tysk politiker Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Martin Andreas Bangemann, född 15 november 1934 i Wanzleben i Wanzleben-Börde i Sachsen-Anhalt, död 28 juni 2022 i departementet Deux-Sèvres, Frankrike,[12] var en tysk politiker. Han var västtysk ekonomiminister 1984–1988 och partiledare för FDP 1985–1988. Han var under en tid också EU-kommissionär.
| Martin Bangemann | |
 | |
| Född | Martin Andreas Bangemann[1] 15 november 1934[2][3][4] Wanzleben[1], Tyskland |
|---|---|
| Död | 28 juni 2022[5][1] (87 år) Saint-Vincent-la-Châtre[5][6][1], Frankrike |
| Medborgare i | Tyska riket och Tyskland |
| Utbildad vid | Münchens universitet Tübingens universitet |
| Sysselsättning | Politiker[7][5], advokat[5] |
| Befattning | |
| Ledamot av Förbundsdagen sjunde förbundsdagen (1972–1976)[8] FDP:s generalsekreterare (1974–1975) Ledamot av Förbundsdagen åttonde förbundsdagen (1976–1980)[9] Europaparlamentariker första Europaparlamentet, Europaparlamentsvalget i Tyskland (1979–1984)[10] Tysklands näringsminister regeringen Kohl II och regeringen Kohl III (1984–1988) Chairperson of the Free Democratic Party of Germany (1985–1988) Ledamot av Förbundsdagen elfte Förbundsdagen (1987–1989)[9] Europeisk kommissionär (1989–1999) | |
| Politiskt parti | |
| FDP (–) | |
| Barn | 5 |
| Utmärkelser | |
| Stort hederstecken i guld med band av Österrikiska republikens förtjänstorden (1988)[11] Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden - stora kommendörskorset med stjärna (1989) Reinhold Maier-medaljen (1999) Bayerska förtjänstorden | |
| Redigera Wikidata | |
Bangemann var ledamot av Förbundsdagen 1972–1980 och 1987–1988 samt av Europaparlamentet 1973–1984 för det liberala partiet FDP. Han var federal ekonomiminister 1984–1988 och partiordförande för FDP 1985–1988. Han var EU-kommissionär 1989–1999 och vice ordförande i Europeiska kommissionen under Jacques Delors 1989–1994. Han ansvarade för inre marknaden och industrifrågor 1989–1993 och därefter för industrifrågor och informationssamhället. I den efterföljande Santer-kommissionen 1995–1999 behöll han samma portfölj men förlorade valet om posten som vice ordförande till Leon Brittan och Manuel Marín. Santer-kommissionen tvingades avgå sedan korruptionsanklagelser riktats mot flera ledamöter i kommissionen och framför allt Édith Cresson. Han själv utsattes för kritik då han knappt ett år efter sin avgång som EU-kommissionär med ansvar för telekomfrågor lät sig rekryteras av det spanska telekomföretaget Telefonica.
Bangemann var till grundyrket advokat.
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
