Remove ads
regerande drottning av Danmark 1972–2024 Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Margrethe II av Danmark, född Margrethe Alexandrine Þórhildur Ingrid den 16 april 1940 på Amalienborg i Köpenhamn, är en dansk kunglighet och var regerande drottning av Danmark mellan 1972 och 2024.[1][2] Hon är äldsta dotter till kung Fredrik IX av Danmark och drottning Ingrid.[2]
Margrethe II | |
---|---|
Margrethe den Anden, af Guds Nåde Danmarks Dronning | |
Margrethe från 2016. | |
Regeringstid | 14 januari 1972–14 januari 2024 (52 år) |
Företrädare | Frederik IX |
Efterträdare | Frederik X |
Valspråk | Guds hjælp, Folkets kærlighed, Danmarks styrke. (Guds hjälp, folkets kärlek, Danmarks styrka.) |
Gemål | Henrik av Danmark (g. 1967–2018, hans död) |
Barn | Frederik X av Danmark Joachim av Danmark |
Personnamn | Margrethe Alexandrine Þórhildur Ingrid |
Ätt | Glücksburg |
Far | Fredrik IX av Danmark |
Mor | Ingrid av Sverige |
Född | 16 april 1940 Amalienborg, Köpenhamn, Danmark |
Religion | Kristendom |
Namnteckning | |
Danmarks kungavapen sedan 1972. | |
Drottning Margrethes kungliga sigill. |
I sitt årliga nyårstal meddelade drottning Margrethe på nyårsafton 2023 att hon skulle abdikera från tronen till förmån för sin äldste son, dåvarande kronprins Frederik. Abdikationen skedde den 14 januari 2024, på dagen 52 år efter hennes trontillträde.[3][4] Drottning Margrethe är därmed den danska monark, näst efter Kristian IV, som suttit längst på den danska tronen genom tiderna. Hon är därmed också den första danska regenten sedan Kristian II (1523) som inte har suttit kvar på tronen till sin död, den första sedan Valdemar III (1329) som har abdikerat och den första sedan Erik Lamm (1146) som har gjort det frivilligt.
Prinsessan Margrethe föddes den 16 april 1940 i sina föräldrars residens Frederik VIII:s palats på slottsanläggningen Amalienborg, danska kungafamiljens huvudresidens i stadsdelen Frederiksstaden i centrala Köpenhamn. Hon var kronprins Fredriks och kronprinsessan Ingrids första barn. Hennes far var äldste son till kung Kristian X och drottning Alexandrine, medan hennes mor var enda dotter till kronprins Gustaf Adolf av Sverige (den senare blev 1950 kung Gustaf VI Adolf) och hans första framlidna hustru kronprinsessan Margareta.
Vid födseln var hon även prinsessa av Island, och fick därför ett isländskt namn, Þórhildur (Thorhildur). Hennes andranamn, Alexandrine, kommer från hennes farmor, Alexandrine av Mecklenburg-Schwerin. Margrethe döptes i Holmens Kirke 14 maj 1940 och konfirmerades 1 april 1955 på Fredensborgs slott.[5] Margrethe II hade flera gudföräldrar: kung Kristian X av Danmark, prins Knud av Danmark, prins Axel av Danmark, kung Gustaf V, kronprins Gustaf Adolf, prins Gustaf Adolf och prins Arthur, hertig av Connaught och Strathearn. Hon har två systrar: prinsessan Benedikte av Danmark som idag bor i Tyskland och Anne-Marie av Danmark som är gift med den grekiska ex-kungen Konstantin II.[2] Drottningen är kusin (även brylling, trippel femmänning och mors femmänning) till den svenska regenten Carl XVI Gustaf.
Margrethe II gick i skolan i N. Zahles Skole 1946–1955 och var internatelev vid North Foreland Lodge i England 1955–1956. Hon tog studentexamen 1959.[2] Hon studerade arkeologi vid Girton College i Cambridge 1960–1961, statsvetenskap vid universitetet i Århus 1961–1962, Sorbonne 1963 och vid London School of Economics 1965. Hon talar franska, engelska, svenska och tyska flytande.[5]
Prinsessan Margrethe var i unga år inte landets tronföljare då lagen från 1850-talet stipulerade manlig arvsföljd och eftersom hennes far inte hade någon son var dennes yngre bror, prins Knud, presumtiv tronföljare.[2] Som en följd av att prins Knud, liksom hans äldste son Ingolf, allmänt ansågs lite tafatt samt på grund av den dåvarande kungafamiljens popularitet påbörjades en ändring: som i enlighet med grundlagen krävdes två beslut i Folketinget och en genomförd folkomröstning.[6] Detta fullbordades den 5 juni 1953 då en ny tronföljarlag med kognatisk tronföljd infördes.[2][7]
Hon gifte sig den 10 juni 1967 med den franske diplomaten Henri de Laborde de Monpezat (1934–2018) i Holmens Kirke i Köpenhamn.[2] Efter giftermålet titulerades han prins Henrik. De har sönerna kung Frederik (f. 1968) och prins Joachim (f. 1969).[5][2] De officiella residensen är Amalienborg och Fredensborg. Kungafamiljen har även ett sommarresidens i Gråstens slott utanför Sønderborg.
Margrethe besteg Danmarks tron den 14 januari 1972, efter sin fars bortgång. Hon blev därmed den första kvinnliga monarken i Danmark sedan drottning Margareta (Margrethe I) under Kalmarunionen 1388–1412. Som valspråk valde hon "Guds hjälp, folkets kärlek, Danmarks styrka" (danska: Guds hjælp, folkets kærlighed, Danmarks styrke).[1]
Hon har allt sedan sitt trontillträde åtnjutit hög popularitet hos det danska folket, vilket visades under 25-årsjubileet på tronen 1997.[2] Som drottning har hon haft ambitionen att besöka hela riket, inklusive Färöarna och Grönland som ofta varit destinationer under sommarresor med Kungaskeppet Dannebrog.[2]
Som regerande monark ger drottning Margrethe Folketingets majoritetsledare uppdraget att bilda dansk regering efter genomfört val. Det sker genom kungligt dekret efter den så kallade Dronningerunden, där partiledarna besöker slottet för att ge besked om vilken politik de kan tänka sig att stödja. Det är också formellt drottningen som utser den nya statsministern och alla ministrar på statsministerns förslag, och leder statsrådet som promulgerar dansk lag. Drottningen kan formellt sett upplösa folketinget genom att utlysa folketingsval. I praktiken är det dock statsministern som utlyser val, då Folketinget inte har någon fastställd mandattid utöver att val enligt grundlagen ska utlysas senast fyra år efter föregående val.[8]
Margrethe har även gjort sig känd som en begåvad konstnär; bland annat har hon under pseudonymen Ingahild Grathmer illustrerat en dansk utgåva av J.R.R. Tolkiens berättelse Sagan om ringen som utgavs 1977 och 2002.[2] Drottningen har tillsammans med maken prins Henrik, under pseudonymen H.M. Vejerbjerg, översatt Simone de Beauvoirs Ingen är odödlig.[2]
Den 1 mars 1988 blev drottning Margrethe hedersledamot av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.[9]
Drottning Margrethe firade sitt 50-årsjubileum som dansk regent den 14 januari 2022. Tillsammans med kronprins Frederik ledde hon ett särskilt statsrådssammanträde, innan hon tillsammans med sina båda söner, svärdöttrar och sin syster deltog i Folketingets firande på Christiansborgs slott. Vid högtiden talade Folketingets talman Henrik Dam Kristensen, Danmarks statsminister Mette Frederiksen och Färöarnas lagman Bárður á Steig Nielsen.[10] En av de gåvor som överräcktes var 50 plantor av ishavsvide, som ska planteras på ön Koltur i samband med att ön inrättas som Färöarnas första naturreservat.[11]
Med anledning av den pågående covid-19-pandemin blev det övriga firandet som planerats till mitten av januari uppskjutet, för att undvika att samla stora folksamlingar. Högtidlighållandet genomfördes istället 10–11 september 2022, men med anledning av drottning Elizabeths död kort före det planerade firandet i en nedtonad form.[12][13][14] Högtidlighållandet innefattade bland annat en konsert på Det Kongelige Teater, en gudstjänst i Vor Frue Kirke, en lunch på kungaskeppet Dannebrog och en middag på Christiansborgs slott.[12][13] En planerad parad genom Köpenhamn samt drottningens framträdande på balkongen och mottagande av folkets hyllningar vid Amalienborgs slott[15] avlystes.[12][14]
Inför jubileet gav Post Nord ut tre nya frimärken, som porträtterar drottningen vid 31 respektive 81 års ålder.[16]
Efter att ha varit rökare i 66 år meddelas att hon efter sin andra ryggoperation i februari 2023 inte börjat röka igen.[17]
Margrethe II:s och prins Henriks av Danmark familj.
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.