Toppfrågor
Tidslinje
Chatt
Perspektiv
Rune Andréasson
svensk serietecknare och animatör Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Remove ads
Rune Herbert Emanuel Andréasson, född 11 augusti 1925 i Lindome församling, Hallands län,[1] död 15 december 1999 i Vikens församling, Höganäs kommun, Skåne län, var en svensk serieskapare och animatör. Han är mest känd för att ha skapat serien Bamse – världens starkaste björn.
Remove ads
Andréasson inledde sin karriär 1944, med tecknade serier för mindre barn i både dags-, vecko- och seriepressen. Bland de mer kända skapelserna fanns Lille Rikard och hans katt (1951–1972) och Pellefant (skapad 1962, överlämnad till andra 1975).
Mest framgångsrik blev serien Bamse, som skapades 1966 och fick en egen serietidning 1973. Serien blev också animerad film ett antal gånger, första gången redan 1966. Bamse utvecklades till Sveriges mest framgångsrika svenska barnserie.[2] Rune Andréasson lämnade redaktörskapet på tidningen 1990, varefter han återupptog produktionen av bilderböcker med figurerna från serien.
Remove ads
Biografi
Sammanfatta
Perspektiv
Ungdomstiden

Rune Andreasson växte upp i Göteborg med en far som arbetade som försäkringsinspektör och tecknade på fritiden, och ville bli serietecknare efter att ha sett Tre små grisar på bio som åttaåring.[3] Som tolvåring 1938 fick Andréasson för första gången en teckning publicerad i pressen (i Göteborgs-Tidningen)[4] och senare samma år scendebuterade han som barnskådespelare på Göteborgs stadsteater, vilket följdes av flera statistuppdrag.[5] Under gymnasietiden på Hvitfeldtska debuterade han som sagoillustratör (1942) och serietecknare (1944 med Äventyr bland djuren, senare kallad Brum) i Allers Familj-journal.[6] Efter studentexamen gick Andréasson i Maria Schildknechts elevskola vid Göteborgs stadsteater 1944–1947[7][8] samtidigt som han kontinuerligt skrev och tecknade strippserien Brum (1945–1967) och sagoföljetongen Åsnan Kal från Slottsskogen (1945–1952) för Göteborgs-Postens lördagsbilaga.[9][8]
Under militärtjänstgöring i Stockholm skapade han Nicke Bock från Skansen, en variant på Åsnan Kal, som gick i Stockholms-Tidningen åren 1948–1950.[10] En svensk marknad för serietidningar uppstod vid denna tid varvid Andréasson skapade sin första serie i serietidningsformat: serien Teddys äventyr som trycktes som ett fristående häfte i utgivningsserien Algas seriebok (nr 10, 1950), utgiven så först sedan själva serien blivit publicerad i Holland.[11] Den var en Disney-inspirerad äventyrsserie[12] om den starke huvudpersonen Teddy Björn och hans vänner Lasse Skutt och Hasse Skalman.[13]
Rune Andréasson drömde samtidigt om att göra karriär som filmtecknare på Disneystudion i USA; det närmaste detta han kom var ett erbjudande från Walt Disney (i samband med ett personligt möte i Köpenhamn 1951) om att få arbeta för Disney i Skandinavien, vilket Rune Andréasson avböjde.[14][15] Hela sin karriär såg Andréasson sina historier som filmer i sitt inre, som han tvunget fick översätta till enskilda bilder.[16]
Andréassons nästa långkörare Lille Rikard och hans katt (1951–1972) inleddes i Aftonbladet[17] och förekom senare i bl.a. Göteborgs-Posten (1954–1973) och i flera utländska tidningar.[18]
Genombrott
Med regelbunden medverkan i Serieförlagets flaggskepp Tuff och Tuss (1953–1958) nådde Rune Andréasson ökad popularitet som serieskapare;[19] tidningen fick god kritik[20] och det fasta inslaget Teddys äventyr blev läsarnas favorit.[21] Framgången följdes bland annat av julalbumet Teddys jul (1953–54)[22], övertagandet av jultidningen Julbocken (1954–1967)[10], kapitelboken Pellefant i Gottlandet (1954), teaterpjäsen Åsnan Kal från Slottsskogen (1955) och den egna serietidningen Teddy (1959–1960).

Inspirerad av den svenska televisionens pionjärprogram gjorde Andréasson sin första TV-serie Nalle ritar och berättar (1958–1959).[16] Äntligen fick han omsätta sina beprövade bildberättelser i rörligt medium och gjorde även material för pressen baserat på de egna tv-filmerna: dels en tecknad serie med samma namn som gick i flera tidningar[16] och dels fotoserien "TV-Nalle och Hustomten" i serietidningen Cirkus (1959), med foton av Barbro Frodi.[23]
Bamse och Pellefant
I början av 1960-talet utvecklade han en ny björnkaraktär att göra tv-film av.[24] Det resulterade i sex filmer om "Bamse – världens starkaste björn" som premiärsändes hösten 1966.[24] Samtidigt började Bamse gå som veckoserie i Allers (1966–1970).[24] "Mottagandet blev sådant att jag började fundera på en Bamses egen serietidning", summerade Rune Andréasson senare; "Jag lade ner veckoserien för att göra sju färgfilmer och förbereda serietidningen."[24]

Under arbetet med de första Bamse-filmerna hade han startat serietidningen Pellefant (1965–1993), vars titelserie spöktecknades efter Andréassons manus.[25] Han såg liknande möjligheter i Bamse och bildade delvis därför det egna aktiebolaget Rune A-serier AB vid nyåret 1970.[26] Julen 1972 sändes slutligen de första färgfilmerna om Bamse i Beppe Wolgers jullovsmorgonprogram[27] och i anslutning till detta lanserades serietidningen Bamse i januari 1973.[28]
Efter 1974 skapade han inget nytt material för tidningen Pellefant (vars titelserie övertogs av dansken Gil Johansen). Han valde att som serieskapare nu helt koncentrera sig på Bamsetidningen.

Från och med årgång 1976 tecknades Bamse-serierna primärt av spanjoren Francisco Torá, till förmån för Andréassons tidsslukande filmarbete. Sedan två nya Bamsefilmer premiärsänts 1981 övertog Rune A-serier AB utgivningen av Bamsetidningen, hemifrån Kalvlyckevägen i Viken.[29] Seriernas teman utvecklades under 1980-talet till mer vardagsnära skildringar av Bamses familjeliv och pläderande för bildning och kultur, rättvisa och solidaritet. Från 1983 använde sig Andréasson även av den svenske spöktecknaren Bo Michanek i Malmö,[30] som utgjorde ett viktigt[31] och kvalitativt tillskott.[32][33] När danskägda mediekoncernen Gutenberghus övertog produktionen av nya Bamse-serier från och med nummer 8/1990 ville Rune Andréasson att tillkommande bildskapare skulle efterlikna Michaneks sätt att teckna.[34][35]
Ålderdom
I samband med förlagsbytet 1990 pensionerade sig Andréasson från tidnings- och filmproduktionen vid en ålder av 65 år. Därefter började han (för första gången på uppemot två decennier) skriva och måla nya bilderböcker med Bamse-figurerna. Under en övergångsperiod på två år[36] (Bamse 8/1990–7/1992)[37] förhandsgranskade Rune Andréasson alla manus som den nya redaktionen övervägde att använda.[38] Under samma period tecknade han också fortsatt alla omslag samt affischbilagor och några andra mindre frekventa inslag i tidningen. Åren 1995–1998 skrev han i hemlighet 61 nya seriemanus för postumt bruk.[39][40] Sista serien Rune Andréasson både skrev och tecknade publicerades i programbladet till teaterföreställningen Bamses födelsedagskalas 1998.[41] Sista åren av sitt liv var han engagerad i att utveckla Bamses Värld (1998–) på Kolmårdens djurpark.
Andréasson avled 1999 till följd av cancer.[42] Han är gravsatt i minneslunden på Vikens nya kyrkogård.[43]
Remove ads
Familj
Andréasson gifte sig 1959 med Maivor Lundström och fick barnen Dan (född 1959), Ola (född 1961), Pål (född 1968) och Viktoria (född 1973).[44][45][42] Andréassons familj var även inblandad i Bamsetidningens och Bamse-filmernas produktion, inte minst 1982–1990, då familjeföretagen Rune A-serier AB/Bamse Förlaget producerade tidningen i familjens hem i Viken.
Flera av figurerna i Bamseserien är uppkallade efter familjen Andréasson: släktnamnet Viktoria användes åt Bamses båt och mamma, hustrun Maivor åt Bamses dotter Nalle-Maja och sonen Olas namn återkommer hos Ola Grävling. Bamses pappa Hebbe har namnet gemensamt med Andréassons pappa Heribert, liksom Bamses farmor (Augusta Beata) och mormor (Anna-Cilla) bär samma namn som Rune Andréassons farmor och mormor.
Remove ads
Tecknade serier
Sammanfatta
Perspektiv
Tabellen avser att i möjligaste mån täcka in (enbart) första kända publiceringen för respektive verk.
Tidslinje
Tidslinjen nedan redogör för seriernas originalpubliceringar från debuten 1944 och framåt (avrundat till hela årtal); dels sådana som ägt rum under fler än ett år (grönt) och dels sådana som begränsats till ett enstaka år (rött). Mörkare nyans = postum publicering.

Remove ads
TV-produktioner (manus och animation)

Remove ads
Filmografi
Remove ads
Teater
Roller
Manus och scenografi
Remove ads
Radio
Remove ads
Bibliografi (i urval)
Remove ads
Utmärkelser och nomineringar
- 1969 – Adamsonstatyetten för Pellefant[145]
- 1979 – 91:an-stipendiet (10 000 kr) för Bamse och Pellefant[146]
- 1979 – Stora Journalistprisets hedersdiplom med anledning av FN:s barnår[147]
- 1981 – Juryns specialpris (i klassen för barnprogram) vid Golden Gate-festivalen i San Francisco[148][149] för filmerna om Bamse och den lilla åsnan[150]
- 1990 – Sjösalapriset (15 000 kr) för att han representerar "den svenska serietecknartraditionen, men med en grafisk form och färg av vår tid"[151]
- 1990 – Årets folkbildare (genom Skalman)[152]
- 1993 – Eldh-Ekblads fredspris
- 1994 – Unghunden
- 1995 – Årets företagare i Höganäs kommun, för verksamhetsåret 1994[153]
- 1997 – Månadens medmänniska, Kvällsposten, för maj månad[154][155]
- 1997 – Miljöpartiets freds- och miljöpris[156]
- 2001 – Urhunden-nominering (postumt) för Bamsebiblioteket: volym 1: nummer 1–6 1973[157]
- 2004 – Urhunden-nominering (postumt) för Bamsebiblioteket: så började det...: volym 1[158]
Utställningar
Sammanfatta
Perspektiv
Kommentar: "sep." = separatutställning och "saml." = samlingsutställning.
Remove ads
Representerad i
- postkontoret Göteborg 24 vid hörnet Viktor Rydbergsgatan-Eklandagatan (numera nedlagt)[192][193]
- Nationalmuseum och sedermera Moderna museet, Stockholm[194][195]
- Åbergs museum, Bålsta[f]
- Tidö leksaks- och seriemuseum[197]
Forskning
Rune Andréassons serietidning Bamse analyseras i en av de fördjupande delarna av litteraturvetaren Helena Magnussons doktorsavhandling om svenska tecknade serier för barn från 2005.[198] Fokus ligger där framförallt på tidningens två första decennier, 1970- och 1980-talen.[198]
Det kulturella arvet efter Rune Andréasson
Arkiv
Rune Andréassons yrkesrelaterade arkiv är genom Bamse Förlaget AB huvudsakligen placerat på Svenskt Seriearkiv,[199] som sedan 2014 inhyses i Malmö stadsarkiv.[200]
Minnesmärken
Vid biblioteket i Rune Andréassons hemort Viken står sedan 2012 en Bamse-staty av skulptören Jonas Högström.[201] Idén att resa en Bamse-staty till Andréassons ära framfördes redan 1994, i en folkpartistisk motion i Höganäs kommunfullmäktige.[202]
Sedan 2014 finns även den nybyggda Bamserondellen, uppkallad till minne av Rune Andréasson och belägen inte långt ifrån huset där han bodde.[203]
Kommentarer
- Detta datum började serien gå i GP, det kom dock att dröja innan serien började originalpubliceras i just GP.
- Följande objekt med Rune Andréasson som upphovsman redovisas i utställningskatalogen:[159]
- Två omslag till tidningen Bamse. 1970-tal. Gouache.
- Lille Rikard och hans katt. Första och sista avsnitten. Pennteckning och laverad pennteckning. 1951 [och ca 1972].
- Aisopos fabler, Vildåsnan och Tamåsnan. Pennteckning och tidningstryck. Bamse nr 7/1975.
- Lille Skutt som kock. Pennteckning. Bamse 7/1973.
Referenser
Externa länkar
Wikiwand - on
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Remove ads