 km² (2019)[2] |
| Folkmängd | |
| - tätort | 2 013 (2020)[1] |
| - kommun | 5 859 (2024)[3] |
| Befolkningstäthet | |
| - tätort | 6,5 inv./hektar |
| - kommun | 1 inv./km² |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Riktnummer | 0978 |
| Tätortskod | T8780 |
| Beb.områdeskod | 2521TC104 (1960–)[4] |
| Geonames | 603761 |
  Ortens läge i Norrbottens län
| |
| Wikimedia Commons: Pajala | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Remove ads
De första nybyggarna
Den förste inbyggaren i Pajala var skogsfinnen Lasse (Pålsson) Pajanen från nuvarande Pyhäjärvi kommun i Norra Österbotten.[5] Han återfinns i skattlängden från 1587. Under åren som följde kom fler skogsfinska nybyggare, bland andra Mickel (Staffansson) Taavonen nämnd från 1592, Per (Pålsson) Karvonen[6] nämnd från 1596, Lars Kinnunen och Henrik Kaartinen nämnda från 1601 och Olof Pennoiön nämnd från 1602[7].
Lars Levi Læstadius bodde och verkade i Pajala under mitten av 1800-talet. I själva verket var Laestadius residens placerat i Kengis, men under 1869 flyttades Læstadius pörte, grav och Kengis kyrka till Pajala.[8]
1900-talet
Under finska vinterkriget bombades Pajala av misstag av sovjetiska bombplan.
Remove ads
- Pajala har ett av världens största solur på 38,33 m i diameter, stående mitt i centrum.
- Læstadiuspörtet i vilket Lars Levi Læstadius bodde med familj till sin död år 1861.
- På samma gårdsplan som Læstadiuspörtet ligger även ett gult bostadshus, som tidigare var Pajala församlings prästgård, nu kallat Kulturum. Læstadiuspörtet och Kulturum inrymmer numera Læstadiusmuseet.
- Pajala kyrka från 1797 som ursprungligen varit uppförd i Kengis.
Explore the North med Pinetree Lodge i Särkimukka samt Arctic River Lodge i Tärendö. Artic Road AB, Snells Entreprenad AB, Andor Maskin & Fritid AB, Svetsteknik i Pajala AB, Miljö & Teknik i Kangos AB, MD i Pajala AB (Hotell Smedjan) med flera.
Det kanadensiska företaget Northland Resources bedrev järnmalmsbrytning 2012–2014 i Tapuli-gruvan norr om Pajala. Företaget Kaunis Iron återupptog i juli 2018 gruvdriften.[9] [10]
Evenemang i Pajala är bland andra Pajala marknad i början av juli, en av Sveriges största marknader, och Römppäviikko i slutet av september.
Orten har idrottsföreningen Pajala IF, som hade ett volleybollag som under säsongen 2000–2001 spelade i elitserien.
Handlingen i Mikael Niemis bok Populärmusik från Vittula (2000) utspelas huvudsakligen i Pajala. Vittula, egentligen Vittulajänkkä (Fittmyren), är en folklig benämning på ett villaområde i Pajala.[källa behövs]
En annan skildring från Pajala av samma författare är boken Mannen som dog som en lax (2006). I denna kriminalroman belyser författaren bland annat tornedalsfinskans situation i dagens Pajala.
Ej medräknat personer som är födda/uppvuxna i Tärendö, som också tillhör Pajala kommun.
- Andreas Alm, fotbollstränare samt före detta fotbollsspelare
- Börje Andersson-Junkka, fotbollstränare och idrottsprofil
- Simone Edefall, fotbollsspelare
- Lotta Engberg, programledare och sångerska
- Birger Lahti, politiker (V)
- Mikael Niemi, författare
- Ingela Nylund Watz, politiker (S)
- Bengt Pohjanen, författare och ortodox präst
- Barbro Tano, före detta längdskidåkare
- August Tornberg, ishockeyspelare
- Johan Tornberg, expertkommentator samt före detta ishockeyspelare och ishockeytränare
- Doris Uusitalo, fotbollsspelare
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Pajala 1920–2020[11][12][13][14][15][16][17][18][19][20] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1920 | 550 | ## | ||
| 1940 | 1 136 | ## | ||
| 1945 | 1 270 | ## | ||
| 1950 | 1 392 | ## | ||
| 1960 | 1 407 | 313 | ||
| 1965 | 1 624 | 362 | ||
| 1970 | 1 583 | 362 | ||
| 1975 | 1 671 | 360 | ||
| 1980 | 1 751 | 384 | ||
| 1990 | 2 106 | 366 | ||
| 1995 | 2 157 | 367 | ||
| 2000 | 2 084 | 373 | ||
| 2005 | 1 985 | 369 | ||
| 2010 | 1 958 | 378 | ||
| 2015 | 2 032 | 312 | ||
| 2020 | 2 013 | 310 | ||
Anm.: Ej befolkningsagglomeration/tätort 1930-1935. ## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950. | ||||
Remove ads
Kulturskolan i Pajala
Laestadiusskolan i Pajala
Biblioteket i Pajala
Pajala soluret
Pajala marknad 2016
Wikiwand in your browser!
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
Remove ads