Tom Barrasso

Thomas Patrick "Tom" Barrasso, född 31 mars 1965 i Boston, Massachusetts, är en amerikansk före detta professionell ishockeymålvakt. Barrasso spelade 18 säsonger i NHL för Buffalo Sabres, Pittsburgh Penguins, Ottawa Senators, Carolina Hurricanes, Toronto Maple Leafs och St. Louis Blues.

Tom Barrasso
Nationalitet	USA
Född	31 mars 1965 (59 år), Boston, Massachusetts, USA
Spelardata
Position	Målvakt
Skjuter	Höger
Längd	191 cm
Vikt	95 kg
Klubbar
Spelade för	NHL Buffalo Sabres Pittsburgh Penguins Ottawa Senators Carolina Hurricanes Toronto Maple Leafs St. Louis Blues AHL Rochester Americans
Övrigt
NHL-draftad	5:e totalt, 1983 Buffalo Sabres
Proffsår	1983–2003
Hall of Fame	2023
Medaljer Ishockey, herrar Olympiska spel Silver Salt Lake City 2002 Ishockey

NHL

Buffalo Sabres

Tom Barrasso valdes av Buffalo Sabres i första rundan i NHL-draften 1983 som 5:e spelare totalt, direkt efter Pat LaFontaine och Steve Yzerman. Barrasso, som säsongerna 1981–82 och 1982–83 spelat för High School-laget Acton-Boxborough Colonials i Acton, Massachusetts, tog direkt en plats mellan Buffalo Sabres stolpar som 18-åring säsongen 1983–84. Barrasso, som delade på målvaktssysslorna med Bob Sauve, imponerade så pass under sin första säsong i NHL att han inte endast tilldelades Calder Trophy som årets rookie före Detroit Red Wings Steve Yzerman utan även Vezina Trophy som årets målvakt före Calgary Flames Reggie Lemelin.^[1][2] På 42 spelade matcher under sin debutsäsong registrerades Barrasso för 26 vinster, 12 förluster och 3 oavgjorda matcher. Hans snitt på insläppta mål per match var 2.84 vilket var näst bäst av alla målvakter i NHL. Barrassos räddningsprocent på .893 var tredje bäst i ligan.

Barrasso spelade i Buffalo Sabres fram till och med inledningen på säsongen 1988–89 då han byttes bort till Pittsburgh Penguins tillsammans med ett val i tredje rundan i NHL-draften 1990 mot Doug Bodger och Darrin Shannon.^[3]

Pittsburgh Penguins

Tom Barrasso kom till ett Pittsburgh Penguins på uppgång med en stark offensiv byggd runt superstjärnan Mario Lemieux. Barrassos första säsong i Penguins, 1988–89, slutade i andra rundan i Stanley Cup-slutspelet där laget föll mot Philadelphia Flyers med 4-3 i matcher. Följande säsong, 1989–90, blev misslyckad både för Barrasso, som endast spelade 24 matcher, och för Penguins som missade slutspelet med 1 poäng.

Stanley Cup 1991 och 1992

Säsongen 1990–91 var dock Barrasso och Pittsburgh Penguins tillbaka i slutspelet efter att man vunnit Patrick Division med 88 poäng och slutat trea i Wales Conference. Med nya spelare som Jaromir Jagr, Ron Francis, Larry Murphy och Ulf Samuelsson vann Penguins i första rundan mot New Jersey Devils med 4-3 i matcher innan man avfärdade Washington Capitals i andra rundan med 4-1 i matcher och Boston Bruins i tredje rundan med 4-2 i matcher. I finalen stötte Penguins på överraskningslaget Minnesota North Stars. North Stars hade vunnit minst matcher av alla slutspelslag i grundserien med endast 27 segrar men hade slagit ut favorittippade Chicago Blackhawks, St. Louis Blues och Edmonton Oilers på vägen till finalen. North Stars ledde finalserien med både 1-0 och 2-1 i matcher innan Penguins vände på steken och vann de tre sista matcherna och Stanley Cup. Tom Barrasso tog 39 skott och höll nollan i den sjätte och avgörande matchen som Penguins vann med förkrossande 8-0.^[4]

Säsongen 1991–92 slutade Penguins fyra i Wales Conference med 87 poäng. Barrasso spelade 57 matcher i grundserien med ett genomsnitt på 3.53 insläppta mål per match. I första rundan av slutspelet slog man ut Washington Capitals med 4-3 i matcher. I andra rundan stötte Penguins på New York Rangers som hade vunnit Presidents' Trophy under grundserien som ligans bästa lag med 105 poäng. Penguins avfärdade Rangers med 4-2 i matcher. De två första rundorna hade varit långdragna matchserier men i den tredje rundan gick proppen ur för Penguins som körde över Boston Bruins med 4-0 i matcher. Bruins spelade utan sin skadade storstjärna Cam Neely som hade gått några tuffa bataljer mot Penguins back Ulf Samuelsson i slutspelet året innan. Av bara farten vann Barrasso och Penguins Stanley Cup-finalen mot Chicago Blackhawks med 4-0 i matcher för sin andra raka Stanley Cup. Matcherna var dock jämna då tre av dem var uddamålssegrar och en av dem en tvåmålsseger. Barrasso höll exempelvis nollan i den tredje finalmatchen som Penguins vann med 1-0.^[5]

1992–93 – 1999–00

Säsongen 1992–93 vann Pittsburgh Penguins Presidents' Trophy som grundseriens bästa lag i stor stil med 119 poäng, 10 poäng före näst bästa laget Boston Bruins. Barrasso spelade 67 matcher under grundserien och vann 43 av dem, flest av alla målvakter i ligan. De regerande tvåfaldiga mästarna Penguins gick in i slutspelet som storfavoriter till att vinna en tredje raka Stanley Cup och vann också i första rundan mot New Jersey Devils med 4-1 i matcher. I andra rundan stötte man dock på patrull i form av New York Islanders. Matchserien gick till en sjunde och avgörande match i Pittsburgh där Islanders mycket överraskande avgick med segern efter det att David Volek avgjort till New York-lagets fördel på övertid.^[6]

Barrasso spelade i Penguins fram till och med säsongen 1999–00. Säsongerna 1994–95 och 1996–97 spelade han endast totalt 7 matcher på grund av skadebekymmer. 1997 blev han den förste amerikanske målvakten någonsin att vinna 300 matcher i NHL.

2000–2003

Under sina tre sista säsonger i NHL spelade Barrasso för Ottawa Senators, Carolina Hurricanes, Toronto Maple Leafs och St. Louis Blues.

Efter att Barrasso avslutat sin aktiva spelarkarriär arbetade han under fem år som assisterande tränare och målvaktstränare i Carolina Hurricanes organisation.

Internationellt

Tom Barrasso vann ett OS-silver med det amerikanska landslaget under OS 2002 i Salt Lake City där han agerade reservmålvakt bakom Mike Richter. Barrasso spelade en match i turneringen mot Vitryssland, en match som USA vann med 8-1.^[7]

Barrasso deltog även i 1984 och 1987 års upplagor av Canada Cup samt i VM 1986.

Meriter

• Calder Memorial Trophy – 1983–84
• Vezina Trophy – 1983–84
• NHL First All-Star Team – 1983–84
• NHL Second All-Star Team – 1984–85, 1992–93
• William M. Jennings Trophy – 1984–85
• Stanley Cup – 1990–91, 1991–92
• Invald i United States Hockey Hall of Fame – 2009

Statistik

M = Matcher, V = Vinster, F = Förluster, O = Oavgjorda, MIN = Spelade minuter, IM = Insläppta mål, N = Nollor, GIM = Genomsnitt insläppta mål per match, R% = Räddningsprocent

Grundserie

Säsong	Lag	Liga		M	V	F	O	MIN	IM	N	GIM	R%
1981–82	Acton-Boxborough Colonials	High School-MA		23	—	—	—	1035	32	7	1.86	—
1982–83	Acton-Boxborough Colonials	High School-MA		23	22	0	1	1035	17	10	0.99	—
1983–84	Buffalo Sabres	NHL		42	26	12	3	2475	117	2	2.84	.893
1984–85	Buffalo Sabres	NHL		54	25	18	10	3248	144	5	2.66	.887
1984–85	Rochester Americans	AHL		5	3	1	1	267	6	1	1.35	.936
1985–86	Buffalo Sabres	NHL		60	29	24	5	3561	214	2	3.61	.880
1986–87	Buffalo Sabres	NHL		46	17	23	2	2501	152	2	3.65	.874
1987–88	Buffalo Sabres	NHL		54	25	18	8	3133	173	2	3.31	.896
1988–89	Buffalo Sabres	NHL		10	2	7	0	545	45	0	4.95	.842
1988–89	Pittsburgh Penguins	NHL		44	18	5	7	2406	162	0	4.04	.888
1989–90	Pittsburgh Penguins	NHL		24	7	12	3	1294	101	0	4.68	.865
1990–91	Pittsburgh Penguins	NHL		48	27	16	3	2754	165	1	3.59	.896
1991–92	Pittsburgh Penguins	NHL		57	25	22	9	3329	196	1	3.53	.885
1992–93	Pittsburgh Penguins	NHL		67	43	14	5	3702	186	4	3.01	.901
1993–94	Pittsburgh Penguins	NHL		44	22	15	5	2482	139	2	3.36	.893
1994–95	Pittsburgh Penguins	NHL		2	0	1	1	125	8	0	3.84	.893
1995–96	Pittsburgh Penguins	NHL		49	29	16	2	2799	160	2	3.43	.902
1996–97	Pittsburgh Penguins	NHL		5	0	5	0	270	26	0	5.78	.860
1997–98	Pittsburgh Penguins	NHL		63	31	14	13	3542	122	7	2.07	.922
1998–99	Pittsburgh Penguins	NHL		43	19	16	3	2306	98	4	2.55	.901
1999–00	Pittsburgh Penguins	NHL		18	5	7	2	870	46	1	3.17	.881
1999–00	Ottawa Senators	NHL		7	3	4	0	418	22	0	3.16	.879
2001–02	Carolina Hurricanes	NHL		34	13	12	5	1908	83	2	2.61	.906
2001–02	Toronto Maple Leafs	NHL		4	2	2	0	219	10	0	2.50	.909
2002–03	St. Louis Blues	NHL		6	1	4	0	293	16	1	3.28	.879
NHL totalt				777	369	277	86	44180	2385	38	3.24	.892

Slutspel

Säsong	Lag	Liga		M	V	F	MIN	IM	N	GIM	R%
1983–84	Buffalo Sabres	NHL		3	0	2	139	8	0	3.45	.864
1984–85	Buffalo Sabres	NHL		5	2	3	300	22	0	4.40	.854
1987–88	Buffalo Sabres	NHL		4	1	3	224	16	0	4.29	.867
1988–89	Pittsburgh Penguins	NHL		11	7	4	641	40	0	3.80	.897
1990–91	Pittsburgh Penguins	NHL		20	12	7	1175	51	1	2.60	.919
1991–92	Pittsburgh Penguins	NHL		21	16	5	1233	58	1	2.82	.907
1992–93	Pittsburgh Penguins	NHL		12	7	5	722	35	2	2.91	.905
1993–94	Pittsburgh Penguins	NHL		6	2	4	356	17	0	2.87	.895
1994–95	Pittsburgh Penguins	NHL		2	0	1	80	8	0	6.00	.805
1995–96	Pittsburgh Penguins	NHL		10	4	5	558	26	1	2.80	.923
1997–98	Pittsburgh Penguins	NHL		6	2	4	376	17	0	2.71	.901
1998–99	Pittsburgh Penguins	NHL		13	6	7	787	35	1	2.67	.900
1999–00	Ottawa Senators	NHL		6	2	4	372	16	0	2.58	.905
NHL totalt				119	61	54	6953	349	6	3.01	.902

Internationellt

År	Lag	Turnering			M	V	F	O	MIN	IM	N	GIM
1983	USA	JVM			3	—	—	—	140	12	0	5.14
1984	USA	CC			5	2	2	1	252	13	0	3.10
1986	USA	VM			5	—	—	—	260	18	0	4.15
1987	USA	CC			1	0	1	0	60	5	0	5.00
2002	USA	OS			1	1	0	0	60	1	0	1.00
Senior totalt					12	—	—	—	632	37	0	3.51

Externa länkar

• Tom Barrassos spelarprofil på nhl.com

Referenser

1. -- 1983–84 Calder Memorial Trophy Winner -- Barrasso, Tom -- Legends of Hockey
2. -- 1983–84 Vezina Trophy Winner -- Barrasso, Tom -- Legends of Hockey
3. Tom Barrasso Hockey-Reference.com
4. Pittsburgh Penguins at Minnesota North Stars Box Score, May 25, 1991 Hockey-Reference.com
5. Pittsburgh Penguins at Chicago Blackhawks Box Score, May 30, 1992 Hockey-Reference.com
6. David Volek OT Goal Game 7 1993 Playoffs Youtube.com
7. ”Tom Barrasso Biography and Olympic Results | Olympics at Sports-Reference.com”. Arkiverad från originalet den 14 november 2012. https://web.archive.org/web/20121114025029/http://www.sports-reference.com/olympics/athletes/ba/tom-barrasso-1.html. Läst 21 maj 2012.