1980

1980 (MCMLXXX) var ett skottår som började en tisdag i den gregorianska kalendern. Det var också det första året och det första skottåret i decenniet 1980-talet.

1980 – MCMLXXX 45 år sedan
År 1977 | 1978 | 1979 1980 1981 | 1982 | 1983
Årtionde 1960-talet  | 1970-talet 1980-talet 1990-talet | 2000-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Datorspel | Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater | TV
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Meteorologi | Teknik | Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1980 MCMLXXX
Ab urbe condita	2732
Armeniska kalendern	1429 ԹՎ ՌՆԻԹ
Assyriska kalendern	6730
Bahaikalendern	136–137
Bengaliska kalendern	1387
Berberkalendern	2930
Brittiskt regeringsår	28 Eliz. 2 – 29 Eliz. 2
Buddhistisk kalender	2524
Burmesiska kalendern	1342
Bysantinska kalendern	7488–7489
Koptiska kalendern	1696–1697
Erianska kalendern	3146
Etiopiska kalendern	1972–1973
Judiska kalendern	5740–5741
Vikram Samvat	2036–2037
Sakakalendern	1902–1903
Kaliyuga	5081–5082
Holocen kalender	11980
Nri-Igbo	980–981
Persiska kalendern	1358–1359
Muslimska kalendern	1400–1401
Nengō (Japan)	Shōwa 55 (昭和55年)
Nordkoreanska kalendern	69
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern	4313
Minguokalendern	ROC 69 民國69年
Thailändsk kalender	2523
Unixtid	315532800–347155199

Händelser

Januari

• 1 januari
  • Den nya lagen om kognatisk tronföljd i Sverige träder i kraft, varvid prinsessan Victoria blir Sveriges kronprinsessa.
  • Lagprövningsrätten skrivs in i Sveriges regeringsform. Den gäller alla myndigheter, föreskrifter och lagar, och innebär att man ej skall tillämpa en föreskrift om den står i strid med Sveriges grundlagar.^[1]
  • Dorotea bryter sig ur Åsele kommun, och Vadstena bryter sig ur Motala kommun.
• 4 januari – Volvo, Saab och bilimportörer protesterar mot föreslagna miljökrav på 1980-talets bilar, som bl.a. gäller blyfri bensin och minskad bränsleförbrukning.^[2]
• 8 januari – Kongresspartiet vinner parlamentsvalet i Indien och Indira Gandhi blir åter Indiens premiärminister.^[3]
• 14 januari – Regionala nyhetsprogrammet Östnytt från Norrköping startar sina sändningar. Till en början sänds Östnytt över södra Södermanland, Östergötlands och norra Kalmar län. Första nyhetsuppläsare blir Ann-Britt Ryd Pettersson.
• 18 januari – Almöbron till Tjörn rasar efter att fartyget Star Clipper seglat på en av bropelarna i mörkret. Sju bilar kör över brokanten innan den spärras av, varav åtta människor omkommer.^[3]
• 21 januari – 128 personer omkommer då ett iranskt inrikesflygplan störtar.^[4]
• 22 januari
  • Den sovjetiske regimkritikern Andrej Sacharov arresteras i Moskva.^[3]
  • Electrolux köper Grängeskoncernen.^[5]
• 26 januari – Israel och Egypten upprättar diplomatiska förbindelser.^[6]
• 29 januari – Svenska Transportarbetareförbundets ordförande Hans Ericson tvingas avgå efter en rad uppseendeväckande affärer.^[3]
• 31 januari
  • Spaniens ambassad i Guatemala invaderas och sätts i brand, vilket kräver 36 människors liv.
  • 3 personer omkommer då ett privatflygplan störtar över Skåne, Sverige.^[4]

Februari

De 13:e Olympiska vinterspelen hölls i Lake Placid, USA.

• 12 februari – De 13:e olympiska vinterspelen invigs i Lake Placid, USA med deltagare från 37 länder.^[3] Spelen pågår fram till 24 februari.
• 17 februari – Thomas Wassberg, Sverige, vinner herrarnas 15 kilometer längdskidåkning vid olympiska vinterspelen i Lake Placid ^[7] före Juha Mieto, Finland och Ove Aunli, Norge.
• 19 februari – Ingemar Stenmark, Sverige, vinner herrarnas storslalom vid olympiska vinterspelen i Lake Placid ^[7] före Andreas Wenzel, Liechtenstein, och Hans Enn, Österrike.
• 20 februari – Den svenska regeringen beslutar att satsa 20 miljarder SEK under 20 år på ett nytt militärflygplanssystem vid namn JAS.^[7]
• 22 februari – Ingemar Stenmark, Sverige, vinner herrarnas slalom vid olympiska vinterspelen i Lake Placid ^[7] före Phil Mahre, USA, och Jacques Lüthy, Schweiz.
• 26 februari – Israel och Egypten inleder diplomatiska förbindelser.^[8]
• 28 februari – 4 personer omkommer då ännu ett privatflygplan störtar över Skåne, Sverige.^[4]

Mars

Sveriges befolkning röstar om kärnkraften.

• 3 mars – Pierre Trudeau blir åter Kanadas premiärminister.
• 4 mars – Robert Mugabe väljs till Zimbabwes premiärminister.
• 12 mars – Den svenska föräldraförsäkringen utökas från 9 till 12 månader.^[9]
• 14 mars – 87 personer omkommer då ett polskt passagerarflygplan störtar under en nödlandning vid Warszawa, Polen.^[4]
• 17 mars – Den svenska rockgruppen Noice får sitt genombrott i TV-programmet Måndagsbörsen med låten En kväll i tunnelbanan.
• 21 mars – USA:s president Jimmy Carter tillkännager att USA kommer bojkotta de 22:a olympiska sommarspelen i Moskva, Sovjetunionen i protest mot afghansk-sovjetiska kriget.
• 23 mars – Vid en folkomröstning i Sverige om kärnkraften får "Linje 2", som förespråkas av SAP, LO och Folkpartiet, flest röster, men uppdelningen på tre linjer gör resultatet svårtolkat ^[3]. Den innebär att de reaktorer som är i drift skall köras vidare tills de successivt avvecklats ^[7]. Linje 1 får 18,7 %, Linje 2 får 39,3 % och Linje 3 får 38,6 %. Valdeltagandet är 76 %.^[2]
• 24 mars – Läckan vid oljeborrtornet Ixtoc 1 i Mexikanska golfen, som den 3 juni 1979 drabbades av blowout, stoppas med ett 30 ton tungt cementblock. Uppskattningsvis 3,1 miljarder fat olja har runnit ut i den dittills största oljekatastrofen någonsin.^[10]
• 27 mars – Den norska oljeborrplattformen Alexander L. Kielland välter i hårt väder på Ekofiskfältet och 123 av 213 personer på plattformen drunknar.^[3][4]

April

Operation Eagle Claw

• 6 april
  • Sverige ställer fram klockan en timme, då man inför sommartid för första gången sedan 1916.^[3]
  • 28 februari – 4 personer omkommer då ett privatflygplan ännu en gång störtar över Skåne, Sverige. 3 fallskärmshoppare räddar sig.^[4]
• 10 april
  • Den svenska regeringen ger klartecken för laddning av ytterligare två kärnreaktorer i Forsmark och Ringhals. Därmed är tio stycken i drift.^[5]
  • 3 personer omkommer då ett privatflygplan störtar över Söderhamn, Sverige.^[4]
  • Brynäs IF vinner svenska mästerskapet i ishockey.

Zimbabwe

• 18 april – Zimbabwe (tidigare Sydrhodesia) utropar självständighet med Robert Mugabe som premiärminister.^[3]
• 22 april – 96 personer omkommer då det filippinska passagerarfartyget MV Don Juan sjunker efter att ha kolliderat med ett tankfartyg.^[4]
• 24 april – USA försöker frita den amerikanska gisslan på amerikanska ambassaden i Teheran, Iran men misslyckas när en transporthelikopter kolliderar med ett tankningsflygplan.
• 25 april
  • 25 personer omkommer då ett brittiskt charterflygplan störtar över Teneriffa.^[4]
  • 14 000 svenska offentliganställda går ut i strejk och 12 000 lockoutas. Kommunikationer i Sverige drabbas.
• 26 april – USA:s president Jimmy Carter rapporterar att USA använt 6 transportflygplan och 8 helikoptrar vid ett misslyckat fritagningsförsök av ambassadgisslan i Iran.^[11]
• 30 april – Den iranska ambassaden i London intas av sex beväpnade iranska terrorister. Efter flera dagars förhandlingar beslutar de brittiska myndigheterna att skicka in den militära specialstyrkan SAS. Den 5 maj påbörjar SAS fritagningen av gisslan, och efter några minuter har fem av sex terrorister dödats. Alla utom en gisslan överlever fritagningen.

Maj

Storkonflikten i Sverige äger rum.

• 2 maj – 750 000 LO-medlemmar lockoutas av arbetsgivarna och totalt 900 000 personer berörs direkt då en stor arbetsmarknadskonflikt utbryter, den dittills största i Sveriges historia.^[3] LO tar ut 100 000 personer i punktstrejker, och var fjärde arbetstagare är indragen i konflikten.^[2]
• 8 maj – Världshälsoorganisationen meddelar att smittkoppor utrotats i hela världen.^[12]
• 9 maj – 30 personer omkommer då en motorvägsbro i Florida, USA rasar.^[4]
• 11 maj – Storkonflikten på den svenska arbetsmarknaden avbryts efter vädjan från Sveriges regering.^[5]
• 12 maj – De svenska hamnarbetarna går ut i en månadslång strejk.
• 18 maj – Vulkanen Mount Saint Helens i delstaten Washington, USA får sitt första utbrott sedan 1857.^[10]
• 19 maj – Enligt en utredning missbrukar mellan 10 000 och 14 000 personer i Sverige tung narkotika.^[5]
• 20 maj – Vid en folkomröstning i Québec säger 60 % nej till självständighet från Kanada.^[13]

Pac-Man

• 22 maj – Pac-Man debuterar i spelhallarna.
• 24 maj – Stefan Persson och Anders Kallur i New York Islanders blir de första svenskarna att vinna Stanley Cup i ishockey.^[7]
• 18 maj – Vulkanen Mount Saint Helens i delstaten Washington, USA får ännu ett utbrott, och tusentals hektar skog ödeläggs.^[10]
• 28 maj – Den förste svenske Jämställdhetsombudsmannen (JämO) utses.^[5]

Juni

• 2 juni – 11 personer omkommer då ett nattsnälltåg kolliderar med ett tomt extratåg mellan Borlänge och Falun i Sverige.^[4]
• 10 juni
  • ANC i Sydafrika publicerar ett uttalande av sin fängslade ledare Nelson Mandela.^[14]
  • I en tolkning av svenska kärnkraftsomröstningen bestämmer Sveriges riksdag kärnreaktorernas antal till tolv, vilka skall vara avvecklade år 2010.^[5]
• 18 juni – 3 personer omkommer då en polishelikopter störtar över Helsingborg, Sverige.^[4]
• 27 juni – 81 personer omkommer då ett italienskt passagerarflygplan störtar i Tyrrenska havet.
• 29 juni – Vigdís Finnbogadóttir blir Islands, och därmed världens, första demokratiskt valda kvinnliga president.^[8]

Juli

• 1 juli – Den svenska jämställdhetslagen träder i kraft och Jämställdhetsombudsmannen (JämO) inrättas; först ut blir Inga-Britt Törnell ^[3].
• 5 juli – Björn Borg, Sverige vinner herrsingeln i Wimbledontennisturneringen för femte gången i rad ^[3] genom att slå John McEnroe, USA med 3-2 i set under finalen.^[2]

Den 22:a Olympiska sommarspelen hölls i Moskva.

• 14 juli – FN:s generalsekreterare Kurt Waldheim öppnar FN:s kvinnokonferens i Köpenhamn, Danmark.^[3]
• 19 juli – De 22:a olympiska sommarspelen invigs i Moskva. 50 länder, bland dem USA, bojkottar spelen i protest mot Sovjetunionens militära närvaro i Afghanistan.^[3] Bland de framgångsrika blir Sverige, som bland annat tar guld i simning (Pär Arvidsson och Bengt Baron) samt fäktning (Johan Harmenberg).^[2]
• 21 juli – De första kvinnliga svenska värnpliktiga rycker in vid Upplands flygflottilj i Uppsala ^[5].

Vanuatu

• 30 juli
  • Knesset antar Jerusalemlagen, som utser Jerusalem till Israels huvudstad.
  • Nya Hebriderna erhåller självständighet under namnet Vanuatu.^[15]

Augusti

• 2 augusti – 83 människor dödas och 200 skadas vid ett bombdåd på centralstationen i Bologna, utfört av högerextrema terrorister.^[3]
• 14 augusti – Vid en strejk på Leninvarvet i Gdańsk, Polen träder elektrikern Lech Wałęsa fram som ledare för fackföreningsrörelsen Solidaritet.^[3]
• 16 augusti – 37 personer omkommer då en nattklubb i London brinner.^[4]
• 17 augusti – Vulkanen Hekla på Island får ett utbrott.^[16].
• 19 augusti
  • 301 personer omkommer då ett saudiskt passagerarflygplan fattar eld efter en nödlandning i Riyadh, Saudiarabien.^[4]
  • 69 personer omkommer vid en tågkollision i Polen.^[4]
• 22 augusti – Lasse Åbergs film Sällskapsresan har svensk premiär ^[3] och blir en stor publikframgång.^[2]
• 24 augusti – 9 personer omkommer då ett expresståg spårar ur vid Upplands Väsby, Sverige.^[4]

September

Iran–Irak-kriget påbörjades.

• September – En extra svensk riksdag inkallas för att behandla frågan om höjd moms. Samtliga ledamöter infinner sig, vilket är första gången sedan ATP-omröstningen 1957. Momsen höjs.
• 1 september – Programvaruföretaget Hogia grundas.
• 3 september – Zimbabwe bryter diplomatiska förbindelser med Sydafrika.
• 6 september – Första dragningen i det nya svenska spelet Lotto äger rum.^[7]
• 12 september - Militärkupp i Turkiet.
• 14 september – 6 personer omkommer vid en omkörningsolycka utanför Boden, Sverige.^[4]
• 14 september – 89 personer omkommer då ett saudiskt flygplan störtar vid Medina, Saudiarabien.^[4]
• 19 september – En Titanraket med kärnladdning exploderar i sin silo i Arkansas, USA och giftgaser sprids över ett stort område. Ingen radioaktivitet kan dock uppmätas.^[10]
• 22 september – Den latenta fiendskapen mellan Iran och Irak övergår i krig.^[3] Utan förvarning bombar irakiska bombflygplan civila och militära mål i Iran, och iranierna svarar med att anfalla Bagdad.^[7]
• 26 september – 13 personer omkommer och 211 skadas vid ett bombdåd vid Oktoberfest i München, Västtyskland, utfört av en högerextrem terrorist.

Oktober

• 3 oktober – Fyra personer omkommer och 46 skadas när en motorcykelbomb detonerar utanför en synagoga i Paris, Frankrike.
• 10 oktober – Omkring 3 500 personer omkommer då en jordbävning drabbar El Asnam, Algeriet.^[17]
• 22 oktober – Sveriges regering vinner med en rösts övervikt en misstroendeomröstning om den ekonomiska politiken.^[5]
• 23 oktober – Sovjetunionens regeringschef Aleksej Kosygin avgår och efterträds av Nikolaj Tichonov.^[3]
• 30 oktober – Svenska Varv beslutar att lägga ner Öresundsvarvet i Landskrona. 2 600 människor förlorar jobbet.^[3]

November

Presidentval i USA.

• 4 november – Republikanen Ronald Reagan besegrar demokraten Jimmy Carter och den politiske vilden John B. Anderson i presidentvalet i USA, och väljs till USA:s 40:e president.^[3]
• 7 november – 11-årige Johan Asplund försvinner spårlöst i Sundsvall, Sverige.
• 10 november
  • Michael Foot blir partiledare för Labourpartiet i Storbritannien.^[18]
  • 1 person omkommer och ett 40-tal skadas då ett nattåg spårar ur i Linköping, Sverige.^[4]
• 20 november – Rättegången mot "de fyras gäng" inleds i Kina.^[19]
• 21 november – 85 personer omkommer vid en hotellbrand i Las Vegas, USA.^[4]
• 23 november – 3 114 personer omkommer vid en jordbävning i de mellersta och södra delarna av Italien.^[20]
• 24 november – 105 kvinnor omkommer då en gasbehållare i en by i Turkiet exploderar ^[4].
• 26 november – Olof Palme utses av FN:s generalsekreterare Kurt Waldheim till FN-medlare i kriget mellan Irak och Iran.^[2]

December

• December – En oljekälla vid Polens kust mot Östersjön brinner under stora delar av månaden, följt av svåra utsläpp.^[10]

Videovåldsdebatt i Sverige.

• 2 december – I TV-programmet Studio S i SVT visas bl.a. avsnitt ur filmen Motorsågsmassakern och utlöser debatt om videovåldet.^[5]
• 8 december – 40-årige brittiske sångaren, låtskrivaren och tidigare Beatles-medlemmen John Lennon mördas i New York ^[3] av 25-årige Mark David Chapman.^[7]
• 25 december – Kay Pollaks film Barnens ö, efter P.C. Jersilds roman med samma namn, har Sverigepremiär.
• 31 december – Ett par tusen oljeskadade sjöfåglar upptäcks vid Bohuskusten i Sverige. Oljans ursprung är okänt.^[10]

Okänt datum

• Då vissa utbildningar kräver praktik från husligt arbete finns fortfarande omkring 20 000 hembiträden i Sverige ^[21].
• Sandvik AB blir majoritetsägare i USAB ^[22].
• I Sverige passerar Tipstjänst och Penninglotteriet vardera 1 miljard SEK i omsättning ^[23].
• Kvinnovetenskaplig tidskrift grundas av medlemmar i Forum för kvinnliga forskare vid Lunds universitet.
• I Sverige antas den svenska grundskolans läroplan Lgr 80, som skall börja gälla från läsåret 1982/1983.

Födda

Första kvartalet

Januari

• 1 januari – Elin Nordegren, svensk fotomodell.
• 3 januari – Angela Ruggiero, amerikansk ishockeyspelare.
• 8 januari – Rachel Nichols, amerikansk skådespelare.
• 12 januari – Amerie, amerikansk sångerska.
• 14 januari – Peter Eggers, svensk skådespelare.
• 16 januari – Albert Pujols, dominikansk basebollspelare.
• 17 januari – Zooey Deschanel, amerikansk skådespelare.
• 18 januari – Jason Segel, amerikansk skådespelare och manusförfattare
• 19 januari – Jenson Button, brittisk racerförare.
• 20 januari – Felicitas Woll, tysk skådespelare.
• 20 januari – Matthew Tuck, brittisk musiker (Bullet for My Valentine).
• 25 januari
  • Magnus Kahnberg, svensk ishockeyspelare.
  • Christian Olsson, svensk friidrottare.
• 27 januari – Marat Safin, rysk tennisspelare.
• 28 januari – Nick Carter, amerikansk sångare (Backstreet Boys).
• 29 januari – Jason James Richter, amerikansk skådespelare.

Februari

• 12 februari
  • Christina Ricci, amerikansk skådespelare.
  • Samuel Giers, svensk musiker.
• 14 februari – Nic Schröder, svensk programledare.
• 16 februari – Andreas Viklund, svensk musikproducent, artist och internetmusikentusiast.
• 19 februari – Carina Bergfeldt, svensk reporter, kolumnist och författare.
• 24 februari – Anton Maiden, svensk musiker, känd för sina tolkningar av Iron Maiden.

Mars

• 2 mars – Rebel Wilson, australisk skådespelare
• 5 mars – Sanna Bråding, svensk skådespelare.
• 6 mars – Emma Igelström, svensk simmare.
• 7 mars – Laura Prepon, amerikansk skådespelare.
• 9 mars
  • Matthew Gray Gubler, amerikansk skådespelare.
  • Chingy, amerikansk rappare.
• 12 mars – Christian Berglund, svensk ishockeyspelare.
• 15 mars – Josefin Lillhage, svensk simmare.
• 18 mars – Sophia Myles, brittisk skådespelare.
• 19 mars – Johan Olsson, svensk längdskidåkare.
• 20 mars – Mats Larsson, svensk längdskidåkare.
• 21 mars
  • Marit Bjørgen, norsk längdåkerska.
  • Ronaldinho, brasiliansk fotbollsspelare.
  • Deryck Whibley, kanadensisk musiker (Sum 41).
• 24 mars – Karin Frick, svensk sportjournalist.
• 25 mars – Jennifer Lamiraqui, fransk fotomodell.
• 26 mars – Sérgio Paulinho, portugisisk tävlingscyklist.
• 28 mars – Rasmus Seebach, dansk sångare.

Andra kvartalet

April

• 1 april – Bijou Phillips, amerikansk skådespelare.
• 4 april – Björn Wirdheim, svensk racerförare.
• 6 april – Pontus Farnerud, svensk fotbollsspelare.
• 8 april – Adam Brody, amerikansk skådespelare.
• 9 april – Rickard Wallin, svensk ishockeyspelare.
• 10 april – Charlie Hunnam, brittisk skådespelare
• 12 april – Brian McFadden, irländsk musiker, sångare i Westlife.
• 13 april – Sue Gardiner, kanadensisk vattenpolospelare.
• 18 april – Brenda Villa, amerikansk vattenpolospelare.
• 20 april – Jasmin Wagner (även kallad Blümchen), tysk sångerska.
• 26 april – Channing Tatum, amerikansk skådespelare, dansare och modell
• 28 april
  • Robert Skowronski, svensk musiker, (Natural Ex, Supernatural)
  • Christian Bäckman, svensk ishockeyspelare.

Maj

• 2 maj – Brad Richards, kanadensisk ishockeyspelare.
• 6 maj – Tore Kullgren, svensk TV-personlighet.
• 7 maj – Alex Wesby, amerikansk basketspelare.
• 13 maj – Vincent Pontare, svensk musikproducent, låtskrivare och sångare.
• 14 maj – Pelle Nilsson, svensk journalist och programledare.
• 15 maj – Tilde Fröling, svensk skådespelare.
• 19 maj – Drew Fuller, amerikansk skådespelare och fotomodell.
• 21 maj – Gotye, belgisk-australisk musiker.
• 22 maj
  • Aljaksandra Kirsanava, vitrysk musiker.
  • Satine Phoenix, filippinsk-amerikansk skådespelare.
• 30 maj – Margaret Dingeldein, amerikansk vattenpolospelare.

Juni

• 17 juni – Venus Williams, amerikansk tennisspelare.
• 18 juni – Antero Niittymäki, finländsk ishockeymålvakt.
• 23 juni
  • Tony Mårtensson, svensk ishockeyspelare.
  • Matias Padin Varela, svensk skådespelare.
  • Melissa Rauch, amerikansk skådespelare
• 26 juni – Jason Schwartzman, amerikansk skådespelare.
• 30 juni – Seyi Olofinjana, nigeriansk fotbollsspelare.

Tredje kvartalet

Juli

• 3 juli – Olivia Munn, amerikansk skådespelare
• 10 juli
  • James Rolfe, amerikansk internetpersonlighet.
  • Jessica Simpson, amerikansk sångerska.
• 15 juli – Mike Zambidis, grekisk kickboxare.
• 17 juli – Kristofer Gustavsson, svensk bandymålvakt.
• 18 juli – Kristen Bell, amerikansk skådespelare.
• 20 juli – Gisele Bündchen, brasiliansk fotomodell och skådespelare.
• 23 juli – Michelle Williams, amerikansk sångare.
• 24 juli
  • David Printz, svensk ishockeyspelare.
  • Hanna Hellquist, svensk journalist och författare.
• 31 juli – Rina Aiuchi, japansk sångare.

Augusti

• 2 augusti – Nadia Bjorlin, amerikansk skådespelare.
• 7 augusti – Aurélie Claudel, fransk fotomodell.
• 12 augusti – Dominique Swain, amerikansk skådespelare.
• 15 augusti – Carl-Johan Fogelklou, svensk musiker.
• 16 augusti – Elita Löfblad, svensk fotomodell.
• 17 augusti – Lene Marlin, norsk musiker.
• 18 augusti
  • Aljoša Kunac, kroatisk vattenpolospelare.
  • Heidi Viljanen, finländsk socialdemokratisk politiker.
• 19 augusti – Tove Fraurud, svensk politiker (Vänsterpartiet).
• 20 augusti – Sebastian Zelle, svensk musiker (Natural Ex, Supernatural).
• 26 augusti
  • Macaulay Culkin, amerikansk skådespelare.
  • Chris Pine, amerikansk skådespelare.

September

• 3 september – Andreas Chenardière, svensk skådespelare.
• 10 september – Mikey Way, amerikansk musiker (My Chemical Romance).
• 11 september – Antonio Pizzonia, brasiliansk racerförare.
• 20 september – Olli-Poika Parviainen, finländsk politiker.
• 21 september – Autumn Reeser, amerikansk skådespelare.
• 23 september – Syu, japansk musiker (Galneryus).
• 24 september – John Arne Riise, norsk fotbollsspelare.
• 26 september
  • Daniel Sedin, svensk ishockeyspelare.
  • Henrik Sedin, svensk ishockeyspelare.
  • Patrick Friesacher, österrikisk racerförare
• 30 september
  • Maja Gullstrand, svensk musiker.
  • Martina Hingis, schweizisk tennisspelare.

Fjärde kvartalet

Oktober

• 3 oktober – Ivan Turina, kroatisk fotbollsspelare.
• 5 oktober
  • Joakim Brodén, svensk sångare, medgrundare av Sabaton.
  • Paul Thomas, amerikansk musiker, (Good Charlotte).
• 7 oktober – Elna Melusine Jolom, svensk glaskonstnär.
• 8 oktober – Nick Cannon – amerikansk rappare, komiker och skådespelare
• 9 oktober – Henrik Zetterberg, svensk ishockeyspelare.
• 13 oktober – Christian Söderström, svensk ishockeyspelare.
• 19 oktober
  • Andreas Leijon, svensk publicist.
  • Anna-Karin Kammerling, svensk simmare.
• 21 oktober – Kim Kardashian, amerikansk fotomodell, skådespelare, affärskvinna och TV-personlighet
• 24 oktober – Monica Arnold, amerikansk sångerska.
• 26 oktober – Diana DeVoe, amerikansk skådespelare och regissör inom pornografisk film.
• 28 oktober – Alan Smith, engelsk fotbollsspelare.
• 29 oktober – Ben Foster, amerikansk skådespelare.
• 31 oktober
  • Samaire Armstrong, amerikansk skådespelare.
  • Eddie Kaye Thomas, amerikansk skådespelare.

November

• 3 november – Hans N. Andersen, dansk speedwayförare.
• 4 november – Johan Andersson, svensk innebandyspelare.
• 12 november
  • Ryan Gosling, kanadensisk skådespelare.
  • Simone Koot, nederländsk vattenpolospelare.
  • Gustaf Skarsgård, svensk skådespelare.
• 18 november – Luke Chadwick, brittisk fotbollsspelare.
• 26 november – Jessica Bowman, amerikansk skådespelare.
• 27 november – Andreas Hoffer, svensk skådespelare, (Sunes sommar).

December

• 2 december – Damir Burić, kroatisk vattenpolospelare.
• 3 december
  • Anna Chlumsky, amerikansk skådespelare.
  • Samuel Rizal, indonesisk skådespelare.
• 7 december – John Terry, brittisk fotbollsspelare.
• 10 december – Sarah Chang, amerikansk violinist.
• 15 december – Fredrik Risp, svensk fotbollsspelare.
• 17 december – Erik Lee, svensk operasångare.
• 18 december – Christina Aguilera, amerikansk sångerska.
• 19 december – Jake Gyllenhaal, amerikansk skådespelare.
• 24 december – Maarja, estländsk musiker.
• 28 december – Vanessa Ferlito, amerikansk skådespelare.
• 30 december – Eliza Dushku, amerikansk skådespelare.

Avlidna

Första kvartalet

Januari

• 3 januari – Joy Adamson, 69, österrikisk-brittisk konstnär, författare och etnograf.
• 4 januari – Harald Heide Steen, 68, norsk skådespelare.
• 10 januari – George Meany, 85, amerikansk fackföreningsledare.
• 15 januari – Lauri Hyvämäki, 66, finländsk historiker.
• 16 januari – Jorma Reenpää, 77, finländsk företagsledare.
• 18 januari – Cecil Beaton, 76, brittisk fotograf.
• 19 januari – Ingeborg Bengtson, 88, svensk skådespelare.
• 24 januari – Heikki Castrén, 50, finländsk arkitekt.

Februari

• 2 februari – William Stein, 68, amerikansk biokemist, Nobelpristagare i kemi 1972.
• 4 februari – Camara Laye, 52, guineansk författare.
• 11 februari – Paavo Yrjölä, 77, finländsk friidrottare.
• 13 februari – David Janssen, 48, amerikansk skådespelare.
• 14 februari – Victor Gruen, 76, österrikisk arkitekt.
• 19 februari – Bon Scott, 33, skotsk-australisk sångare (AC/DC).
• 20 februari – Alice Roosevelt Longworth, 96, amerikansk skribent och kolumnist.
• 22 februari – Oskar Kokoschka, 93, österrikisk konstnär och författare.
• 25 februari – Wilton E. Hall, 78, amerikansk politiker (Demokraterna), ledamot av USA:s senat 1944–1945.
• 29 februari – Tore Lindwall, 79, svensk skådespelare.

Mars

• 3 mars – Forrest C. Donnell, 95, amerikansk politiker (Republikanerna), guvernör i Missouri 1941–1945.
• 9 mars – Heinz Linge, 66, tysk SS-officer, Adolf Hitlers betjänt.
• 17 mars – Rafael Paasio, 76, finländsk politiker, Finlands statsminister 1966–1968 och 1972.
• 18 mars – Erich Fromm, 79, tysk psykoanalytiker och filosof.
• 19 mars – Thore Christiansen, 68, svensk sångare.
• 24 mars – Óscar Romero, 62, salvadoransk präst, ärkebiskop av San Salvador 1977–1980.
• 26 mars – Roland Barthes, 64, fransk författare, litteraturvetare och semiotiker.
• 29 mars – Annunzio Paolo Mantovani, 74, italiensk orkesterledare.
• 31 mars – Jesse Owens, 66, amerikansk friidrottare.

Andra kvartalet

April

• 6 april – Nils Ericson, 74, svensk skådespelare och sångare.
• 12 april – Sonja Wigert, 66, norsk-svensk skådespelare.
• 15 april – Jean-Paul Sartre, 74, fransk författare och filosof, Nobelpristagare i litteratur 1964 (avböjde).^[8]
• 17 april – Alf Sjöberg, 76, svensk regissör.^[5]
• 19 april – Ivar Anderson, 89, svensk politiker (Högerpartiet) och tidningsman.
• 24 april – Alejo Carpentier, 75, kubansk författare.
• 25 april – Mario Bava, 65, italiensk filmregissör.
• 29 april – Sir Alfred Hitchcock, 80, brittisk filmregissör.

Maj

• 4 maj – Josip Broz Tito, 87, jugoslavisk politiker, Jugoslaviens premiärminister 1945–1963, president 1953–1980.^[8]
• 18 maj – Ian Curtis, 23, brittisk sångare (Joy Division).
• 21 maj – Ingrid Foght, 60, svensk skådespelare.
• 24 maj – Paschoal Carlos Magno, 74, brasiliansk författare.
• 27 maj – Karin Granberg, 74, svensk skådespelare.

Juni

• 4 juni – Lena Gester, 36, svensk skådespelare.
• 7 juni
  • Henry Lindblom, 60, svensk sångare, skådespelare och tv-personlighet.
  • Henry Miller, 88, amerikansk författare.
  • Marian Spychalski, 73, polsk arkitekt, militär och politiker, Polens försvarsminister 1956–1968, statschef 1968–1970.
• 8 juni – Ernst Busch, 80, tysk skådespelare, sångare och regissör.
• 18 juni – Eva Wikman, 58, svensk skådespelare.
• 20 juni
  • Algot Larsson, 87, svensk skådespelare.
  • Allan Pettersson, 68, svensk tonsättare ^[5].
• 21 juni – Bert Kaempfert, 56, tysk orkesterledare och kompositör.
• 23 juni
  • John Laurie, 83, brittisk skådespelare.
  • Clyfford Still, 75, amerikansk konstnär.
  • Elsa Wallin, 80, svensk operettsångerska och skådespelare.
• 27 juni – Walter Dornberger, 84, tysk militär och ingenjör.
• 28 juni – Keijo Liinamaa, 51, finländsk jurist och ämbetsman, Finlands statsminister 1975.

Tredje kvartalet

Juli

• 13 juli – Seretse Khama, 59, botswansk politiker, Botswanas president 1966–1980.
• 16 juli – Anna Lisa Lundkvist, 78, svensk författare och översättare.
• 18 juli – Nils Gustafsson, 75, svensk violinist.
• 24 juli – Peter Sellers, 54, brittisk skådespelare.
• 25 juli – Vladimir Vysotskij, 42, sovjetisk skådespelare, sångare och poet.
• 27 juli
  • Mohammad Reza Pahlavi, 60, shah av Iran 1941–1979.
  • Barney Bigard, 84, amerikansk jazzmusiker.

Augusti

• 1 augusti
  • Patrick Depailler, 35, fransk racerförare.
  • Jacob Wallenberg, 87, svensk bankman och företagsledare ^[5].
• 5 augusti – Hugo Abramson, 82, svensk ingenjör.
• 9 augusti
  • Jacqueline Cochran, 74, amerikansk pilot.
  • Elliott Nugent, 83, amerikansk skådespelare, författare och filmregissör.
• 14 augusti – Dorothy Stratten, 20, kanadensisk fotomodell och skådespelare.
• 20 augusti – Naemi Briese, 72, svensk sångare och skådespelare.
• 25 augusti – Birger Olin, 69, svensk militär.
• 26 augusti – Tex Avery, 72, amerikansk animatör, filmregissör, skådespelare och manusförfattare.
• 27 augusti – Carl von Haartman, 83, finländsk militär, diplomat och affärsman.

September

• 3 september – Dirch Passer, 54, dansk komiker, skådespelare och manusförfattare.
• 8 september – Willard Frank Libby, 71, amerikansk kemist, Nobelpristagare i kemi 1960.
• 14 september – Inga-Bodil Vetterlund, 66, svensk skådespelare.
• 15 september – Bill Evans, 51, amerikansk jazzpianist.
• 16 september – Jean Piaget, 84, schweizisk pedagog och filosof.
• 25 september – John Bonham, 32, brittisk musiker (Led Zeppelin).

Fjärde kvartalet

Oktober

• 7 oktober – Ernst Alm, 80, svensk längdåkare, segrare i det första Vasaloppet 1922.
• 21 oktober
  • Hans Asperger, 74, österrikisk pediatriker.
  • Vălko Tjervenkov, 80, bulgarisk politiker, Bulgariens premiärminister 1950–1956.
• 27 oktober – John H. van Vleck, 81, amerikansk fysiker, Nobelpristagare i fysik 1977.

November

• 7 november – Steve McQueen, 50, amerikansk skådespelare.
• 14 november – Arnold Haskell, 77, brittisk danskritiker.
• 22 november
  • John William McCormack, 88, amerikansk politiker (Demokraterna), talman i USA:s representanthus 1962–1971.
  • Mae West, 87, amerikansk skådespelare.
• 24 november – George Raft, 79, amerikansk skådespelare.

December

• 2 december – Romain Gary, 66, fransk författare, diplomat och filmregissör.
• 3 december – Sir Oswald Mosley, 84, brittisk militär och politiker.
• 4 december – Gösta Cederlund, 92, svensk skådespelare, regissör och teaterledare.
• 7 december – Darby Crash, 22, amerikansk punksångare.
• 8 december
  • Sverre Bergh, 65, norsk dirigent, musiker och kompositör.
  • John Lennon, 40, brittisk musiker (The Beatles).
• 16 december – Harland D. Sanders, 90, amerikansk entreprenör, grundare av Kentucky Fried Chicken (KFC).
• 17 december – Oskar Kummetz, 89, tysk sjömilitär.
• 18 december – Aleksej Kosygin, 76, Sovjetunionens regeringschef 1964–1980.
• 18 december – Gabrielle Robinne, 94, fransk skådespelare
• 20 december – Dagmar Olsson, 72, svensk skådespelare, sångare och dansare.
• 23 december – Astri Taube, 82, svensk bildkonstnär och skulptör.
• 24 december – Karl Dönitz, 89, tysk sjömilitär, Tysklands rikspresident 1945.
• 29 december
  • Tim Hardin, 39, amerikansk musiker.
  • Nadezjda Mandelsjtam, 81, rysk författare.

Nobelpris [24]

• Fysik
  • James Cronin, USA
  • Val Fitch, USA
• Kemi
  • Paul Berg, USA
  • Walter Gilbert, USA
  • Frederick Sanger, Storbritannien
• Medicin
  • Baruj Benacerraf, USA
  • Jean Dausset, Frankrike
  • George D Snell, USA
• Litteratur – Czesław Miłosz, USA / Polen
• Fred – Adolfo Pérez Esquivel, Argentina
• Ekonomi – Lawrence Klein, USA

Referenser

Fotnoter

1. ”Konstitutionellt rättighetsskydd”. http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1556445&fileOId=1563991.
2. Sverige 1900-talet – 1980, NE, Bra Böcker, 2000
3. 20:e århundrades När Var Hur – 1980, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
4. Faktakalendern 1996, Semic, 1995
5. Hundra år i Sverige – 1980, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
6. ”Historyorb.com”. http://www.historyorb.com/countries/egypt?p=3.
7. 100 år med Aftonbladet – 1980, 1999
8. Faktakalendern 2000 – 1980 (Utlandet), Semic, 1999
9. Faktakalendern 2000 – 1980 (Sverige), 1999
10. Faktakalendern 1997, Semic, 1996
11. ”USA:s militära insatser i utlandet”. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2011. https://www.webcitation.org/62NCLaa95?url=http://www.history.navy.mil/library/online/forces.htm.
12. ”Dagens händelser 8 maj”. Sundsvalls Tidning. Arkiverad från originalet den 9 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180809060855/https://www.st.nu/artikel/slakt-o-vanner/dagens-handelser-8-maj-1. Läst 9 augusti 2018.
13. ”World Statesmen (läst 3 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/Canada_Provinces_P-Y.html#Quebec.
14. ”ANC.org.za”. Arkiverad från originalet den 17 oktober 1997. https://web.archive.org/web/19971017203354/http://www.anc.org.za/ancdocs/history/mandela/64-90/anvil.html.
15. ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/Vanuatu.html.
16. Horisont 1980, Bertmarks förlag, sidan 210 - Hekla vaknade igen
17. Horisont 1980. Bertmarks
18. Horisont 1980. Bertmarks. Läst 12 april 2025
19. ”1976: China's 'Gang of Four' arrested”. BBC. http://news.bbc.co.uk/onthisday/hi/dates/stories/october/11/newsid_4712000/4712306.stm.
20. Horisont 1980, Bertmarks förlag, sidan 269-271 - Katastrofskalv i Neapelområdet
21. ”Kvinnor i arbete - Arbetaryrken”. http://www.ub.gu.se/kvinn/portaler/arbete/arbetare/?initLang=1.
22. Sverige 1900-talet – Bruket dominerade Munkfors utveckling, NE, Bra Böcker, 2000
23. Sverige 1900-talet – Hundra år av lönsamhet, NE, Bra Böcker, 2000
24. ”Nobelpriset”. https://www.nobelprize.org/prizes/lists/all-nobel-prizes/. Läst 10 april 2011.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör 1980.
  Bilder & media