Loading AI tools
centralort i Upplands Väsby kommun. Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Upplands Väsby (uttal ) är en del av tätorten Upplands Väsby och Sollentuna, samt centralort i Upplands Väsby kommun i Stockholms län. Europaväg 4 och Ostkustbanan går genom orten.
| Upplands Väsby | |
| Del av tätort · Centralort | |
 Centralvägen i Upplands Väsby sedd från pendeltågsstationen. | |
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Uppland |
| Län | Stockholms län |
| Kommun | Upplands Väsby kommun |
| Distrikt | Eds distrikt, Hammarby distrikt, Fresta distrikt |
| Koordinater | 59°31′0″N 17°55′0″Ö |
| Area | |
| - tätort | 1 417 hektar (2010)[1] |
| - kommun | 83,81 km² (2019)[2] |
| Folkmängd | |
| - tätort | 37 594 (2010)[3] |
| - kommun | 50 291 (2024)[4] |
| Befolkningstäthet | |
| - tätort | 27 inv./hektar |
| - kommun | 600 inv./km² |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Upplands Väsby |
| Postnummer | 194 XX |
| Riktnummer | 08 |
| Tätortskod | T0384 (–2015)[5] |
| Beb.områdeskod | 0163TC103 (1960–2015)[6] |
| Geonames | 2666238 |
  Ortens läge i Stockholms län
| |
| Wikimedia Commons: Upplands Väsby | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Avståndet till centrala Stockholm är 25 kilometer och till Uppsala 45 kilometer.
Ursprunget till namnet Väsby är slottet Stora Väsby som ägs av den adliga släkten De Geer. När järnvägen drogs mellan Stockholm och Uppsala var Stora Väsbys ägor nödvändiga att korsas. Stationen som öppnades 1866 fick namnet Väsby.
När kommunen bildades 1952 togs namnet från tätorten Upplands Väsby. Detta namn hade skapats av Postverket 1919, då poststationens namn ändrades från Väsby till Upplandsväsby (sammanskrivet). [7] Järnvägsstationen ändrades från Väsby till Upplands Väsby (särskrivet) 1939, varvid posten också justerade stavningen.
Upplands Väsby har spår av bebyggelse redan från förkristen tid på ett flertal ställen. De första spåren av mänsklig odling har påträffats vid utgrävningar av Hammarbyåsen, cirka 400 meter söder om nuvarande Glädjens trafikplats, där man vid utgrävningen av Ekebo gravfält hittade en bronsyxa från tiden omkring 600-700 år före Kristi födelse. Upplands Väsby låg då vid havet och befolkningen levde av fiske, säl- och sjöfågeljakt. Flera fynd av utländska mynt vittnar om den omfattande handeln med främmande länder. Man har bland annat funnit arabiska mynt på Stora Väsby slotts ägor.
Gravhögar finns bland annat i Runby, vilken kallas "Zamores kulle" efter pukslagaren Antoine Zamore, en nordafrikan som kom till Sverige i slutet av 1700-talet och som bodde på Runby Nedre gård, nuvarande hembygdsgården. Det största gravfältet är Stora Väsby slotts ättebacke med cirka 200 vackert formade gravkullar.
I början av 1900-talet var Upplands Väsby ett litet stationssamhälle. Järnvägen mellan Stockholm och Uppsala byggdes 1863–1866; stationshuset i Väsby stod färdigt 1865. Runt stationen växte sedan ett samhälle upp. Anton Tamm hade köpt upp all mark som det nuvarande samhället är uppfört på. 1903 etablerade Tamm, som vid den tiden var verkställande direktör i Optimus, den första stora industrin, Väsby Werkstäder. Företaget tillverkade mässingsrör och kopparrör, bland annat till Optimus produkter. Väsby Werkstäder köptes 1917 av Finspongs Metallverk AB. Under årens lopp bytte företaget namn många gånger, men kom i folkmun hela tiden att kallas "Messingen". De blev senare Svenska Metallverken och Gränges-Weda med pressgjutning och plasttillverkning.[8]
| Befolkningsutvecklingen i Upplands Väsby 1950–2010[9][10][11] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1950 | 2 495 | |||
| 1960 | 5 030 | 205 | ||
| 1965 | 8 647 | 234 | ||
| 1970 | 17 140 | |||
| 1975 | 25 840 | |||
| 1980 | 28 685 | |||
| 1990 | 34 563 | 1 330 | ||
| 1995 | 34 886 | 1 344 | ||
| 2000 | 35 924 | 1 396 | ||
| 2005 | 35 977 | 1 402 | ||
| 2010 | 37 594 | 1 417 | ||
Anm.: Sammanvuxen med Odenslunda 1970, sammanvuxen med Bollstanäs 1975, sammanvuxen med Frestaby 1990, ingår sedan 2015 i Sollentuna och Upplands Väsby | ||||
Delar av den industri som fanns i området nära järnvägsstationen kan i dag skönjas söder om kvarteret Messingen där Optimus etablerade sig 1908. I de före detta industrilokalerna drivs nu ny verksamhet, bland annat Väsby konsthall. Den ursprungliga bebyggelsen har rivits för att ge plats åt nya bostäder samt en ny gymnasieskola, Väsby Nya Gymnasium, som stod klar inför skolstarten i augusti 2011. Följer man Centralvägen österut från stationen når man efter några hundra meter bland annat Kulturhuset Vega, Väsbyskolan och efter ytterligare en kort sträcka Väsby centrum med bland annat shoppinggalleria, vårdcentral och kommunhus. Sedan 1976 har Marabou, det svenska chokladvarumärket som ägs av amerikanska Mondelez International, sin fabrik vid Smedbyvägen i Upplands Väsby.
Väsby centrum öppnades den 19 mars 1972. Området bestod dessförinnan av åkermark vid Smedbyskogens nordöstra del.[12] Ett flertal till- och ombyggnader har gjorts under åren och de senaste åren har omfattande förändringar genomförts. Centrumgallerian innehåller en mängd olika butiker med ett brett utbud av kläder, elektronik, skönhetsvård, hälsokost, böcker, sybutik, blommor, smycken och mataffärer samt restauranger.[13] Centrumanläggningen ägdes av Väsbyhem, som 2001 sålde anläggningen till Doughty Hanson & Co European Real Estate. Från december 2004 till juni 2011 drevs centrumanläggningen av det fransk-nederländska fastighetsbolaget Unibail-Rodamco. Därefter såldes det till det brittiska familjeföretaget Grosvenor i en affär där även andra anläggningar ingick.
Samtliga lokala busslinjer i Upplands Väsby trafikeras av entreprenören Transdev som i sin tur kör sina bussar för SL. Nattbussar trafikeras av Keolis.
Det finns drygt 3 000 elever fördelade på fjorton grundskolor och en gymnasieskola. Hälften av grundskolorna är kommunala.
Från Upplands Väsby kommer många kända musikartister; medlemmarna i Europe, Therion, H.E.A.T och Candlemass har bott där, liksom Tone Norum, Åsa Jinder och Yngwie Malmsteen. Jazzlegenden Jan Johansson bodde i ett radhus i Upplands Väsby. Sveriges första och kanske största världsartist Jenny Lind bodde under sina första fyra levnadsår i klockargården vid Eds kyrka. Skådespelarna Shima Niavarani och Shebly Niavarani har bott och gått i skolan i Upplands Väsby. Kända skribenter som bott i Upplands Väsby är författarna Ann Törnkvist, Carl Jonas Love Almquist, P.C. Jersild, Paolo Roberto och Alexander Ahndoril och scenkonst-recensenten Cecilia Djurberg. Skulptören Axel Nordell mest känd för sina lekskulpturer i organiska former hade ateljé i Harby Skola och var bosatt i kommunen. Det finns ett 60-tal offentliga verk av honom i Sverige. Även den internationellt etablerade konstnären Dorina Mocan är bosatt och verksam i Upplands Väsby. De kända frikyrkoprofilerna Lewi Pethrus och Sven Lidman bodde i Väsby. Lewi Petrus ägde gård vid nuvarande Bredden och Sven Lidman bodde på Stora Vilunda.
Den före detta riksbankschefen Stefan Ingves är sedan många år bosatt i Upplands Väsby.
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
