Knut Ström

Knut Egron Ström, född 7 april 1887 i Piteå, Norrbottens län, död 4 april 1971 på Höstsol i Täby, var en svensk regissör och scenograf.

Knut Ström
Född	7 april 1887[1] Piteå landsförsamling[1], Sverige
Död	4 april 1971[1] (83 år) Täby församling[1], Sverige
Begravd	Lidingö församlings kyrkogård[2]
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Konstfack
Sysselsättning	Regissör, filmregissör, målare
Maka	Anna Ström[1]
Barn	Carl Johan Ström (f. 1914) Lillanna Söderberg (f. 1916)
Redigera Wikidata

Biografi

Ström, som var son till agenten Johan (John) Ström, utexaminerades från Tekniska skolan i Stockholm 1903, var teatermålare hos Carl Grabow 1904, vid Kungliga Teaterns ateljé 1905–1910, hos H. Brausch vid Theater des Westens i Berlin 1910–1913, dekormålare, regissör och chef för Schauspielhaus i Düsseldorf 1913–1919 och anställdes 1919 vid Lorensbergsteatern i Göteborg, där han var chef 1924–1926. Han var anställd som regissör vid Göteborgs stadsteater 1934–1958. Han konstruerade dess scen och tekniska anordningar samt var ofta ansvarig för både regi och dekor vid sina föreställningar där. Han är representerad vid Scenkonstmuseet^[3] och Göteborgs teatermuseum.

För sina insatser vid Lorensbergsteatern och Stadsteatern mottog Knut Ström Göteborgs stads förtjänsttecken den 3 juni 1949.

1969 tilldelades han Teaterförbundets guldmedalj för "utomordentlig konstnärlig gärning".

Knut Ström är begravd på Lidingö kyrkogård.^[4] Han var gift med målaren Anna Ström och far till scenografen Carl Johan Ström samt farfar till musikern Ted Ström.

Teater

Regi (ej komplett)

År	Produktion	Upphovsmän	Teater
1922	Sabinskornas bortrövande Der Raub der Sabinerinnen	Franz von Schönthan och Paul von Schönthan	Lorensbergsteatern
1925	Swedenhielms	Hjalmar Bergman	Lorensbergsteatern, 25 februari 1925
1934	Sångare	Rudolf Värnlund	Lorensbergsteatern, 4 januari 1934
1935	Första maj	Herbert Grevenius	Borås teater, 6 februari 1935
	Den politiska kannstöparen	Ludvig Holberg	Göteborgs stadsteater, 13 april 1935[5]
1940	Farmor och vår herre	Hjalmar Bergman	Göteborgs stadsteater, 29 november 1940
1941	Beredskap	Gunnar Ahlström	Göteborgs stadsteater, 14 oktober 1941
1942	Jubileum	Gunnar Ahlström	Göteborgs stadsteater, 4 december 1942
1943	Vävaren i Bagdad	Hjalmar Bergman	Göteborgs stadsteater, 23 november 1943
1945	Vår ofödde son	Vilhelm Moberg	Göteborgs stadsteater, 14 september 1945
1946	Othello	William Shakespeare	Göteborgs stadsteater, 22 februari 1946
	Krigsmans erinran	Herbert Grevenius	Göteborgs stadsteater, 15 september 1946
1947	Allt sedan Paradiset	J.B. Priestley	Göteborgs stadsteater
	Lutans sång	Kao-Tse-Tcheng	Göteborgs stadsteater, 25 oktober 1947
1948	Flickan från Lothringen	Maxwell Anderson	Göteborgs stadsteater, 7 februari 1948
	Vi tre debutera	Herbert Grevenius	Göteborgs stadsteater, 11 april 1948
1949	På Manhattan	Maxwell Anderson	Göteborgs stadsteater, 1 januari 1949
	Brott och brott	August Strindberg	Göteborgs stadsteater, 22 januari 1949
	Journalist	Åke Hall	Göteborgs stadsteater, 10 september 1949
1950	Förrädaren	Bengt Anderberg	Göteborgs stadsteater, 2 januari 1950
	Drömflickan	Elmer Rice	Göteborgs stadsteater, 13 oktober 1950
1951	Oväder	August Strindberg	Göteborgs stadsteater, 2 januari 1951
1952	En midsommarnattsdröm	William Shakespeare	Göteborgs stadsteater, 8 februari 1952
	I skvallerspegeln	Samuel Spewack	Göteborgs stadsteater, 29 augusti 1952
	Du ropar i natten	Hans Hergin	Göteborgs stadsteater, 22 november 1952
1953	Spökdamen	Calderón de la Barca	Göteborgs stadsteater, 13 februari 1953
	Körsbärsträdgården	Anton Tjechov	Göteborgs stadsteater, 25 november 1953
1954	Litet bo	Herbert Grevenius	Göteborgs stadsteater, 18 februari 1954
	Glaskulan	Finn Carling	Göteborgs stadsteater, 6 maj 1954
1955	Tolvskillingsoperan	Bertolt Brecht och Kurt Weill	Göteborgs stadsteater[6]

Scenografi

År	Produktion	Upphovsmän	Regi	Teater	Noter
1948	Alltsedan paradiset Ever since paradise	J. B. Priestley Översättning Barbro Alving	Sture Ericson	Helsingborgs stadsteater
1953	Den Jäktade Den stundesløse	Ludvig Holberg		Göteborgs stadsteater, 1 maj 1953
	Frun från havet Fruen fra havet	Henrik Ibsen		Göteborgs stadsteater, 26 november 1953
1955	Pygmalion	George Bernard Shaw		Göteborgs stadsteater, 18 februari 1955
1956	Petrus Kuräll	Olle Mattson	Keve Hjelm	Göteborgs stadsteater[7]
1959	Major Barbara	George Bernard Shaw	Keve Hjelm	Göteborgs stadsteater[8]

Radioteater

År	Produktion	Upphovsmän
1949	Filip Collins äventyr: Detektiven Kenyons blandade känslor	Frank Heller[9]

Källor

• Ström, Knut Egron i Vem är Vem?: Götalandsdelen utom Skåne (första upplagan, 1948)
• Ström, Knut E i Vem är det 1969

Noter

1. Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 34566, läst: 16 april 2019.^{[källa från Wikidata]}
2. FinnGraven.se, läs online, läst: 16 april 2019.^{[källa från Wikidata]}
3. ”Musikverkets databas över arkiv, föremål och föreställningar”. calmview.musikverk.se. http://calmview.musikverk.se/CalmView/default.aspx#_ga=2.135983601.1959824106.1510568779-2050440294.1510568779. Läst 13 november 2017.
4. FindaGrave.com
5. ”Teater Musik Film: Holbergpremiär i Göteborg”. Dagens Nyheter: s. 14. 14 april 1935. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-04-14/102/14. Läst 8 januari 2016.
6. ”Tidningsnotis”. Dagens Nyheter: s. 16. 2 maj 1955. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1955-05-02/117/16. Läst 20 januari 2016.
7. S. B-l (7 april 1956). ”Svensk urpremiär: 'Petrus Kuräll' av Olle Mattson”. Dagens Nyheter: s. 12. https://arkivet.dn.se/tidning/1956-04-07/94/12. Läst 27 december 2021.
8. ”Tidningsnotis”. Dagens Nyheter: s. 20. 1 februari 1959. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-02-01/30/20. Läst 26 september 2020.
9. ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 20. 14 maj 1949. https://arkivet.dn.se/tidning/1949-05-14/128/20. Läst 29 januari 2022.