Vadstena kommun

Vadstena kommun (uttal ) är en kommun i Östergötlands län. Centralort är Vadstena.

Vadstena kommun Kommun
Vadstena rådhus
Slogan	Storhet i det lilla[1]
Vadstena kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Östergötland
Län	Östergötlands län
Centralort	Vadstena
Inrättad	1 januari 1980[2]
Utbruten ur	Motala kommun[2]
Befolkning, areal
Folkmängd	7 489 (2024-09-30)[3]
Areal	413,27 kvadratkilometer (2019-01-01)[4]
- därav land	191,6 kvadratkilometer[4]
- därav vatten	221,67 kvadratkilometer[4]
Bef.täthet	39,09 inv./km² (land)
Läge
Kommunen i länet.
Koordinater	58°26′54″N 14°53′23″Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Linköpings domkrets (2002-02-28–) Motala domsaga (–2002-02-28)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-2825[5]
Anställda	575 (2019-11)[6]
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	0584[7]
GeoNames	2665901
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Vadstena kommun Före detta kommun
Kommunens vapen.
Land	Sverige
Landskap	Östergötland
Län	Östergötlands län
Kommun, nu	Vadstena kommun
Centralort	Vadstena
Inrättad	1 januari 1971[2][8]
Upphörd	31 december 1973[2]
Uppgått i	Motala kommun[2]
Läge
Koordinater	58°26′42″N 14°53′50″Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Motala domsaga
Koder och länkar
Kommunkod	0584[9]
Redigera Wikidata

Kommunen är belägen vid Vätterns östra strand och består till största delen av ett böljande slättlandskap. Vård, omsorg och tillverkningsindustri, likväl som turism, utgör basen för det lokala näringslivet.

Sedan kommunen bildades och fram till 2020 har befolkningensmängden legat stabilt mellan cirka 7400 och 7700 personer. Kommunen har haft skiftande koalitionsstyren över tid, varav ett flertal blocköverskridande samarbeten.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Hagebyhöga, Herrestad, Hov, Källstad, Nässja, Orlunda, Rogslösa, Sankt Per, Strå, Väversunda och Örberga. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Vadstena stad som 1863 bildade en stadskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Aska (av de tidigare kommunerna Fivelstad, Hagebyhöga, Orlunda, Styra, Varv och Västra Stenby), Folkunga (av Appuna, Hogstad, Hov, Kumla, Rinna och Väderstad) samt Östgöta-Dal (av Herrestad, Källstad, Nässja, Rogslösa, Strå, Väversunda och Örberga) samtidigt som Sankt Pers landskommun införlivades i Vadstena stad.

1967 införlivades Östgöta-Dals landskommun i Vadstena stad. Vadstena kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Vadstena stad och en del ur Folkunga landskommun (Hovs församling). 1974 införlivades kommunerna Aska och Vadstena i Motala kommun. 1980 utbröts den del som utgjort Vadstena kommun samt Hagebyhöga och Orlunda församlingar och (åter)bildade Vadstena kommun.^[10]

Kommunen ingick från bildandet till 2002 i Motala domsaga och kommunen ingår sedan 2002 i Linköpings domsaga.^[11]

Geografi

Kommunen ligger vid Vätterns strand i västra Östergötland. Den gränsar i söder till Ödeshögs kommun, i sydost till Mjölby kommun och i nordost till Motala kommun, i vilken Vadstena kommun ingick åren 1974–1979.

Topografi och hydrografi

Se även: Lista över insjöar i Vadstena kommun

Kommunen är belägen vid Vätterns Östra strand och består till största delen av ett böljande slättlandskap där sedimentära bergarter till övervägande del utgör berggrunden. I sydväst finns Omberg, en skogklädd urbergshorst som bildar en skarp gräns mot den i övrigt kalkrika lerslätten som utgör odlingsmark. Längs Omberg hittas kärrmarker med rik växtlighet. Den grunda och näringsrika slättsjön Tåkern finns kommunens södra del och där finns en stor rikedom på häckande fågelarter. Hagebyhögakärret, ett kalkkärr med åtskilliga orkidéer, finna i den nordöstra delen av kommunen.^[12]

Naturskydd

År 2022 fanns sex naturreservat i kommunen – Hagebyhöga, Kastad kulle torräng, Ombergsliden, Ostmossen, Motalabuktens öreservat och Tåkern. Därutöver fanns även ett skogligt biotopskyddsomåde och tre naturminnen.^[13]

Administrativ indelning

Distrikt inom Vadstena kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i tre församlingar – Aska församling (ligger även i Motala kommun), Dals församling och Vadstena församling.

Från 2016 indelas kommunen istället i 11 distrikt^[14] – Hagebyhöga, Herrestad, Hov, Källstad, Nässja, Orlunda, Rogslösa, Strå, Vadstena, Väversunda och Örberga.

Tätorter

I kommunen finns två tätorter, Vadstena och Borghamn, båda belägna vid Vätterns strand.^[15]

Styre och politik

Styre

Efter valet 2014 bildades en styrande koalition mellan Socialdemokraterna och det då nybildade lokala politiska partiet Konsensus. En av de viktigaste sakfrågorna i samarbetet var bostadsbyggandet.^[16] I juni 2017 sprack dock koalitionen som en följd av "turerna kring kommundirektörens tillvägagångsätt att godkänna anställningar för både sin fru och sin bekant inom kommunen", vilket innebar att Socialdemokraterna tappade förtroendet för kommundirektören. Istället bildades en ny koalition mellan Socialdemokraterna, Moderaterna och Miljöpartiet.^[17] Samma regnbågskoalition fortsatte samarbetet efter valet 2018 och hade då majoritet med 18 av 35 mandat.^[18]

År	Partier
1994-1998	S	C
1998-2002	S	MP	V
2002-2006	S	M
2006-2010	S	M
2010-2014	M	KD	FP	C
2014-2017	S	K
2017-2018	S	M	MP
2018-2022	M	S	MP
2022-	M	S

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2018–2022
Ordförande	M	Arne Sjöberg
Förste vice ordförande	S	Jenny Bytander
Andre vice ordförande	C	Bo Johansson

Källa:^[19]

Mandatfördelning 1970–2022

Valår	V	S	MP	SKP	SD	K	C	L	KD	M	Grafisk presentation, mandat och valdeltagande	TOT	%	Könsfördelning (M/K)
1970		18					7	4	1	5	18 7 4 5	35	90,9	31
1979		16					7	4	1	7	16 7 4 7	35	90,9	25 10
1982		16		1			7	3	1	7	16 7 3 7	35	92,7	25 10
1985		16		1			6	4	1	7	16 6 4 7	35	91,4	24 11
1988		16	1				7	4	1	6	16 7 4 6	35	87,6	25 10
1991		14	1				7	3	2	8	14 7 3 2 8	35	88,3	25 10
1994		15	3				6	3	1	7	15 3 6 3 7	35	89,1	22 13
1998	2	13	3				4	2	3	8	2 13 3 4 2 3 8	35	82,93	21 14
2002	1	14	3				3	3	3	8	14 3 3 3 3 8	35	81,44	23 12
2006	1	13	2		1		3	2	4	9	13 2 3 2 4 9	35	83,09	23 12
2010	1	12	3		1		3	3	3	9	12 3 3 3 3 9	35	86,33	23 12
2014	1	10	2		1	9	2	1	2	7	10 2 9 2 2 7	35	86,32	23 12
2018	2	8	2		3	8	3		1	8	2 8 2 3 8 3 8	35	87,29	22 13
2022	2	8	1		3	8	1		1	11	2 8 3 8 11	35	86,86	22 13
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

För valresultat 1973–1976 se Motala kommun

Nämnder

Kommunstyrelse

Totalt har kommunstyrelsen 11 ledamöter, varav 3 tillhör Konsensus, 3 tillhör Socialdemokraterna, 2 tillhör Moderaterna och Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet har alla 1 ledamot vardera.^[20]

Presidium 2018–2022
Ordförande	M	Peter Karlsson
Första vice ordförande	S	Anders Hedeborg
Andra vice ordförande	C	Roland Sjödahl

Lista över kommunstyrelsens ordförande

Namn		Från	Till	Politisk tillhörighet
	Tommy Palmquist	1998	2006	Socialdemokraterna
	Caroline Unérus	2006	2010	Moderaterna
	Jan Sundström	2010	2014	Moderaterna
	Mats Wahrén	2014	2017	Konsensus
	Anders Hedeborg	2017	2018	Socialdemokraterna
	Peter Karlsson	2018		Moderaterna

Vänorter

• Nådendal
• Bogense
• Svelvik
• Patreksfjörður

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Vård, omsorg och tillverkningsindustri utgör basen för det lokala näringslivet. Omkring 22 procent av den förvärvsarbetande befolkningen var sysselsatta inom tillverkningsindustrin i början av 2020-talet, en sektor som lokalt domineras av små företag. Bland dessa återfinns pumptillverkaren Sultzer Pump Production AB, den mekaniska verkstaden Fredriksons Verkstads AB och EWAB Engineering AB som tillverkar materialhanteringssystem. Turismen är också en viktig del av det lokala näringslivet, då främst den stora turisttillströmningen till centralorten.^[12]

Infrastruktur

Transporter

Från sydväst till nordöst går Riksväg 50 och Länsväg 206 går från öst till väst mot centralorten.^[12]

Genom kommunen går också Wadstena–Fogelsta Järnväg som är Sveriges äldsta bevarade smalspår.^[21] Den reguljära trafiken lades dock ner 1978 men tio år senare började museitågen rulla längs sträckan.^[22]

Befolkning

Demografi

Befolkningsutveckling

Kommunen har 7 490 invånare (31 december 2024), vilket placerar den på 246:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Vadstena kommun 1970–2020[23]
År			Folkmängd
1970			7 540
1975			7 718
1980			7 654
1985			7 435
1990			7 557
1995			7 710
2000			7 668
2005			7 527
2010			7 391
2015			7 407
2020			7 423

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2013 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 645, eller 8,74 % av befolkningen (hela befolkningen: 7 383 den 31 december 2013). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 470, eller 6,16 %^[24]

Kultur

Museum

Vid Vadstena slott finns både Mårten Skinnares hus och den gamla hospitalsbyggnaden som inrymmer Vadstena hospitalsmuseum. Den senare skildrar mentalsjukvården från 1500- till 1900-talet.^[25] Den heliga Birgittas efterlämnade kulturmiljöarv finns att beskåda på Sancta Birgitta Klostermuseum som är ett historiskt museum med tonvikt på medeltiden.^[26] Som kontrast till de nischade museerna om kloster, slott och hospital fokuserar Vadstena stadsmuseum på "vardagliga Vadstena" från 1400-talet och framåt.^[27]

Andra museer i kommunen är Vadstena Leksaksmuseum, Gottfrid Larsson-gården med Spetsmuseum, Wadstena-Fogelsta Jernvägsmuseum, Vadstena MC- och traktormuseum och Pressfotografernas kameramuseum.

Kulturarv

Nässja skeppssättning

År 2022 fanns 283 fornlämningar som hittats i kommunen registrerade hos Riksantikvarieämbetet.^[28] Exempelvis finns ett 30-tal gravar från århundradena närmast efter Kristi födelse vid Folkets Park.^[29] Ett annat gravfält är Nässja skeppssättning som samlar 23 fornlämningar.^[30]

Andra välkända kulturarv i kommunen är renässansslottet Vadstena slott^[31] och Heliga Birgittas verk Vadstena kloster.^[32] Till klostret hör också Vadstena klosterkyrka som enligt henne skulle vara av "slät gärning, ödmjuk och stark".^[33]

I Borghamn finns flera kulturhistoriska arv så som ruinen efter fornborgen Drottning Ommas borg, den kungliga hjortparken med anor från 1600-talet och gamla kalkstensbrott.^[34]

Kommunvapen

Blasonering: I fält av guld en S:ta Birgittagestalt – med gloria, dok, klädnad och skor av silver – sittande i en röd stol, skrivande med gåspenna i en bok, båda av silver; ansikte och händer av guld.

Motivet är från 1400-talet. Det fastställdes som vapen för Vadstena stad år 1938 och fortsatte att användas av den nya kommunen 1971. Vid sammanläggningen med Motala kommun 1974 kom vapnet ur bruk. Sedan Motala kommun spruckit 1980 togs det åter i bruk av den nya Vadstena kommun, som lät registrera det i PRV år 1989.

Även de tidigare landskommunerna Folkunga och Östgöta-Dal hade vapen, vars giltighet upphört i samband med sammanslagningar.

• 
  Folkunga landskommun
  (1955–1970)
• 
  Östgöta-Dals landskommun
  (1954–1966)

Se även

• Personer med anknytning till Vadstena kommun

Källor

1. läs online, Internet Archive .^{[källa från Wikidata]}
2. Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.^{[källa från Wikidata]}
3. Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}
4. Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
5. Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}
6. Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}
7. Sveriges kommuner åren 1952-1986 Förändringar i kommunindelning och kommunkoder, SCB, 5 juni 1986, läs online.^{[källa från Wikidata]}
8. Kommunreformen i Sverige 1971.^{[källa från Wikidata]}
9. Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.^{[källa från Wikidata]}
10. Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
11. Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Motala tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
12. ”Vadstena - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/vadstena-(ingress-kommun-e-l%C3%A4n). Läst 19 juli 2022.
13. ”Vadstena kommun - Allemansrätten och naturskydd”. Vadstena kommun. https://www.vadstena.se/bygga-bo-miljo/miljo-och-halsoskydd/naturvard/allemansratten-och-naturskydd/. Läst 19 juli 2022.
14. • SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
15. ”Vadstena kommun - Det här är Vadstena”. Vadstena kommun. https://www.vadstena.se/naringsliv-foretagande/turism/det-har-ar-vadstena/. Läst 18 juli 2022.
16. ”Socialdemokraterna och Konsensus tar över rodret i Vadstena”. Sveriges Radio. 22 oktober 2014. https://sverigesradio.se/artikel/5997713.
17. S. Zetterdahl, Christian (5 juni 2017). ”Ny politisk majoritet i Vadstena”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/ny-politisk-majoritet-i-vadstena. Läst 18 juli 2022.
18. ”Vadstena kommun - Mandatfördelning”. Vadstena kommun. https://www.vadstena.se/kommun-demokrati/politik-och-beslut/sa-styrs-vadstena/kommunfullmaktige/mandatfordelning/. Läst 18 juli 2022.
19. ”Kommunfullmäktige”. Vadstena kommun. Arkiverad från originalet den 29 november 2018. https://web.archive.org/web/20181129100113/http://vadstena.se/Startsida/Kommun-och-demokrati/Kommunens-organisation/Kommunfullmaktige/. Läst 28 november 2018.
20. Vadstena.se: Kommunstyrelsen Arkiverad 7 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 28 december 2015
21. ”Wadstena Fogelsta Järnväg – Sveriges äldsta bevarade smalspår”. https://wfj.se/. Läst 19 juli 2022.
22. ”Historia om WFJ – Wadstena Fogelsta Järnväg”. https://wfj.se/historia-om-wfj/. Läst 19 juli 2022.
23. ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
24. Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2013 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 15 november 2014)
25. ”Hospitalsmuseet och Mårten Skinnares hus”. Vadstena Slott. https://vadstenaslott.com/aktiviteter/hospitalsmuseet/. Läst 18 juli 2022.
26. ”Utställningar på Klostermuseum”. Sancta Birgitta Klostermuseum. https://klostermuseum.se/utstallningar/. Läst 18 juli 2022.
27. ”Vadstena Stadsmuseum – Stadsbornas Vadstena genom seklerna”. https://www.vadstenastadsmuseum.se/. Läst 18 juli 2022.
28. ”Fornsök”. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/searchlamning. Läst 19 juli 2022.
29. ”Fornlämningar”. SKULPTURPARK VADSTENA. https://skulpturparkvadstena.se/f-rnl-mningar.html. Läst 19 juli 2022.
30. ”L2011:997 Gravfält”. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/32879422-e290-4d68-8877-ebe3a12de40f. Läst 19 juli 2022.
31. ”Vadstena Slott - Renässansslottet i Östergötland”. Vadstena Slott. https://vadstenaslott.com/. Läst 19 juli 2022.
32. ”Vadstena kloster”. SFV. https://www.sfv.se/fastigheter/sok/sverige/ostergotlands-lan/vadstena-kloster/. Läst 19 juli 2022.
33. ”Vadstena klosterkyrka”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/vadstena/klosterkyrkan. Läst 19 juli 2022.
34. UpplevVadstena, Bernd Beckmann. ”Borghamn, norra porten till Omberg”. www.upplevvadstena.se. https://www.upplevvadstena.se/borghamn.htm. Läst 19 juli 2022.

• Gunnar Sträng (1973). Vadstena under 700 år. En minnesbok. Vadstena: Vadstena kommun

Externa länkar

• Vadstena kommun
• Wikimedia Commons har media som rör Vadstena kommun.
  Bilder & media