1940-talet, eller i vardagligt tal 40-talet, är ett årtionde inom den kristna tideräkningen mellan 1 januari1940 och 31 december1949. Många talar om att symboliskt började 1940-talet med andra världskriget när Nazityskland invaderade Polen den 1 september 1939 och avslutades först med krigets slut den 2 september 1945.[källabehövs]
Efter andra världskriget skulle det kalla kriget sedan symboliskt inleda 1950-talet, ett spänt globalt förhållande mellan USA och Sovjetunionen som efter 1945 just hade börjat och skulle fortsätta i över 45 år.
8 januari – Den svenska riksdagen godkänner införandet av tvångsmedel i krigstid.
16 januari – De första finländska krigsbarnen kommer till Haparanda och förs sedan vidare till värdfamiljer runtom i Sverige där de skall bo tills förhållandena i Finland normaliserats.
9 april – Tyskland anfallerDanmark och Norge, och Danmark kapitulerar så gott som omedelbart medan norrmännen fortsätter göra motstånd. Norska flyktingar börjar strömma över gränsen till Sverige. Huvuddelen av de svenska styrkorna finns i norr, vid finländska gränsen.
26 februari – Köldrekord slås i hela Sverige, -35 grader i Skåne, vilket anses som 1900-talets kallaste dag i Sverige. Dessutom är temperaturen i bostäder och på arbetsplatser låg på grund av kolbristen. Gotland isoleras på grund av inställd färjetrafik och Sverige upplever 1942 sin tredje exceptionellt kall vinter i rad.
Maj – Den första massgasningen sker i Birkenau-lägret, där 1 500 män och barn gas ihjäl så fort de anlänt.
22 juli – Deportationerna av judar från Warszawa till Treblinka inleds i tyskockuperade Polen utanför byn Treblinka. Fram till oktober 1943, dödas uppskattningsvis 850 000 personer där,[3] av vilka 800 000 var judar.[4]
24 juli – De allierade inleder en serie flygbombningar av Hamburg, vilket kräver 30 000 dödsoffer och utlöser en eldstorm. Brittiska och kanadensiska bombflygplan anfaller nattetid, amerikanska under dagtid. Vid operationens avslutande i november har 9 000 ton bomber fällts över staden, mer än 30000 invånare har omkommit och cirka 280000 byggnader har förstörts.
14 april – Ett med sprängämnen och ammunition lastat brittiskt fartyg exploderar i hamnen i Bombay, Indien. På explosionens konto hamnar cirka 1 500 omkomna eller saknade, 3 000 skadade och 13 förstörda fartyg. Kostnaderna för skadorna beräknas till omkring en miljard USD.
6 juni – Denna dag går under benämningen D-dagen då Operation Overlord, de allierades stora invasion i Normandie vid Franska Atlantkusten ledd av amerikanska generalen Dwight D. Eisenhover som öppnar den andra fronten i Europa, inleds.
20 juli – Adolf Hitler utsätts för ett attentatsförsök av en grupp krigströtta tyska officerare, men klarar sig. Ca 200 personer, främst högre militärer och statstjänstemän, som antas ha varit medansvariga avrättas inom en kort period.
17 september – I det svenska valet till Andra kammaren vinner kommunisterna sin största seger någonsin, medan socialdemokraterna förlorar sin absoluta majoritet. Efter valet börjar socialdemokrater kräva att samlingsregeringen skall upplösas, eftersom man anser att den spelat ut sin utrikespolitiska roll och blivit en ideologisk belastning.
19 september – Det finsk-sovjetiska vapenstilleståndet undertecknas i Moskva, med kärva villkor för Finland.
28 april – Benito Mussolini och hans älskarinna Clara Petacci tas till fånga och arkebuseras och hängs upp och ned av italienska partisaner inför allmänheten på Piazzale Loreto i Milano.
Tyskland kapitulerar villkorslöst i general Dwight D. Eisenhowers högkvarter i Reims, och andra världskriget tar slut i Europa. Bland annat blir Norge åter fritt från den tyska ockupationen. Glädjescener utbryter i hela Sverige, mest kända är bilderna från Kungsgatan i Stockholm där karnevalsstämning utbryter.
Sveriges statsminister Per Albin Hansson säger efter Tysklands kapitulation om Sverige att det är en "glädje att landet kunnat hållas utanför kriget, och lyckats undgå den förstörelse som råder i övriga Europa".
17 juli–2 augusti – Potsdamkonferensen, mellan Storbritannien, USA och Sovjet äger rum. Man diskuterar hur man skall göra med de besegrade länderna Tyskland och Italien och slutföra kriget mot Japan.
31 januari – Det avslöjas att den svenska Säkerhetspolisen under andra världskriget samarbetat med Gestapo. Bland annat har de skickat tillbaka tyska flyktingar till Tyskland och svenska kommunister har rapporterats till tyska myndigheter.
14 augusti – Pakistan blir självständigt från brittiska imperiet. Trots att övergången sker vid midnatt efter detta datum räknar Pakistan detta datum som självständighetsdag.
15 augusti – Indien och Pakistanseparerar efter förhandlingar i London, och Indien får efter åratal av icke-vålds-protester sin självständighet.
26 mars – På Södermalm i Stockholm uppstår kväll efter kväll svåra kravaller där tusentals ungdomar slåss med polisen i det som kom att kallas Götgatskravallerna. Polisbilar angrips, och polisen spärrar Medborgarplatsen på kvällarna och kravallerna upphör. De unga klagar över att det inte finns något att göra.
24 juni – Sovjetunionen inför en blockad av Västberlin, och stänger alla tillfartsvägar. Västmakterna svarar med att upprätta en så kallad "luftbro" och klarar folkförsörjningen med flygleveranser.
17 september – Svenske greve Folke Bernadotte, som medlar åt FN i arab-israeliska konflikten, mördas i Jerusalem av medlemmar ur den sionistiska gruppen Lehi. Han har just färdigställt en rapport med förslag till tänkbara fredsvillkor.
7 oktober – En andra tysk stat skapas då den sovjetiska ockupationszonen omvandlas till Tyska demokratiska republiken (Deutsche Demokratische Republik; DDR), i dagligt tal känd som Östtyskland, med Östberlin som huvudstad.
Sverige fortsätter 1930-talets ökning av reformer inom kriminalvårdspolitiken, med ökad satsning på återanpassning till samhället.[7]
Brown, Robert J.(1998).Manipulating the Ether: the Power of Broadcast Radio in Thirties America. Jefferson, NC: McFarland & Co. sid.117–120. ISBN 0-7864-2066-9
Treblinka – ein Todeslager der "Aktion Reinhard", in: "Aktion Reinhard" – Die Vernichtung der Juden im Generalgouvernement, Bogdan Musial (ed.), Osnabrück 2004, pp. 257–281.
_on_9_August_1941_(NH_67201).jpg)
