Rune Andréasson

Rune Herbert Emanuel Andréasson, född 11 augusti 1925 i Lindome församling, Hallands län,^[1] död 15 december 1999 i Vikens församling, Höganäs kommun, Skåne län, var en svensk serieskapare och animatör. Han är mest känd för att ha skapat serien Bamse – världens starkaste björn.

Rune Andréasson
Rune Andréasson vid invigningen av Bamses värld på Kolmårdens djurpark, maj 1998.
Född	11 augusti 1925 Lindome församling, nuvarande Mölndals kommun
Död	15 december 1999 (74 år) Viken, Höganäs kommun, Skåne län
Nationalitet	svensk
Utbildning	Maria Schildknechts elevskola (1944–1947)
Yrke/uppdrag	skådespelare författare, tecknare, animatör VD i Bamseförlaget
Känd för	Bamse, Brum, Pellefant med flera
Maka	Maivor Andréasson (1959–1999; hans död)
Barn	4
Släktingar	Ulla Andréasson (syster)
Namnteckning

Andréasson inledde sin karriär 1944, med tecknade serier för mindre barn i både dags-, vecko- och seriepressen. Bland de mer kända skapelserna fanns Lille Rikard och hans katt (1951–1972) och Pellefant (skapad 1962, överlämnad till andra 1975).

Mest framgångsrik blev serien Bamse, som skapades 1966 och fick en egen serietidning 1973. Serien blev också animerad film ett antal gånger, första gången redan 1966. Bamse utvecklades till Sveriges mest framgångsrika svenska barnserie.^[2] Rune Andréasson lämnade redaktörskapet på tidningen 1990, varefter han återupptog produktionen av bilderböcker med figurerna från serien.

Biografi

Ungdomstiden

Syskonen Rune och Ulla Andréasson i en julpjäs på Göteborgs stadsteater 1946.

Rune Andreasson växte upp i Göteborg med en far som arbetade som försäkringsinspektör och tecknade på fritiden, och ville bli serietecknare efter att ha sett Tre små grisar på bio som åttaåring.^[3] Som tolvåring 1938 fick Andréasson för första gången en teckning publicerad i pressen (i Göteborgs-Tidningen)^[4] och senare samma år scendebuterade han som barnskådespelare på Göteborgs stadsteater, vilket följdes av flera statistuppdrag.^[5] Under gymnasietiden på Hvitfeldtska debuterade han som sagoillustratör (1942) och serietecknare (1944 med Äventyr bland djuren, senare kallad Brum) i Allers Familj-journal.^[6] Efter studentexamen gick Andréasson i Maria Schildknechts elevskola vid Göteborgs stadsteater 1944–1947^[7][8] samtidigt som han kontinuerligt skrev och tecknade strippserien Brum (1945–1967) och sagoföljetongen Åsnan Kal från Slottsskogen (1945–1952) för Göteborgs-Postens lördagsbilaga.^[9][8]

Under militärtjänstgöring i Stockholm skapade han Nicke Bock från Skansen, en variant på Åsnan Kal, som gick i Stockholms-Tidningen åren 1948–1950.^[10] En svensk marknad för serietidningar uppstod vid denna tid varvid Andréasson skapade sin första serie i serietidningsformat: serien Teddys äventyr som trycktes som ett fristående häfte i utgivningsserien Algas seriebok (nr 10, 1950), utgiven så först sedan själva serien blivit publicerad i Holland.^[11] Den var en Disney-inspirerad äventyrsserie^[12] om den starke huvudpersonen Teddy Björn och hans vänner Lasse Skutt och Hasse Skalman.^[13]

Rune Andréasson drömde samtidigt om att göra karriär som filmtecknare på Disneystudion i USA; det närmaste detta han kom var ett erbjudande från Walt Disney (i samband med ett personligt möte i Köpenhamn 1951) om att få arbeta för Disney i Skandinavien, vilket Rune Andréasson avböjde.^[14][15] Hela sin karriär såg Andréasson sina historier som filmer i sitt inre, som han tvunget fick översätta till enskilda bilder.^[16]

Andréassons nästa långkörare Lille Rikard och hans katt (1951–1972) inleddes i Aftonbladet^[17] och förekom senare i bl.a. Göteborgs-Posten (1954–1973) och i flera utländska tidningar.^[18]

Genombrott

Med regelbunden medverkan i Serieförlagets flaggskepp Tuff och Tuss (1953–1958) nådde Rune Andréasson ökad popularitet som serieskapare;^[19] tidningen fick god kritik^[20] och det fasta inslaget Teddys äventyr blev läsarnas favorit.^[21] Framgången följdes bland annat av julalbumet Teddys jul (1953–54)^[22], övertagandet av jultidningen Julbocken (1954–1967)^[10], kapitelboken Pellefant i Gottlandet (1954), teaterpjäsen Åsnan Kal från Slottsskogen (1955) och den egna serietidningen Teddy (1959–1960).

Andréasson i arbete med den animerade tv-serien Nalle ritar och berättar (1950-tal).

Inspirerad av den svenska televisionens pionjärprogram gjorde Andréasson sin första TV-serie Nalle ritar och berättar (1958–1959).^[16] Äntligen fick han omsätta sina beprövade bildberättelser i rörligt medium och gjorde även material för pressen baserat på de egna tv-filmerna: dels en tecknad serie med samma namn som gick i flera tidningar^[16] och dels fotoserien "TV-Nalle och Hustomten" i serietidningen Cirkus (1959), med foton av Barbro Frodi.^[23]

Bamse och Pellefant

I början av 1960-talet utvecklade han en ny björnkaraktär att göra tv-film av.^[24] Det resulterade i sex filmer om "Bamse – världens starkaste björn" som premiärsändes hösten 1966.^[24] Samtidigt började Bamse gå som veckoserie i Allers (1966–1970).^[24] "Mottagandet blev sådant att jag började fundera på en Bamses egen serietidning", summerade Rune Andréasson senare; "Jag lade ner veckoserien för att göra sju färgfilmer och förbereda serietidningen."^[24]

Andréasson i sin ateljé i Viken, 1973. I handen håller han Adamsonstatyetten han vann 1969.

Under arbetet med de första Bamse-filmerna hade han startat serietidningen Pellefant (1965–1993), vars titelserie spöktecknades efter Andréassons manus.^[25] Han såg liknande möjligheter i Bamse och bildade delvis därför det egna aktiebolaget Rune A-serier AB vid nyåret 1970.^[26] Julen 1972 sändes slutligen de första färgfilmerna om Bamse i Beppe Wolgers jullovsmorgonprogram^[27] och i anslutning till detta lanserades serietidningen Bamse i januari 1973.^[28]

Efter 1974 skapade han inget nytt material för tidningen Pellefant (vars titelserie övertogs av dansken Gil Johansen). Han valde att som serieskapare nu helt koncentrera sig på Bamsetidningen.

Andréasson hade flera konstaffischer i Bamse 1986–1990. Först ut var Helene Schjerfbecks Konvalescenten II.

Från och med årgång 1976 tecknades Bamse-serierna primärt av spanjoren Francisco Torá, till förmån för Andréassons tidsslukande filmarbete. Sedan två nya Bamsefilmer premiärsänts 1981 övertog Rune A-serier AB utgivningen av Bamsetidningen, hemifrån Kalvlyckevägen i Viken.^[29] Seriernas teman utvecklades under 1980-talet till mer vardagsnära skildringar av Bamses familjeliv och pläderande för bildning och kultur, rättvisa och solidaritet. Från 1983 använde sig Andréasson även av den svenske spöktecknaren Bo Michanek i Malmö,^[30] som utgjorde ett viktigt^[31] och kvalitativt tillskott.^[32][33] När danskägda mediekoncernen Gutenberghus övertog produktionen av nya Bamse-serier från och med nummer 8/1990 ville Rune Andréasson att tillkommande bildskapare skulle efterlikna Michaneks sätt att teckna.^[34][35]

Ålderdom

I samband med förlagsbytet 1990 pensionerade sig Andréasson från tidnings- och filmproduktionen vid en ålder av 65 år. Därefter började han (för första gången på uppemot två decennier) skriva och måla nya bilderböcker med Bamse-figurerna. Under en övergångsperiod på två år^[36] (Bamse 8/1990–7/1992)^[37] förhandsgranskade Rune Andréasson alla manus som den nya redaktionen övervägde att använda.^[38] Under samma period tecknade han också fortsatt alla omslag samt affischbilagor och några andra mindre frekventa inslag i tidningen. Åren 1995–1998 skrev han i hemlighet 61 nya seriemanus för postumt bruk.^[39][40] Sista serien Rune Andréasson både skrev och tecknade publicerades i programbladet till teaterföreställningen Bamses födelsedagskalas 1998.^[41] Sista åren av sitt liv var han engagerad i att utveckla Bamses Värld (1998–) på Kolmårdens djurpark.

Andréasson avled 1999 till följd av cancer.^[42] Han är gravsatt i minneslunden på Vikens nya kyrkogård.^[43]

Familj

Andréasson gifte sig 1959 med Maivor Lundström och fick barnen Dan (född 1959), Ola (född 1961), Pål (född 1968) och Viktoria (född 1973).^[44][45][42] Andréassons familj var även inblandad i Bamsetidningens och Bamse-filmernas produktion, inte minst 1982–1990, då familjeföretagen Rune A-serier AB/Bamse Förlaget producerade tidningen i familjens hem i Viken.

Flera av figurerna i Bamseserien är uppkallade efter familjen Andréasson: släktnamnet Viktoria användes åt Bamses båt och mamma, hustrun Maivor åt Bamses dotter Nalle-Maja och sonen Olas namn återkommer hos Ola Grävling. Bamses pappa Hebbe har namnet gemensamt med Andréassons pappa Heribert, liksom Bamses farmor (Augusta Beata) och mormor (Anna-Cilla) bär samma namn som Rune Andréassons farmor och mormor.

Tecknade serier

Tabellen avser att i möjligaste mån täcka in (enbart) första kända publiceringen för respektive verk.

År	Titel	Publiceringsform	Var	Nummer/datum/årg.	Omfång	Ev. medarbetare	Ref.
1944–1967	Brum (Äventyr bland djuren)	veckostrippar	Allers	1944:1–1947:53	1 142 st.		[46][9]
			Göteborgs-Posten	1945-07-07[a]–1967-09-09
1945	En julsaga	fyrstripp	Sotarens Jul	1945	1 s.
1949–1962	Teddy	helsidesföljetong	Het kompas	1949-08-11–			[11]
		dagsstrippar	Östgöta-Correspondenten	1952-07-01–1954-07-08	612 st.		[47][bättre källa behövs]
		serietidningsserier	Tuff och Tuss	1953:1–1958:12	330 s.
			Cirkus	1959:1–3	14 s.
			Teddy	1959:1–1960:38
		julalbum	Teddy på skattsökarfärd	1953
			Teddys jul	1954	31 s.
		jultidningsserie	Julbocken	1962	3 s.
1950–1951	Tant Ellens dansskola	veckostrippar	Göteborgs-Posten		60 st.	Manus: Ellen Bergman.
1951–1973	Lille Rikard och hans katt	söndagssidor	Aftonbladet	1951-12-23–1960-05-15	1 082 st.		[17]
			?	?
		albumserie	Rikard och hans katt	1973	2 s.
1954–1956	Nicke Bock	tvåstripp	Kamratposten	1954:11–1955:19-20	28 s.
		jultidningsserier	Julbocken	1955–1956	2 s.
1955	Kalle Bolund	reklamseriehäfte	Kalle Bolund		7 s.		[48]
1956	Pricken som julklappsvakthund	serietidningsserie	Tuff och Tuss	1956:12	2 s.		[49]
1958–1960	Nalle ritar och berättar	helsidesföljetong			${\displaystyle \geq }$ 265 s.		[50]
1958	Berättelsen om Jona	helsidesföljetong	S:t Jakobs Kyrka: organ för S:t Jakobs Metodistförsamlings verksamhet	1958:6–9	4 s.
1959	Berättelsen om Noa	helsidesföljetong		1959:1–5	5 s.
	Puck	biserie i ...	Teddy
	Joe
	Rulle
	Uhu
1962	Pojken och bergatrollet	serietidningsserier	Sagoserien	nr 79	28 s.		[51]
	Akke Lapp och Gråben				4 s.		[51]
1962–1978	Pellefant	serietidningsserier	Sagoserien	84 (1962) 89 (1963) 102 (1964)	32 s. 32 s. 32 s.
			Pellefant	1965–74		Teckning/tusch: delvis Gösta Gummesson (1965–1974) och Georges Bessis (1970-tal).
			Bamse	1974:3–12 1975:1–7, 9–12 1976:1–5, 7–10 1977:1–12 1978:2–8, 11	217 s.	Teckning/tusch: delvis Gösta Gummesson (1975–1978: 128 s.).
1963	Lasse och Lena från Legoland	reklamserier	Allers				[52]
1966–1998	Bamse	trestripp	Allers	1966:46–1970:12	176 s.		[53]
		serietidningsserier	Bamse	1973:1–1990:7		Teckning/tusch: delvis Francisco Tora (1976–1990) och Bo Michanek (1983–1990: 708 s.).
				1991:2–3	2 s.
				1996:13	1 s.		[38]
		album	Bamses bästa	2 (1981)	2 s.
		teaterprogram	Bamses födelsedagskalas	1998	2 s.
1973–1975	Habibu	biserier i ...	Bamse	1973:9–12; 1975:11–12	42 s.
1975	Rulle och Maja			1975:8–9	12 s.
1976	Serie om serier	specialserie	Aftonbladet	1976-02-15	1 s.
1986	En annan ful ankunge	biserie i ...	Bamse	1986:12	5 s.
Postumt:
2000–2015	Bamse: PM-serierna	serietidningsserier	Bamse	2001:1–2 m.fl. (2000–2014)	651 s.	Teckning/tusch: Tony Cronstam (2000–2015), Kenneth Hamberg (2001–2003), Kerstin Hamberg (2001–2013), Lars Bällsten (2001–2015), Ann Härdfeldt (2002–2012), Bernt Hanson (2006–2015), Andreas Qassim (2007–2015) och Adam Blomgren (2011–2015).	[54]
			Bamsebiblioteket: PM-serierna	2 (2011); 4 (2015)	71 s.
			Bamses äventyr	36 (2011)	16 s.
2008	Mick	bonusmaterial i ...	Bamsebiblioteket	25	6 s.
	Trumpo				5 s.
	Kisse Katt				14 str.
2010	Teddy	biserier i ...	Bamses äventyr	29–30	7 s.		[47]
2015	Bamse	bonusmaterial i ...	Bamsebiblioteket:PM-serierna	4	23 s.	Teckning: Lars Bällsten. Tusch: Bernt Hanson.
År	Titel	Publiceringsform	Var	Nr/datum/årg.	Omfång	Ev. medarbetare	Ref.

Tidslinje

Tidslinjen nedan redogör för seriernas originalpubliceringar från debuten 1944 och framåt (avrundat till hela årtal); dels sådana som ägt rum under fler än ett år (grönt) och dels sådana som begränsats till ett enstaka år (rött). Mörkare nyans = postum publicering.

TV-produktioner (manus och animation)

Nalle och Hustomten i tv-serien Nalle ritar och berättar, omgivna av diverse Rune Andréasson-verk.

År	Serie	Säsong	Avsnitt	Berättare	Längd	Premiär	Kanal	Ref.
1958	Nalle ritar och berättar	1	1. Rulle, Maja och räven	Gunnar Olsson		1958-09-01 (måndag)	TV0	[55]
			2. Ballongfärden	Ragnar Falck		1958-09-22 (måndag)		[56]
			3. Åsnan Kal			1958-10-13 (måndag)		[57]
			4. Joe och Jocke på lejonjakt			1958-11-03 (måndag)		[58]
			5. Puck och björnen			1958-11-24 (måndag)		[59]
			6. Nalle firar julafton			1958-12-22 (måndag)		[60]
1959			7. Pelle Jöns			1959-02-09 (måndag)
			8. Skidtävlingen			1959-03-23 (måndag)		[61]
			9. Puck på nya äventyr			1959-04-20 (måndag)		[62]
			10. Brums äventyr			1959-05-18 (måndag)		[63]
1966	Bamse (svartvitt)	1	1. Världens starkaste björn	Rolf Lundgren	16 min.	1966-10-29 (lördag)	TV0	[64][65]
			2. Skalmans märkliga bil		15 min.	1966-11-05 (lördag)		[65][66]
			3. Ett lejon har rymt från en cirkus (1/2)		17 min.	1966-11-12 (lördag)		[65][67]
			4. Afrikaresan (2/2)		15 min.	1966-11-19 (lördag)		[65][68]
			5. Resan till Badköping		15 min.	1966-11-26 (lördag)		[65][69]
			6. Nu är det vinter		16 min.	1966-12-03 (lördag)		[65][70]
1972	Bamse (färg)	2	1. Skattsökarfärden (1/2)	Olof Thunberg	17 min.	1972-12-23 (lördag)	TV1	[71][72]
			2. Skattsökarfärden fortsättning (2/2)		16 min.	1972-12-24 (söndag)		[73][74]
			3. Vulkanutbrottet (1/2)		14 min.	1972-12-25 (måndag)		[73][75]
			4. XYZ-saften (Bamse och draken) (2/2)		17 min.	1972-12-26 (tisdag)		[73][76]
			5. Vargen äter dunderhonung		15 min.	1972-12-30 (lördag)		[77][78]
			6. Flygande mattan (1/2)		16 min.	1972-12-31 (söndag)		[73][79]
1973			7. Bamse möter en trollkarl (2/2)		15 min.	1973-01-01 (måndag)		[80]
1981		3	8. Den lilla åsnan (1/2)		17 min.	1981-04-18 (lördag)	TV1	[81][82]
			9. Den stora kapplöpningen (2/2)		18 min.	1981-04-19 (söndag)		[73][83][84]
1991		4	10. Bamse i Trollskogen			1991-01-13 (söndag)	Kanal 1	[73][85]

Filmografi

År	Roll	Produktion	Regi	Filmbolag	Premiär	Ref.
1948	Evert, busgrabb	Musik i mörker Dagmar Edqvist	Ingmar Bergman	Terrafilm	17 januari 1948	[86]
	swingpjatten som dansar med Berit	Hamnstad Olle Länsberg, Ingmar Bergman	Ingmar Bergman	Svensk Filmindustri	11 oktober 1948	[87]
	Lillebror, rekryt	Soldat Bom Per Schytte, Nils Poppe	Lars-Eric Kjellgren	Fribergs Filmbyrå /Komiska Teatern	15 december 1948	[88]

Teater

Roller

År	Roll	Produktion	Regi	Teater	ggr	Ref.
1938		Lidelse Charles de Peyret-Chappuis	Maria Schildknecht	Göteborgs stadsteater 19 november 1938–	16	[89][90]
1939		Guldbröllop Dodie Smith	Torsten Hammarén	Göteborgs stadsteater 8 september 1939–	26	[91][92]
1940		Madame sans gène Victorien Sardou	Helge Wahlgren	Göteborgs stadsteater 30 mars 1940–	31	[93][92]
		Diana går på jakt Terence Rattigan	Helge Wahlgren	Göteborgs stadsteater 1 november 1940–	30	[93][94]
1944	Scholaris 2	Mäster Olof August Strindberg	Knut Ström	Göteborgs stadsteater 21 november–26 december 1944	24	[93][95] [96]
		Elddonet H. C. Andersen	Lars-Levi Læstadius	Göteborgs stadsteater 9 december 1944–21 januari 1945	9	[93][95] [97]
1945		Piraten S. N. Behrman	Knut Ström	Göteborgs stadsteater 1 januari 1945–	37	[93][95]
	Buddy	Son av sitt land Paul Green, Richard Wright	Torsten Hammarén	Göteborgs stadsteater 10 mars 1945–	25	[93][95] [98]
		Vår ofödde son Vilhelm Moberg	Knut Ström	Göteborgs stadsteater 14 september 1945–	33	[93][95]
	kund i en leksaksbutik	Clownen Beppo Else Fisher	Herman Ahlsell	Göteborgs stadsteater 19 december 1945–	14	[93][95] [99]
1946	Whitney	Pappa Russel Crouse, Clarence Day	Helge Wahlgren	Göteborgs stadsteater 25 oktober–27 november 1946; 26 december 1946–	49	[100][101] [102][103]
	Caligulas dvärg	Caligula Albert Camus	Ingmar Bergman	Göteborgs stadsteater 29 november–21 december 1946	21	[104][101] [105][103]
	Nisse Rask	Putte Pucks äventyr Edith Heinrich	Josef Halfen	Göteborgs stadsteater 7 december 1946–	12	[106][93] [107]
1947	En tjänare hos don Pedro	Don Gil med de gröna byxorna Tirso de Molina	Knut Ström	Göteborgs stadsteater 11 januari 1947–	34	[108][101]
	gatsopare	A 2 tar högvakten Carl.-E. Rydberg	Josef Halfen	Götaplatsen 17 maj 1947		[109]
1948	Jägaren	Herr Sleeman kommer Hjalmar Bergman	Helge Hagerman	Parkteatern 25–31 augusti 1948	5	[110][111] [112][113]
1949	Kapten Efraim Långstrump	Pippi Långstrump Astrid Lindgren	Tom Lindahl	Cabarethallen, Liseberg 14 maj–18 september 1949	21	[114][115]
1950	Ede	Tolvskillingsoperan Bertolt Brecht	Ingmar Bergman	Intima Teatern 17 oktober–27 december 1950	64	[116][117] [118]

Manus och scenografi

År	Produktion	Regi	Teater	ggr	längd	Ref.
1955	Åsnan Kal från Slottsskogen Rune Andréasson	Tom Olsson	Göteborgs stadsteater 30 november 1955–1 januari 1956[119]	12		[120][121]
1998	Bamse och mini-draken Rune Andréasson		Bamseteatern på Bamses värld 2 maj 1998–30 september 2012[b]		12 min.	[125][126] [127]

Radio

År	Roll	Produktion	Regi	Datum	Ref.
1937	Mårten	När skomakarns Mårten fick se kungen Ajax, efter en berättelse av Henrik Wranér		18 september 1937	[128]
1945	en fotbollsspelare	Två små städer Nils Brantzeg	Henrik Dyfverman	8 augusti 1945	[129]
1949	Börje	Filmen om Ingegärd (del 2–10) Sune Bergström	Åke Falck	30 september–25 november 1949	[130] [131] [132] [133] [134] [135] [136] [137] [138]
1950	son i huset	Doktorn från Dunmore Thomas Patric Dillon, Nolan Leary	Åke Falck	14 oktober 1950	[139]
1951	Andreas, en ung lantarbetare	Bussresan Gustav Sandgren	Åke Falck	10 mars 1951	[140][141]

Bibliografi (i urval)

År	Titel	Förlag
1954	Pellefant i Gottlandet	Svensk läraretidnings förlag
1963 ca	Brum Joe på lejon-jakt Kisse Katt Lille Uncas	Kärnan
1968	Bamse Sagobok	Kärnan	[142]
1971	Bamse och sjörövarna Bamse och lejonet Bamse i Vilda Västern Bamse åker till månen	Kärnan	[142]
1992	Bamse och den lilla åsnan Bamse i Trollskogen	Kärnan
1994	Brum och Filiokus Teddy går vilse i natten Nalle-Maja och Dunder-Honung Brumma och tigern	Kärnan
1997	Bamse och Regnbågs-Nuttarna (musiksaga)	Egmont Music	[143][144]
	Mini-Hopp på cirkus Mini-Hopp i Sagolandet Mini-Hopps födelsedag Mini-Hopp som sjörövare	Kärnan
2001	Bamse och Bronto	Kärnan
2002	Bamse och Lyckans Dörr	Kärnan

Utmärkelser och nomineringar

• 1969 – Adamsonstatyetten för Pellefant^[145]
• 1979 – 91:an-stipendiet (10 000 kr) för Bamse och Pellefant^[146]
• 1979 – Stora Journalistprisets hedersdiplom med anledning av FN:s barnår^[147]
• 1981 – Juryns specialpris (i klassen för barnprogram) vid Golden Gate-festivalen i San Francisco^[148][149] för filmerna om Bamse och den lilla åsnan^[150]
• 1990 – Sjösalapriset (15 000 kr) för att han representerar "den svenska serietecknartraditionen, men med en grafisk form och färg av vår tid"^[151]
• 1990 – Årets folkbildare (genom Skalman)^[152]
• 1993 – Eldh-Ekblads fredspris
• 1994 – Unghunden
• 1995 – Årets företagare i Höganäs kommun, för verksamhetsåret 1994^[153]
• 1997 – Månadens medmänniska, Kvällsposten, för maj månad^[154][155]
• 1997 – Miljöpartiets freds- och miljöpris^[156]
• 2001 – Urhunden-nominering (postumt) för Bamsebiblioteket: volym 1: nummer 1–6 1973^[157]
• 2004 – Urhunden-nominering (postumt) för Bamsebiblioteket: så började det...: volym 1^[158]

Utställningar

År	Titel	Var	Från	Till	Typ		Kommentar	Ref.
					sep.	saml.
1979	Serier för alla: svenska serier och serietecknare	Nationalmuseum	1979-01-11	1979-03-18		✔	fyra katalogposter (nr 85–88)[c]	[159]
1980		postkontoret Helsingborg 1	1980	1980 dec (?)			i samband med Postverkets nya Bamse-frimärke (julfrimärke 1980)	[160][161][162]
1998	Bamse – världens starkaste björn	Höganäs museum	1998-06-21	2005 våren[d]		✔	diverse utställningsobjekt	[165]
2003	Bamse	Seriegalleriet	2003-12-06	2003-12-31	✔		Bamse-seriesidor m.m.	[166][167]
2006		Bamses läsrum, Vikens bibliotek	2006-10-28	(pågående)		✔	variant på Höganäs-utställningen 1998–2005	[168]
2007	Bamse	Seriegalleriet	2007-09-08	2007-10-10	✔		Bamse-omslag m.m.	[169]
2008	Bamse i Trollskogen		2008-04-12	2008-05-14	✔		filmteckningar	[170]
2009	Bamse och den lilla åsnan		2009-04-25	2009-05-27	✔		filmteckningar	[171]
	Seriernas värld	Örebro läns museum	2009-06-03	2009-09-27		✔		[172]
	Brum	Seriegalleriet	2009-10-17	2009-11-18	✔		serieoriginal och illustrationer	[173]
2010		Tidö leksaks- och seriemuseum	2010	2016-08-14[e]		✔	skisser[175], serieoriginal[176] m.m.[177][178]	[179]
2011	Bamse – De första färgfilmerna	Seriegalleriet	2011-03-19	2011-04-13	✔		filmteckningar	[180]
2013	Bamses värld	Bovilgården	2013-03-29	2013-08-04		✔	filmteckningar m.m.	[181][182]
2016	Bamse 50 år	Seriegalleriet	2016-01-16	2016-02-10	✔		veckoseriesidor	[183]
	Grattis Bamse! – världens starkaste björn fyller 50 år	Rum för serier	2016-06-16	2017-01-28		✔		[184]
2017		Bergrummet	2017-09-02	(pågående)		✔		[185][186][187]
2019	Bamses skola	Seriegalleriet	2019-03-02	2019-04-03	✔			[188]
2021	Bamse och hans vänner		2021-05-08	2021-06-30	✔			[189]
2022	Bamse och andra vänner ur seriernas värld	Eksjö museum	2022-04-23	2022-09-18		✔		[190]
2024	Sagobilder	Seriegalleriet	2024-04-13	2024-05-08	✔		sagoillustrationer för Allers	[191]

Kommentar: "sep." = separatutställning och "saml." = samlingsutställning.

Representerad i

• postkontoret Göteborg 24 vid hörnet Viktor Rydbergsgatan-Eklandagatan (numera nedlagt)^[192][193]
• Nationalmuseum och sedermera Moderna museet, Stockholm^[194][195]
• Åbergs museum, Bålsta^[f]
• Tidö leksaks- och seriemuseum^[197]

Forskning

Rune Andréassons serietidning Bamse analyseras i en av de fördjupande delarna av litteraturvetaren Helena Magnussons doktorsavhandling om svenska tecknade serier för barn från 2005.^[198] Fokus ligger där framförallt på tidningens två första decennier, 1970- och 1980-talen.^[198]

Det kulturella arvet efter Rune Andréasson

Arkiv

Rune Andréassons yrkesrelaterade arkiv är genom Bamse Förlaget AB huvudsakligen placerat på Svenskt Seriearkiv,^[199] som sedan 2014 inhyses i Malmö stadsarkiv.^[200]

Minnesmärken

Vid biblioteket i Rune Andréassons hemort Viken står sedan 2012 en Bamse-staty av skulptören Jonas Högström.^[201] Idén att resa en Bamse-staty till Andréassons ära framfördes redan 1994, i en folkpartistisk motion i Höganäs kommunfullmäktige.^[202]

Sedan 2014 finns även den nybyggda Bamserondellen, uppkallad till minne av Rune Andréasson och belägen inte långt ifrån huset där han bodde.^[203]

Kommentarer

1. Detta datum började serien gå i GP, det kom dock att dröja innan serien började originalpubliceras i just GP.
2. Säsongen 2012 avslutades då.^{[122] [123]} Den nyskrivna pjäsen Bamse i djungeln hade premiär i slutet av april 2013.^[124]
3. Följande objekt med Rune Andréasson som upphovsman redovisas i utställningskatalogen:^[159]

   • Två omslag till tidningen Bamse. 1970-tal. Gouache.
   • Lille Rikard och hans katt. Första och sista avsnitten. Pennteckning och laverad pennteckning. 1951 [och ca 1972].
   • Aisopos fabler, Vildåsnan och Tamåsnan. Pennteckning och tidningstryck. Bamse nr 7/1975.
   • Lille Skutt som kock. Pennteckning. Bamse 7/1973.
4. Utställningen upphörde officiellt någon gång mellan den 5 mars^[163] och den 4 april^[164] att döma av den officiella webbsidan.
5. Museets sista säsong (innan flytten till Stockholm) avslutades då.^[174]
6. I museets samlingar ingår omslagsoriginalet till Bamse nr 8/1978^[196] som funnits till försäljning på Seriegalleriets Bamse-utställning 2003.^[167]