Loading AI tools
vardaglig benämning på sockerarten sackaros Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Socker (av sanskrit: शर्करा, sharkara[2]) används vanligtvis som en benämning på disackariden sackaros. Ordet kan också användas som en benämning av sötsmakande kortare sackarider (sockerarter).[3] Sockerarterna är kolhydrater såsom monosackarider, disackarider samt oligosackarider med korta kolkedjor.[4]
Den större delen av det råsocker som produceras globalt baserar på sockerrör, medan sockerbetor svarar för resten. Indien och Brasilien är de största producenterna av råsocker och står för mer än 40 % av den totala världsproduktionen.[3]
Socker ur sockerrör framställdes redan på 500-talet f.Kr. i norra Indien. Sockret kom till medelhavsområdet i samband med islams utbredning från 600-talet. Handel av betydelse tog fart på 1100-talet. Socker började odlas på Madeira, Kanarieöarna och São Tomé när dessa koloniserats av Portugal och Spanien. Därmed övertog Lissabon och Antwerpen Venedigs roll som centrum för handeln med lyxvaran socker.
Socker användes som medicin och krydda samt också för jäsning och konservering. Kolonisationen av Amerika gjorde att odlingen och produktionen av socker ökade kraftigt, främst i Brasilien och Västindien. Slavarbetskraft samt ny effektivare teknik ledde till lägre priser och sockret blev tillgänglig för fler. 1800 upptäckte Franz Karl Achard en metod för att framställa socker ur sockerbetor, vilket gjorde slavarbetarna olönsamma. Socker började användas till bakverk, konfekt och som sötningsmedel för kaffe och te. De amerikanska plantagerna framställde råsocker som raffinerades i Europa. Sverige (Stockholm), fick det första raffinaderiet sina privilegier redan 1647. Socker nämns första gången 1329 i svenska källor när man till gravölet efter lagman Birger Petersson, heliga Birgittas far, köpte 2 kg.[3]
Cirka 55–75 % av det råsocker som framställs i världen utvinns ur sockerrör. Sockerrören krossas och råsaften pressas fram. Råsockersaften från sockerrör är renare än saften från sockerbetor, vilket gör reningen lite enklare. Sockerbetor som är råvaran för det resterande råsockret, tvättas och skärs till betsnitsel. Därefter lakas sockret ut i varmt vatten.
Råsaften behandlas med kalk och kolsyra, som ger en fällning som filtreras bort. Den resulterande saften (tunnsaft) indunstas till tjocksaft och sedan indunstas tjocksaften tills sockret kristalliserar. Kristallerna och kvarvarande saft kyls och centrifugeras så att sockerkristallerna blir kvar.[3]
![Thumb](#/media/Fil:"Flowers_of_sugar_cane".jpg)
Monosackarider är de allra enklaste sockerarterna. Monosackarider innefattar druvsocker (glukos), fruktsocker (fruktos) och galaktos.
Disackarider är monosackarider som sitter ihop två och två. Sackaros, alltså vanligt socker, är en disackarid. Sackaros består av glukos och fruktos som är bundna till varandra. Laktos (mjölksocker) är också en disackarid som består av glukos och galaktos.[8]
Det finns inga hälsovinster med att äta socker. Kolhydrater i exempelvis potatis och bröd, kan brytas ner till glukos i kroppen (som behövs för att hjärnan ska fungera) vilket gör att det inte finns något behov av att äta tillsatt socker. Äter man mer tillsatt socker så att det utgör mer än 10 procent av kalorierna blir det svårt att få plats med näringsrik mat som ger tillräckligt av vitaminer och mineraler, utan att man samtidigt får i sig mer kalorier än man gör av med. De nordiska näringsrekommendationerna anger att mindre än 10 procent av energin från maten bör komma från tillsatt socker. För vuxna motsvarar det ungefär 50–75 gram tillsatt socker per dag.[9]
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
