Loading AI tools
översikt över politikrelaterade händelser under 2022 Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Coronapanademin, som präglat 2020 och 2021, präglade även inledningen av året 2022. I Sverige bland annat genom förnyade restriktioner[1][2][3] och förslag om extra ändringsbudgetar med förlängda eller nya ekonomiska stöd till företag, kulturliv och enskilda,[4] samt genom att regeringens hantering av pandemin fortsatte att granskas [5] (se fördjupning i Covid-19-pandemin i Sverige).
Den konflikt mellan Ryssland och Ukraina som pågått sedan 2014 med Rysslands annektering av Krim och kriget i Donbass, eskalerade under slutet av 2021. Under hösten och vintern 2021/2022 mobiliserades ryska trupper vid gränsen till Ukraina. Under februari månad 2022 varnar USA för en nära förestående rysk invasion av Ukraina.[6] Den 21 februari meddelar Rysslands president Vladimir Putin att Ryssland erkänner de ukrainska utbrytarrepublikerna Donetsk och Lugansk som självständiga stater, samtidigt som han tillkännager att ryska trupper skall sättas in området i "fredsbevarande" syfte.[7] Tre dagar senare, strax före klockan 04:00 (Moskva-tid, UTC +3) den 24 februari 2022, meddelar Putin att han har beordrat en militär operation i Ukraina. Strax därefter påbörjas invasionen av Ukraina.
Som en reaktion på den ryska aggressionen införs omfattande sanktioner mot Ryssland och Belarus från EU, USA, Storbritannien, Kanada med flera.[8] Föreslagna resolutioner i FN:s säkerhetsråd blockeras av Rysslands veto, men FN:s generalförsamling fördömer i en icke-bindande resolution den 2 mars Rysslands agerande.[9] Flera EU-länder tar steg mot höjda försvarsanslag. Till exempel meddelar Tysklands förbundskansler Olaf Scholtz i ett tal den 27 februari att Tysklands försvarsutgifter ska nå nivån 2 % av BNP.[10] Sveriges regering meddelar den 10 mars att man vill höja försvarsanslagen till samma nivå.[11]
Med anledning av Rysslands invasion av Ukraina lämnade Finland och Sverige in en gemensam ansökan om Natomedlemskap den 18 maj 2022.[12]
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan meddelar dock att Turkiet inte kommer säga ja till Finlands och Sveriges ansökan. Kort därefter offentliggör Turkiet krav på finska och svenska åtgärder mot terrorism, varefter diplomatiska förhandlingar vidtar.[13] Först i samband med att Natotoppmötet i Madrid inleds släpper Turkiet sitt veto mot Finland och Sverige, efter att parterna undertecknat ett trilateralt avtal om terrorbekämpning. Turkiets president offentliggör att ett av villkoren i avtalet är att Sverige lovat att utlämna 73 personer till Turkiet, vilket dock motsägs av Sveriges regering.[13][14]
Trots det beslutar samtliga Natos stats- och regeringschefer att bjuda in Finland och Sverige som blivande medlemmar vid sitt toppmöte i Madrid den 29 juni,[15] och den 5 juli undertecknar Finland och Sverige anslutningsprotokollet.[16] Nato upprättar därefter tilläggshandlingar till Washingtonfördraget. Under juli–september ratificieras fördragsförändringarna av 28 av 30 Natoländer; endast Ungern och Turkiet avvaktar.[15]
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.