Loading AI tools
tecknad barnserie skapad av Rune Andréasson Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Bamse är en svensk tecknad barnserie skapad av Rune Andréasson. Den första serien om Bamse kom 1966, och 1973 fick serien sin egen tidning. Bamse finns även i bland annat filmer och bilderböcker. 2014 kom Bamse för första gången som långfilm på bio.
| Bamse | |
 Bamse med dunderhonung. | |
| Publicering | |
|---|---|
| Förlag | Williams förlag (1/73-5/76), Semic Press (6-10/76), Atlantic förlag (1/77-4/82), Rune A-serier (5/82-7/88), BAMSE Förlaget (8/88-7/90), Egmont Kärnan (8/90-) |
| Debut | 1966 |
| Skapad av | Rune Andréasson |
| Person | |
| Alias | "Världens starkaste björn" |
| Vänner | Lille Skutt, Skalman, Farmor |
| Egenskaper | Blir stark när han äter Farmors dunderhonung |
Bamse är en liten brunbjörn som blir världens starkaste när han äter Farmors dunderhonung. Övriga centralgestalter i serien är den lättskrämda kaninen Lille Skutt och den kloka sköldpaddan Skalman. De bor på tre kullar, och Bamses gamla Farmor bor på den högsta och smalaste av dem, Höga Berget.
Rune Andréasson inspirerades av kullarna i Taormina på Sicilien under ett besök i mars 1963, och av Höga Berget i den närliggande byn Castelmola.[1]
Charlotta Borelius är (2016) chefredaktör för tidningen.[2] Bamse vann 2017 titeln Årets tidskrift, tilldelad av branschorganisationen Sveriges Tidskrifter, med motiveringen att de utfört folkbildningsarbete riktat mot falska nyheter och källkritik.[3]
Innan Rune Andréasson skapade Bamse hade han prövat lyckan med åtskilliga andra serier. Flera av dem – Brum, Nalle ritar och berättar och Teddy – handlade om björnar. Teddy hade underrubriken "världens starkaste björn" och ett karaktärsgalleri som påminde mycket om de figurer som sedermera dök upp i Bamse, med både en tidig Skalman och en lite stöddigare brun kanin vid namn Lasse Skutt.
Andréasson ångrade att han gjort Teddy så stark utan att ge honom någon svaghet. För att serien skulle bli spännande var han ofta tvungen att söva ned Teddy, och det blev till sist väldigt tjatigt. Så föddes idén till Bamse – en liten björn som bara är stark när han har ätit dunderhonung, som klarar det mesta, men inte allt.
Namnen Brum, Teddy och Nalle inspirerade senare till namnen på Bamses ungar Brum, Teddy och Nalle-Maja.
Bamse gjorde sin debut som titelfigur i sex tecknade svartvita filmer i Sveriges Radio-TV, med start den 29 oktober 1966. (De sex svartvita filmerna finns sedan 2006 på samlings-DVD:n Bamse: De första äventyren.) Vid samma tid kom de första pysselböckerna med Bamse-figurerna.
Två dagar efter att den andra filmen hade visats, den 7 november 1966, utkom Allers nummer 46 med inledande avsnittet av Bamse-veckoserien. Denna fortlöpte under 3,5 år med Rune Andréasson som ensam upphovsman. I Allers nummer 12 1970 avslutades det fjortonde och sista Allers-äventyret. Under perioden utgavs den första Bamse-sagoboken.
Efter att Bamse slutat som serie i Allers visades sju nya kortfilmer, denna gång i färg, i Sveriges Radio-TV vintern 1972-1973. Filmerna har sedan kommit att repriseras ett flertal gånger, och utökades med ytterligare tre avsnitt.
Från och med januari 1973 (tidsmässigt sammanfallande med de nya Bamse-färgfilmerna) fanns tidningen Bamse – världens starkaste björn i tidningsställen. Tidningen kom sedermera att bli en av de bäst säljande serietidningarna i Sverige.
Från utgivningsåret 1976 tecknades serierna av spanjoren Francisco Torá, från 1983 även av svensken Bo Michanek, med Andréasson som fortsatt ensam manusförfattare. År 1990 pensionerade sig Andréasson från tidningsproduktionen (dock inte fullständigt; han fortsatte teckna framsidan till tidningen i ytterligare några år) och lämnade över tidningen till nuvarande Egmont Kärnan vars Bamse-redaktion anslöt ytterligare frilansare på både manus- och tecknarsidan. I juli 2018 bestod Bamse-redaktionen av Joakim Gunnarsson, Lise Jörgensen, Anna Bergström och Charlotta Borelius.
Serien, i grunden en komisk äventyrsserie, blev med tiden känd för att ta upp viktiga rättvisefrågor för barn, inklusive sociala frågor såsom mobbning, rasism, barnmisshandel, funktionsnedsättning, droger och jämställdhet. Under 1970-talet ansåg många att serien hade en tydlig politisk vänsterinriktning.[4][5] År 1982 skaffade Bamse familj, vilket ledde till att allt fler historier började kretsa kring barnen.
Under den tid Rune Andréasson skrev serien följde Bamse som barnserie en tydligt uttalad, genomtänkt moral som ofta citerades i serierna.
Serien har alltid haft en tydlig uppfostrande karaktär. Ämnen som tagits upp i serien är mobbning[6], misshandel, jämställdhet, samarbete, alkoholism, demokrati, solidaritet, vapenhandel, antivåld och motstånd mot krig och vapen[7], drogmissbruk, främlingsfientlighet, socialt ansvar, djur- och miljövård[7][8], användning av hjälm och av bilbälte[9], samt vikten av att skaffa sig kunskap. Tidningen har också kritiserat astrologi.
Bamse har genom åren kritiserats för att uttrycka en politisk vänsterinriktning, och har av moderata ungdomsförbundet anklagats för att vara kommunistisk. 1998 skrev Joakim Nilsson studentuppsatsen Bamse – en uppsats om världens starkaste björn och hans politiska värderingar[10], där han noterade att det kommunistiska Kina, i serien "Bamses skola", prisades för sina insatser för vanligt folk. Detta gjordes till synes helt ovetande om de övergrepp och våldshandlingar som ägde rum under det stora språnget och kulturrevolutionen:
| ” | I Beijing finns världens största torg [...] Den himmelska fridens torg. Där samlades den 1 oktober 1949 miljoner människor för att höra Mao Zedong utropa Folkrepubliken Kina. Landet var befriat från de krigsherrar, affärsmän och utlänningar som tidigare styrde. Före denna befrielse svalt vissa år många miljoner människor ihjäl. Efter 1949 har man delat på maten mer rättvist och ingen svälter. Det är en av 1900-talets viktigaste händelser - var fjärde människa på jorden är ju kines.[11] | „ |
Trots den medieuppmärksamhet som väcktes tog Andréasson aldrig offentligt avstånd ifrån detta uttalande. När det här avsnittet repriserades, i nr 15/2004, efter Andréassons död, var det påtagligt redigerat och nedtonat. Avsnittet var nedkortat från ett uppslag till en sida, och alla kontroversiella påståenden om Mao var borttagna.
Vargen blev snäll enbart genom snällhet. Den enda riktigt ohjälpliga figuren tycks vara Krösus Sork, (möjligen med undantag av räven Reinard, en figur som inte uppfunnits av Rune Andréasson) en kapitalist som gör vad som helst för pengar - fast i ett avsnitt om "Hur Krösus blev rik", visas det på att händelser i Krösus bakgrund till del kan förklara hans snikenhet och hänsynslöshet. Kritiken mot Krösus i serien har en del menat skulle göra serien fientlig mot arbetsgivare och företagare men då har man inte tagit hänsyn till att Bröderna Bäver är positivt skildrade representanter för tillverkningsindustrin. Även Bamses mormor Anna-Cilla presenteras som en positivt skildrad egenföretagare inom detaljhandeln och arbetsgivare för Brummelisa.[12][13]
Rune Andréasson menar att Krösus Sork snarare representerar girigheten och vulgärkapitalismen än en person: "Krösus blir aldrig snäll, för då kommer det bara en ny Krösus i hans ställe".[14]
I serien "Trollkarlens röda blomma", som publicerades för första gången i Bamse nr 10/1988, träffar Skalman figurerna Eragord, Nifrom och Nioreh, vars namn baklänges blir drogare, morfin och heroin. Eragord ger Skalman en dryck gjord på blommor som ger "vackra drömmar och tankar". Skalman svävar på rosa moln och tycker att allt ser vackert ut. Senare i serien bränner Skalman ner de fält där Eragord odlar de blommor som drycken består av.
Trots att serien tar tydligt avstånd mot droger, fick den kritik av föräldrar och av barnombudsmannen Lena Nyberg när den publicerades på nytt 2001. Tidningens ansvarige utgivare Jan Magnusson försvarade dock serien och menade att den visar på hur lätt det är att bli missbrukare och att man inte ska fördöma dem som hamnat i missbruk.[15]
I april 2011 lanserade Migrationsverket i samarbete med Egmont Kärnan en Bamsetidning med syfte att utgöra informationsmaterial för barn om asylprocessen.[16] Två barnfamiljer kommer till Bamses land; en får stanna och en blir utvisad. I sista serierutan möts den senare familjen av kramar när de återvänder och blir lyckliga i det land de nyss flytt ifrån. Materialet har därför kritiserats för att skönmåla asylprocessen.[17][18] Med i en referensgrupp för uttagning av materialet var bland annat organisationen Individuell Människohjälp, som fortfarande säger sig stå bakom materialet, men inte svensk flyktingpolitik.[19] Andra deltagare i referensgruppen var Röda Korset, Rädda Barnen, BRIS och Malmö Högskola.
Andréasson tecknade serien på egen hand fram till 1975, skrev manus till 1990 (Bamse 7/90) och var sedan konsult och omslagstecknare under två års tid (till och med Bamse 7/92). Därefter hade han ingen direkt inblandning i produktionen av serietidningen men fortsatte att hålla sitt vakande öga över innehållet fram till sin död 1999.
Francisco Tora var den ende tecknaren till serien mellan 1976 och 1982, och var tillsammans med Bo Michanek den ende som tecknade serien under Rune Andreassons tid som manusförfattare. Idag görs Bamse av en stab av tecknare och författare.
Bland alla de serieskapare som har skrivit eller tecknat "Bamse" genom tiderna kan, förutom Rune Andréasson själv, nämnas:
Rune Andréassons redaktörstid (1973-1990): Francisco Torá, Bo Michanek.
Jan Magnussons redaktörstid (1990-2002): Francisco Torá, Bo Michanek, Tony Cronstam, Thomas Holm, David Liljemark, Johan Wanloo, Olof Siverbo, Claes Reimerthi, Joakim Gunnarsson, Lars Bällsten, Andreas Qassim, Torbjörn Jörgensen med flera.
Lisbeth Wrembys redaktörstid (2002-2008): Tony Cronstam, Olof Siverbo, Joakim Gunnarsson, Lars Bällsten, Andreas Qassim, Susanne Adolfsson, Mårten Melin, Adam Blomgren, Ted Johansson.
Charlotta Borelius redaktörstid (2008-): Susanne Adolfsson, Jens Hansegård, Kenneth Hamberg, Simon Bülow, Hedvig Häggman-Sund, Lars Bällsten, Andreas Qassim, Ted Johansson, Thomas Holm med flera.
Under 1990-talet fortsatte Rune Andréasson att skriva 61 manus avsedda för publicering efter sin bortgång. Det sextioandra påbörjades men avslutades aldrig; serien slutar tvärt mitt i en dramatisk scen på seriens fjärde sida. Den första av dessa serier publicerades i Bamse 1/01; fram till juni 2006 hade man publicerat drygt hälften av dessa serier, som i tidningen är märkta RAPM i sin första ruta – en förkortning för Rune Andréasson Post Mortem.
I oktober 2006, 40 år efter att Bamse skapades, berättade Ola Andréasson, son till Rune Andréasson, att man kommer att göra en långfilm. Filmen beräknas ha en budget på runt 25 miljoner kronor[20]. I mitten av maj 2012 kom det ut en titel till den framtida filmen, Bamse och tjuvstaden. Filmen hade premiär 17 januari 2014. Uppföljarna är Bamse och häxans dotter (2016), Bamse och dunderklockan (2018) Bamse och vulkanön (2021) och Bamse och världens minsta äventyr (2023).
Huvudtidningen har kommit ut sedan 1973, vilket innebär att den numera ligger på tiotopplistan över Sveriges äldsta fortfarande publicerade serietidningar. För närvarande ges den ut med 18 nummer per år, och totalt har mer än 740 tidningar givits ut.
Tidningen har utgetts på följande förlag:
Åren 1984–1992 hade tidningen sin största popularitet, räknat i upplagesiffror. Under denna period låg tidningens upplaga på över 200 000 ex per nummer, därmed tidvis högre än störste konkurrenten Kalle Anka & C:o.
Bamse utgavs 1993 på elva språk, och hade en tryckupplaga på 1,5 miljoner exemplar världen över, i länder som Danmark, Norge, Finland, Nederländerna, Ungern, Tyskland, Slovakien, Ryssland, Polen, Bulgarien, Tjeckien och Rumänien[21], även om satsningen i Östeuropa i de flesta fall inte varade särskilt länge. Bara Norge har varit med sedan starten.
| År | Nr | Titel |
|---|---|---|
| 2014 | 7 | Nalle-Maja hjälper till i skogen |
| 8 | Vargen fyller år | |
| 2015 | 1 | Mini-Hopp vill inte bada |
| 2 | Krösus tappar bort en peng | |
| 3 | Brumma och Mjau | |
| 4 | Katten Janson letar efter en kompis | |
| 5 | Reinards rullande rackartyg | |
| 6 | Teddy hjälper till | |
| 7 | ||
| 8 |
Samlingsvolymer:
Jan Magnusson (text) och Lars Bällsten (bild):
Jan Magnusson/Dan Andréasson (text) och Kenneth Hamberg/Kerstin Hamberg (bild):
Mårten Melin (text), Adam Blomgren (bild) och Kerstin Hamberg (tusch):
Mårten Melin (text), Ted Johansson (bild) och Kerstin Hamberg (tusch):
Lisbeth Wremby (text), Andreas Qassim (bild) och Kerstin Hamberg (tusch):
.jpg)
Rune Andréasson hade under lång tid bestämt sig för att inte licensera ut Bamse till alla möjliga produkter, för att inte bli alltför kommersiell. Det finns dock gosedjur och sällskapsspel samt plåster och tandhygieniska produkter:
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
