bevis
Från Wiktionary, den fria ordboken
Svenska
Substantiv
bevis
- resonemang eller fakta som visar riktigheten i något
- Då bevis saknades frikändes den åtalade.
- Vanliga konstruktioner: bevis för/på ngt
- Sammansättningar: bevisbedömning, bevisbörda, bevisföremål, bevisföring, beviskedja, beviskraft, beviskrav, bevisläge, bevismaterial, bevisprövning, bevistalan, bevisvärde, bildbevis
- Fraser: (konkreta) få/skaffa/lägga fram bevis, föra/leda ngt i bevis, i brist på bevis
- Fraser: (idiom) upp till bevis!
- (mest i sammansättningar) skriftligt försäkrande som formellt påstår något och anses som trovärdigt
- Synonymer: certifikat, intyg
- Bilens registreringsbevis måste man spara.
- När inskrivningsmyndigheten skriver ut bevis om lagfart tar myndigheten samtidigt ut en expeditionsavgift.
- Bevis över avlagd forskarexamen utfärdas av kansliet efter ansökan från studenten.
- Sammansättningar: examensbevis, färdbevis, garantibevis, personbevis, registreringsbevis, vigselbevis, äktenskapsbevis
- Vanliga konstruktioner: bevis om/över ngt
- Fraser: (konkreta) utfärda (ett) bevis
- omisskännligt tecken på något
- Besläktade ord: bevisa, bevisligen, bevisning
- Se även: indicium, bevisning
Översättningar
resonemang eller fakta
intyg
Wikiwand - on
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.