Loading AI tools
kung av Grekland 1964–1973 Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Konstantin II (grekiska: Κωνσταντίνος Βʹ, Konstantínos II), född 2 juni 1940 i Psychiko i Aten, död 10 januari 2023 i Aten, var Greklands kung (formell kungatitel: Hellenernas Konung) från 1964 till 1974.[1]
| Konstantin II | |
|---|---|
.jpg) | |
| Konstantin II, 2010. | |
| Regeringstid | 6 mars 1964–1 juni 1973 |
| Kröning | Ej krönt |
| Företrädare | Paul I |
| Efterträdare | Monarkin avskaffad |
| Valspråk | Folk älskar det, min styrka |
| Gemål | Anne-Marie av Danmark |
| Barn | Prinsessan Alexia Prins Pavlos Prins Nikolaos Prinsessan Theodora Prins Philippos |
| Ätt | Schleswig-Holstein-Sonderburg-Glücksburg |
| Föräldrar | Paul I av Grekland Frederika av Hannover |
| Född | 2 juni 1940 Psychiko, Aten, Grekland |
| Namnteckning |  |
| Död | 10 januari 2023 (82 år) Aten, Grekland |
.svg) | |
 | |
.svg)
Han gick i exil efter en misslyckad motkupp 1967 mot den styrande militärjuntan. Monarkin i Grekland avskaffades slutligt efter en folkomröstning 1974.
Konstantin II var son till kung Paul I av Grekland och dennes gemål Frederika av Hannover, och var sedan 1964 gift med Anne-Marie av Danmark, dotter till kung Fredrik IX av Danmark och Ingrid av Sverige. Han var yngre bror till drottning Sofia, gift med pensionerade kung Juan Carlos I och därmed morbror till kung Felipe VI av Spanien.
Prins Konstantin av Grekland och Danmark föddes som brorson till Greklands dåvarande kung Georg II och ende son till den barnlösa kungens yngre bror och presumtive tronföljare prins Paul och hans hustru prinsessan Frederika.[2]
Eftersom kungafamiljen tvingades i exil under andra världskriget, på grund av den tyska invasionen 1941, tillbringade han de första åren av sin barndom i Egypten och Sydafrika.[3] Han återvände till Grekland med sin familj 1946 under det grekiska inbördeskriget.
1947 avled kung Georg II utan någon manlig avkomma, och Konstantins far blev då kung under namnet Paul I. Som Pauls ende son blev den sexårige Konstantin då samtidigt Greklands tronföljare.
Konstantin vann en guldmedalj i olympiska sommarspelen 1960 i segling (Drakbåt).[4] Det var då Greklands första guldmedalj på 48 år, sedan sommar-OS 1912.[5]
Kung Paul I dog av cancer i mars 1964, och Konstantin II efterträdde sin far som regerande kung vid 23 års ålder.[1]
Hans, liksom moderns inblandning i inrikespolitiken gjorde honom kontroversiell i Grekland.[6][1] Greklands premiärminister Georgios Papandreou avgick i protest 1965.[3]
Den 21 april 1967 genomförde en grupp arméofficerare en statskupp och inrättade en militärjunta. Kungen svor in militärjuntan och dennes till synes underlåtenhet mot juntans ledare gjorde honom mycket kontroversiell bland breda folklager, samröret med militärjuntan sågs som oförlåtligt.[3] Konstantin II deltog 13 december 1967 i ett dåligt organiserat försök att störta den nyinrättade militärdiktaturen.[1] Då motkuppen misslyckades gick Konstantin II gick i landsflykt med sin familj, först till Rom. I Aten utsågs överste Georgios Papadopoulos till Greklands premiärminister.
Konstantin II förblev kung de jure tills militärjuntan avskaffade monarkin officiellt 1973, och Konstantin II avsattes som kung. En riggad folkomröstning i juli 1973 bekräftade avskaffandet av monarkin. Sedan militärjuntan tvingats avgå och Grekland blev en demokrati hölls 1974 återigen en folkomröstning, den här gången inte riggad, om monarkin. 69 procent röstade mot monarkin.[7] Konstantin II accepterade valutslaget men vägrade konsekvent att sluta kalla sig "Kung Konstantin", med hänvisning till sedvanan från Wienkongressen 1815 gällande mediatiserade furstar samt Grekisk-ortodoxa kyrkans lära.
Konstantin II och hans familj var under många år bosatta i Hampstead utanför London och hade nära förbindelser med den brittiska kungafamiljen (Konstantin II:s far var kusin till prins Philip, hertig av Edinburgh), personlig vänskap med sysslingen kung Charles III vars äldste son han var gudfar åt.
En lag stiftad av Hellenska parlamentet fråntog honom 1994 det grekiska medborgarskapet, liksom äganderätten till Tatoi, men han kunde återfå det ifall han antog ett namn helt utan kungliga pretentioner; Konstantin II vägrade blankt och därefter bar han danskt diplomatpass med kunglig titel livet ut.[3] Konstantin II drog grekiska staten inför Europadomstolen för konfiskationen av Tatoi liksom förlusten av medborgarskapet, men erhöll i slutändan enbart en bråkdel av den begärda summan i kompensation.[3]
Sedan 2013 bodde han och hustrun åter som privatpersoner i Grekland.[8][6][1][3]
Konstantin II avled 10 januari 2023 på Hygieasjukhuset i Aten efter en tids längre hälsoproblem.[9]
Begravningsgudstjänsten hölls 16 januari 2023 i Metropoliskatedralen, men det var ingen statsbegravning utan en privat tillställning, om än med många regerande utländska monarker som gäster.[10] Varken Greklands president Katerina Sakellaropoulou eller premiärminister Kyriakos Mitsotakis deltog.[3] Konstantin II gravsattes senare samma dag i den kungliga begravningsplatsen på egendomen Tatoi, nordost om Aten.[9]
Konstantin II gifte sig samma år som han blev kung med Anne-Marie av Danmark, dotter till kung Fredrik IX av Danmark och Ingrid av Sverige.[11] Vigseln hölls 18 september i Metropolis-katedralen i Aten.[6]
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
