Loading AI tools
ishockeyklubb i New York, New York i USA Från Wikipedia, den fria encyklopedin
New York Rangers är en amerikansk ishockeyorganisation vars lag är baserat på Manhattan i New York i New York och som har varit medlem i National Hockey League (NHL) sedan den 15 maj 1926, när organisationen bildades.[2] Rangers tillhör den exklusiva skaran "Original Six" ("de sex ursprungliga") med Boston Bruins, Chicago Blackhawks, Detroit Red Wings, Montreal Canadiens och Toronto Maple Leafs.[3] Hemmaarenan är Madison Square Garden och invigdes den 11 februari 1968.[4] Laget spelar i Metropolitan Division tillsammans med Carolina Hurricanes, Columbus Blue Jackets, New Jersey Devils, New York Islanders, Philadelphia Flyers, Pittsburgh Penguins och Washington Capitals.[5]
Rangers har vunnit Stanley Cup för säsongerna 1927–1928[6], 1932–1933[7], 1939–1940[8] och 1993–1994[9]. De har haft en del namnkunniga spelare genom åren som bland andra Wayne Gretzky, Mark Messier, Andy Bathgate, Brian Leetch, Harry Howell, Rod Gilbert, Mike Richter, Henrik Lundqvist, Jean Ratelle, Phil Esposito, Brad Park, Mike Gartner, Eddie Giacomin och Jaromír Jágr.
Historien om New York Rangers börjar i Texas. En man vid namn "Tex" Rickard arbetade som Ranger vid Texas ridande polis. "Tex" flyttade till New York där han fick idén att starta ett hockeylag för NHL. Laget började i media kallas "Tex' Rangers" och hade en ridande polis som symbol. Så småningom ändrades namnet till New York Rangers. Logotypen blev en blå-vit-röd polissköld med lagets namn.
Den viktigaste kuggen i lagbygget var Lester Patrick. Han blev tränare, manager, spelare, målvakt och så småningom ägare till klubben. Inträdet i NHL skedde 1926 och laget spelade i den dåvarande Madison Square Garden. Succén kom tidigt; 1928 blev det Stanley Cup-vinst och New York Rangers hade presenterat sig för ishockeyvärlden.
1933 fick Rangers vara med om ytterligare en Stanley Cup-seger. Lester Patrick var fortfarande kvar i klubben och förutom att vara utespelare brukade han hoppa in i målet. Det hände på den här tiden alltför ofta att målvakterna skadades när puckar kom flygande i 150 km/h rakt emot deras oskyddade ansikten. Detta avskräckte inte Patrick. Men laget hade även en del andra stora spelare i hockeyhistorien, till exempel Lynn Patrick, Frank Boucher och Bryan Hextall.
Strax innan USA gick med i andra världskriget, 1940, tog Rangers hem sin tredje Stanley Cup. Enligt rykten [källa behövs] hanterades pokalen tvivelaktigt och ska ha använts som krubba till en spelares häst och som askkopp. Rangers skulle därför ha drabbats av en förbannelse som innebar att klubben aldrig mer skulle vinna Stanley Cup (Rangers nästa Stanley Cup-seger skulle inte komma förrän 1994).
Andra världskriget medförde att hockeyn kom i skymundan. Många unga amerikaner ryckte dessutom in i kriget, vilket innebar stora problem för rekryteringen till hockeylaget. Större delen av det ordinarie laget var inkallade och nya, oprövade spelare fick plats i truppen. När kriget var slut kom en del spelare tillbaka, men flera av spelarna hade stupat. Några av de nya spelarna slog igenom i NHL. Målvakten Chuck Rayner blev vald till ligans Mest Värdefulla Spelare 1950.
Från och med säsongen 1942–1943 fanns det endast sex lag i NHL. Dessa var New York Rangers, Chicago Blackhawks, Boston Bruins, Toronto Maple Leafs, Detroit Red Wings och Montreal Canadiens. Ända fram till 1967 var dessa de enda i ligan. Dessa lag kallas numera "The Original Six".
Laget hade inga riktiga framgångar under 1950-talet, trots att de hade flera superstjärnor i laget. Däribland fanns stjärnmålvakten Ed Giachomin och lagkaptenen Andy Bathgate. Bathgate har fortfarande 2015 rekordet för flest poäng under karriären för en Rangers-spelare. Laget lät sina spelare mogna i farmarlagen, kanske för länge, innan de matchades i NHL.
Från och med säsongen 1966–1967 lyckades Rangers att ta sig till slutspel nio år i rad, vilket de var ensamma om under perioden. Rangers-backen Harry Howell blev årets back säsongen 1966/67, och general manager Emile Francis gjorde en djärv satsning: Han fick över svenske Ulf Sterner till Nordamerika. När Sterner spelade sin första match blev han den första europén i ligan. Sterner spelade bara några matcher, utan några poäng, men en ny epok med européer i ligan hade startat.
Under 1970-talet värvades många av de stora stjärnorna av den nystartade konkurrerande World Hockey Association. WHA slogs efter sju säsonger ihop med NHL år 1979 och de flesta spelarna i WHA fick därmed nya klubbar. Ulf "Lill-Pröjsarn" Nilsson, Anders Hedberg blev redan 1978 de första Unrestricted Free Agents (UFA) i en rekrytering till NYR, där bland andra Phil Esposito spelade. På grund av en incident med Stig Salming under VM 1977 hade Esposito en negativ inställning till svenskar och myntade även uttrycket "Chicken Swedes". Han ansåg att svenskar spelade för feg ishockey. Den inställningen fick Espo verkligen ändra under tiden tillsammans med Hedberg och Nilsson. 1979 kom laget ända till Stanley Cup-final efter att ha slagit ut NHL:s serievinnare NY Islanders i en legendarisk drabbning som kallades The Subway serie, men förlorade finalen mot Montreal Canadiens med 4-1 i matcher.
Klubbens två svenskar, Anders Hedberg och Ulf Nilsson, var under början av 1980-talet mycket framgångsrika tillsammans. Rangers tog aldrig någon stor seger under detta årtionde. Istället tog ärkerivalerna New York Islanders fyra raka Stanley Cup-segrar under åren 1980–1983. Men det var det forna WHA-laget Edmonton Oilers som dominerade NHL på sena 1980-talet. Spelare som Wayne Gretzky, Mark Messier, Jari Kurri, Kevin Lowe, Adam Graves, Jeff Beukeboom och Esa Tikkanen tog Oilers till höga höjder. Men faktum är att alla de uppräknade spelarna skulle komma att spela för Rangers under 1990-talet.
Lagets bästa spelare under 1980-talet var målvakten John Vanbiesbrouck, som utnämndes till bästa målvakten i NHL 1986, året efter Flyers Pelle Lindbergh hade erövrat trofén. Rangers hade också många svenskar i laget, bland andra Tomas Sandström, Jan Erixon och Kjell Samuelsson. Andra stjärnor som märktes var Mike Gartner, Marcel Dionne och James Patrick.
Rangers hade fått en ny General manager vid namn Neil Smith. I början av 1990-talet köpte han Adam Graves och Mark Messier, som båda kom att betyda mycket för laget. På målvaktssidan hade den unga Mike Richter kommit upp och konkurrerade med Vanbiesbrouck om platsen som förstamålvakt. Under en säsong stod de i mål praktiskt taget varannan match. Vid NHL:s expansion 1993 var Smith tvungen att välja mellan de två, och det blev Richter som fick stanna kvar.
1994 blev ett av Rangers bästa år någonsin. De dominerade i grundserien men i slutspelet gick de inte lika enkelt fram. Laget tog sig ändå till final, och med Messier, Graves, Richter och framförallt Brian Leetch tog laget sin fjärde Stanley Cup någonsin, 54 år efter sin förra. Leetch blev mest värdefulla spelare i slutspelet, och sen hölls det en parad på Broadway, som New York-borna sent skulle glömma.
Neil Smith köpte många superstjärnor under 1990-talet, men nästan ingen av dem stannade länge i klubben. När världens genom tiderna bästa hockeyspelare Wayne Gretzky kom till klubben 1996 trodde många att nya stordåd var på gång. Men Gretzky var i slutet av sin karriär, och när Messier lämnade laget året senare började det att gå utför. När Gretzky med # 99 på ryggen slutade med ishockeyn 1999 hade Rangers missat slutspel för andra året i rad.
Första årtiondet av 2000-talet var ett av de sämsta årtiondena någonsin för Rangers. Trots att Mark Messier kom tillbaka, och att man införskaffade storstjärnor som Eric Lindros, Jaromír Jágr och Pavel Bure dröjde det ända till 2006 innan laget tog sig till slutspelet. Målvaktsproblem dominerade i början av 2000-talet med Mike Richter skadad i omgångar. Målvakter som Mike Dunham, Guy Herbet och Kirk McLean avlöste varandra.
Efter NHL-lockouten 2004–2005 debuterade svenske målvakten Henrik Lundqvist. Säsongen 2005–2006 blev framgångsrik för Rangers. Laget nådde slutspel för första gången på nio år, och Jaromir Jagr var länge med i toppen av NHL:s poängliga. Under säsongen 2006–2007 blev Lundqvist lagets verkliga förstemålvakt med 70 matcher spelade av 82. Laget gick återigen till slutspel. Även svensken Michael Nylander var en stor stjärna i laget under denna säsong. Laget gick till kvartsfinal där man åkte ut mot Buffalo Sabres. Under följande sommar värvade Rangers de två stjärnorna Chris Drury (från just Buffalo) och Scott Gomez från ärkerivalen New Jersey Devils, och sommaren därpå följde den svenske skyttekungen Markus Näslund.
Säsongen 2008–2009 inledde Rangers i Europa, i Prag närmare bestämt. Rangers mötte Tampa Bay i två matcher och båda matcherna vanns av Rangers med 2-1. Dessa segrar följdes sedan upp med ytterligare tre, vilket var tangerat klubbrekord sett till bästa säsongsstarten. Sviten bröts dock då Buffalo bortaslog Rangers i den sjätte matchen. I mitten av säsongen hamnade Rangers i en lång formsvacka, vilket till slut ledde till att huvudtränaren Tom Renney sparkades den 23 februari och ersattes av John Tortorella.
New Jersey Devils finns på cirka 10 kilometers avstånd från Rangers – bara en kort bilresa genom Lincolntunneln. Det är en del av anledningen till att denna rivalitet är så stor likt ett derby fast det är från olika städer.
New York Islanders är den lokala rivalen från Brooklyn.
Philadelphia Flyers mot Rangers är New York kontra Philadelphia. Utöver ishockey råder en stor rivalitet mellan ett antal av städernas klubbar i olika sportgrenar som New York Knicks–Philadelphia 76ers (basket), New York Giants–Philadelphia Eagles (amerikansk fotboll) och New York Mets–Philadelphia Phillies (Baseboll).
Rangers och Boston Bruins är Original Six-lag, så de har spelat mot varandra ofta. Boston och New York City har rivalitet i många sporter som New York Yankees–Boston Red Sox (baseboll), Boston Celtics–New York Knicks (basket) och New York Jets–New England Patriots (amerikansk fotboll).En händelse som ökade rivalitet hände 23 december 1979 då flera av Boston spelare efter matchen var slut i Madison Square Garden gick upp i publiken börja slåss med en ranger fan. Efter detta installation av högre glas i alla NHL arenor för att separera publik och spelare. Det är fortfarande en av de mest kända fan-atletkonfrontationerna inom sporten.[10]
Senast uppdaterad: 4 november 2024.
Alla spelare som har kontrakt med New York Rangers[11] och har spelat för dem under aktuell säsong[12] listas i spelartruppen. Spelarnas löner är i amerikanska dollar[13] och är vad de skulle få ut om de vore i NHL-truppen under hela grundserien (oktober–april)[14]. Löner i kursiv stil är ej bekräftade.
Målvakter | ||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Nr | Namn | Lön 24/25 | Kontrakt | Kom till laget | Kom ifrån | |||||
31 | Igor Sjestiorkin | $6 666 667 | [15] | 2025 | 2020 | Hartford Wolf Pack | ||||
32 | Jonathan Quick | $1 275 000 | [16] | 2025 | 2023 | Vegas Golden Knights | ||||
Backar | ||||||||||
Nr | Namn | Lön 24/25 | Kontrakt | Kom till laget | Kom ifrån | |||||
4 | Braden Schneider | $1 760 000 | [17] | 2026 | 2022 | Hartford Wolf Pack | ||||
5 | Chad Ruhwedel | $775 000 | [18] | 2025 | 2024 | Pittsburgh Penguins | ||||
6 | Zac Jones | $825 000 | [19] | 2025 | 2022 | Hartford Wolf Pack | ||||
8 | Jacob Trouba − C | $6 000 000 | [20] | 2026 | 2019 | Winnipeg Jets | ||||
23 | Adam Fox | $12 000 000 | [21] | 2029 | 2019 | Harvard Crimson | ||||
55 | Ryan Lindgren | $4 500 000 | [22] | 2025 | 2019 | Hartford Wolf Pack | ||||
79 | K'Andre Miller | $4 646 000 | [23] | 2025 | 2020 | Wisconsin Badgers | ||||
90 | Victor Mancini | $870 000 | [24] | 2026 | 2024 | Omaha Mavericks | ||||
Forwards | ||||||||||
Nr | Namn | Pos | Lön 24/25 | Kontrakt | Kom till laget | Kom ifrån | ||||
10 | Artemij Panarin − A | VF | $10 000 000 | [25] | 2026 | 2019 | Columbus Blue Jackets | |||
13 | Alexis Lafrenière1 − 2020 | VF/HF | $2 650 000 | [26] | 2032 | 2020 | Océanic de Rimouski | |||
16 | Vincent Trocheck | C/HF | $6 375 000 | [27] | 2029 | 2022 | Carolina Hurricanes | |||
20 | Chris Kreider – A | VF | $5 000 000 | [28] | 2027 | 2013 | Connecticut Whale | |||
22 | Jonny Brodzinski | C | $775 000 | [29] | 2026 | 2023 | Hartford Wolf Pack | |||
24 | Kaapo Kakko | HF | $2 400 000 | [30] | 2025 | 2019 | HC TPS | |||
26 | Jimmy Vesey | HF/VF | $800 000 | [31] | 2025 | 2022 | New Jersey Devils | |||
39 | Sam Carrick | HF/C | $1 000 000 | [32] | 2027 | 2024 | Edmonton Oilers | |||
50 | Will Cuylle | VF | $775 000 | [33] | 2025 | 2023 | Hartford Wolf Pack | |||
72 | Filip Chytil | C/VF | $4 625 000 | [34] | 2027 | 2023 | Hartford Wolf Pack | |||
73 | Matt Rempe | C | $775 000 | [35] | 2025 | 2024 | Hartford Wolf Pack | |||
84 | Adam Edström | C | $855 000 | [36] | 2025 | 2023 | Hartford Wolf Pack | |||
91 | Reilly Smith | VF/HF | $4 000 000 | [37] | 2025 | 2024 | Pittsburgh Penguins | |||
93 | Mika Zibanejad – A | C | $10 500 000 | [38] | 2030 | 2016 | Ottawa Senators | |||
Uppdaterat: 14 juni 2023[39]
Yrkestitel | Namn |
---|---|
Ordförande | James L. Dolan |
President för ishockeyverksamheten och general manager | Chris Drury |
Rådgivare till president | Mike Barnett |
Rådgivare för ishockeyfrågor | Mike Grier |
Brad Richards | |
Rådgivare | Doug Risebrough |
Tränare | Peter Laviolette |
Assisterande tränare | Vakant |
Vakant | |
Vakant | |
Assisterande- & målvaktstränare | Benoit Allaire |
Videocoach | Jerry Dineen |
Chef för spelarutveckling | Jed Ortmeyer |
Biträdande chef för spelarutveckling | Tanner Glass |
Tuomo Ruutu | |
Elva spelares nummer har blivit "pensionerade" av klubben, det vill säga ingen annan spelare kommer någonsin att få använda samma nummer i New York Rangers.[40] Ytterligare ett nummer har blivit pensionerat av själva ligan.[41]
|
|
|
Källa: [44]
|
|
|
|
|
|
Källa: [49]
|
|
|
Källa: [50]
|
|
|
Källa: [51]
|
|
|
1 Vann Stanley Cup med Rangers.
Topp tio för mest poäng i klubbens historia. Siffrorna uppdateras efter varje genomförd säsong.
Pos = Position; SM = Spelade matcher; M = Mål; A = Assists; P = Poäng; P/M = Poäng per match * = Fortfarande aktiv i klubben ** = Fortfarande aktiv i NHL
Uppdaterat efter 2009-10
Spelare | Pos | SM | M | A | P | P/M |
Rod Gilbert | RW | 1,065 | 406 | 615 | 1,021 | .96 |
Brian Leetch | D | 1,129 | 240 | 741 | 981 | .87 |
Jean Ratelle | C | 862 | 336 | 481 | 817 | .95 |
Andy Bathgate | RW | 719 | 272 | 457 | 729 | 1.01 |
Mark Messier | C | 698 | 250 | 441 | 691 | .99 |
Walt Tkaczuk | C | 945 | 227 | 451 | 678 | .72 |
Ron Greschner | D | 982 | 179 | 431 | 610 | .62 |
Steve Vickers | LW | 698 | 246 | 340 | 586 | .84 |
Vic Hadfield | LW | 839 | 262 | 310 | 572 | .68 |
Adam Graves | LW | 772 | 280 | 227 | 507 | .66 |
Under säsongen 2008/2009 pensionerades nummer 9 för att hedra Adam Graves, och senare under samma säsong kommer det återigen pensioneras för att hedra Andy Bathgate. Även Harry Howells nummer 3 pensionerades denna säsong.[52]
Uppdaterat: 2012-06-01
Målvakter | ||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Spelare | Tröjnummer | Från | Till | Matcher¹ | Vinster¹ | Förluster¹ | Övertid¹ | GAA¹ | SVS%¹ | Nollor¹ | Matcher² | Vinster² | Förluster² | Övertid² | GAA² | SVS%² | Nollor² | Stanley Cup |
Hardy Åström | 31 | 1977 | 1978 | 4 | 2 | 2 | - | 3,50 | - | 0 | 0 | 0 | 0 | - | 0,00 | - | 0 | 0 |
Johan Holmqvist | 32, 40 | 2000 | 2003 | 4 | 0 | 3 | - | 4,06 | .874 | 0 | 0 | 0 | 0 | - | 0,00 | .000 | 0 | 0 |
Henrik Lundqvist | 30 | 2005 | 2020 | 887 | 459 | 310 | 96 | 2,101 | .918 | 64 | 130 | 61 | 67 | 0 | 2,3 | .921 | 10 | 0 |
Magnus Hellberg | 45 | 2015 | 2017 | 3 | 1 | 2 | - | 2,51 | .841 | 0 | 0 | 0 | 0 | - | 0,00 | .000 | 0 | 0 |
Utespelare | ||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Spelare | Pos | Tröjnummer | K/A | Från | Till | Matcher¹ | Mål¹ | Assists¹ | Poäng¹ | PIM¹ | Matcher² | Mål² | Assists¹ | Poäng² | PIM² | Stanley Cup |
Ulf Sterner | VF | 5 | 1964 | 1965 | 4 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
Juha Widing | C | 20 | 1969 | 1970 | 44 | 7 | 7 | 14 | 10 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
Ulf Nilsson | C | 11 | 1978 | 1981 | 160 | 55 | 108 | 163 | 83 | 25 | 8 | 14 | 22 | 27 | 0 | |
Anders Hedberg | HF | 15 | 1978 | 1985 | 465 | 172 | 226 | 398 | 144 | 58 | 22 | 24 | 46 | 31 | 0 | |
Peter Wallin | HF | 25 | 1981 | 1982 | 52 | 3 | 14 | 17 | 14 | 14 | 2 | 6 | 8 | 6 | 0 | |
Ulf Nilsson | C | 19 | 1982 | 1983 | 10 | 2 | 4 | 6 | 2 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
Kent-Erik Andersson | HF | 24 | 1982 | 1984 | 134 | 13 | 35 | 48 | 22 | 14 | 0 | 1 | 1 | 0 | 0 | |
Peter Sundström | VF | 25 | 1983 | 1986 | 203 | 48 | 63 | 111 | 70 | 9 | 1 | 3 | 4 | 2 | 0 | |
Jan Erixon | VF | 20 | 1983 | 1993 | 556 | 57 | 159 | 216 | 167 | 57 | 7 | 7 | 14 | 16 | 0 | |
Tomas Sandström | HF | 28 | 1984 | 1990 | 407 | 173 | 208 | 381 | 563 | 29 | 8 | 12 | 20 | 52 | 0 | |
Kjell Samuelsson | B | 8, 26 | 1985 | 1986 | 39 | 2 | 6 | 8 | 60 | 9 | 0 | 1 | 1 | 8 | 0 | |
Ulf Dahlén | VF | 9, 16 | 1987 | 1990 | 189 | 71 | 60 | 131 | 106 | 4 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
Pär Djoos | B | 44 | 1990 | 1993 | 56 | 2 | 19 | 21 | 42 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
Peter Andersson | B | 2 | 1992 | 1994 | 39 | 5 | 12 | 17 | 20 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
Mattias Norström | B | 5, 14 | 1993 | 1996 | 43 | 2 | 5 | 7 | 30 | 3 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
Ulf Samuelsson | B | 5 | 1995 | 1999 | 287 | 14 | 46 | 60 | 475 | 26 | 1 | 7 | 8 | 46 | 0 | |
Niklas Sundström | HF | 24 | 1995 | 1999 | 315 | 65 | 98 | 163 | 78 | 20 | 4 | 8 | 12 | 6 | 0 | |
Johan Lindbom | VF | 21 | 1997 | 1998 | 38 | 1 | 3 | 4 | 28 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
Ronnie Sundin | B | 38 | 1997 | 1998 | 1 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
Jan Mertzig | B | 8 | 1998 | 1999 | 23 | 0 | 2 | 2 | 8 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
Peter Popovic | B | 34 | 1998 | 1999 | 68 | 1 | 4 | 5 | 40 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
Johan Witehall | VF | 14, 29 | 1998 | 2001 | 28 | 1 | 4 | 5 | 10 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
Kim Johnsson | B | 3 | 1999 | 2001 | 151 | 11 | 36 | 47 | 86 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
Bert Robertsson | B | 21 | 2000 | 2001 | 2 | 0 | 0 | 0 | 4 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
Andreas Johansson | C | 26 | 2001 | 2002 | 70 | 14 | 10 | 24 | 46 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
Mikael Samuelsson | HF | 37 | 2001 | 2003 | 125 | 14 | 24 | 38 | 53 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
Michael Nylander | C | 92 | 2005 | 2007 | 160 | 49 | 113 | 162 | 118 | 4 | 0 | 1 | 1 | 0 | 0 | |
Christian Bäckman | B | 55 | 2008 | 2008 | 18 | 2 | 6 | 8 | 20 | 8 | 0 | 0 | 0 | 12 | 0 | |
Markus Näslund | VF | 91 | A | 2008 | 2009 | 82 | 24 | 22 | 46 | 57 | 7 | 1 | 2 | 3 | 10 | 0 |
Fredrik Sjöström | HF | 20 | 2008 | 2009 | 97 | 9 | 6 | 15 | 38 | 17 | 0 | 2 | 2 | 2 | 0 | |
Anders Eriksson | B | 25 | 2010 | 2010 | 8 | 0 | 2 | 2 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
Tim Erixon | B | 53 | 2011 | 2012 | 18 | 0 | 2 | 2 | 8 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
Carl Hagelin | VF | 62 | 2011 | 2015 | 266 | 58 | 72 | 130 | 132 | 73 | 12 | 14 | 26 | 39 | 0 | |
Anton Strålman | B | 32 | 2011 | 2014 | 182 | 7 | 31 | 38 | 62 | 55 | 3 | 3 | 6 | 8 | 0 | |
Jesper Fast | HF | 17 | A | 2013 | 2020 | 422 | 55 | 105 | 160 | 116 | 40 | 6 | 8 | 14 | 2 | 0 |
Lias Andersson | HF | 50 | 2017 | 2020 | 66 | 3 | 6 | 9 | 33 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
Mika Zibanejad | C | 93 | A | 2016 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
Oscar Lindberg | C | 24 | 2014 | 2017 | 134 | 21 | 27 | 48 | 75 | 14 | 3 | 1 | 4 | 4 | 0 | |
Patrik Nemeth | B | 12 | 2021 | 2022 | 63 | 2 | 5 | 7 | 28 | 5 | 0 | 0 | 0 | 8 | 0 | |
Erik Gustafsson | B | 56 | 2023 | 2024 | 76 | 6 | 25 | 31 | 35 | 16 | 0 | 3 | 3 | 8 | 0 | |
Adam Edström | C | 84 | 2023 | |||||||||||||
Alexander Wennberg | C | 91 | 2024 | 2024 | 19 | 1 | 4 | 5 | 0 | 16 | 1 | 1 | 2 | 4 | 0 |
¹ = Grundserie
² = Slutspel
Övertid = Vunnit matcher som har gått till övertid. | GAA = Insläppta mål i genomsnitt | SVS% = Räddningsprocent | Nollor = Hållit nollan det vill säga att motståndarlaget har ej lyckats göra mål på målvakten under en match. | K/A = Om spelare har varit lagkapten och/eller assisterande lagkapten | PIM = Utvisningsminuter
År | Spelare | Pos. | NHL-klubbar | NHL-karriär | ||
---|---|---|---|---|---|---|
1963 | Al Osborne | HF | (Spelade aldrig i NHL.) | Vald som nummer fyra. | ||
1964 | Bob Graham | B | (Spelade aldrig i NHL.) | Vald som nummer tre. | ||
1965 | André Veilleux | HF | (Spelade aldrig i NHL.) | Vald som nummer ett. | ||
1966 | Brad Park | B | Rangers, Bruins, Red Wings | 1968–1985, | Vald som nummer två. | |
1967 | Bob Dickson | VF | (Spelade aldrig i NHL.) | Vald som nummer sex. | ||
1968 | Rangers saknade val i förstarundan. | |||||
1969 | Andre Dupont | B | Rangers, Blues, Flyers, Nordiques | 1970–1983 | Vald som nummer åtta. | |
Pierre Jarry | VF | Rangers, Maple Leafs, Red Wings, North Stars | 1971–1977 | Vald som nummer tolv. | ||
1970 | Norm Gratton | HF | Rangers, Flames, Sabres, North Stars | 1971–1976 | Vald som nummer elva. | |
1971 | Steve Vickers | VF | Rangers | 1972–1982 | Vald som nummer elva. | |
Steve Durbano | VF | Blues, Penguins, City Scouts, Rockies | 1972–1978 | Vald som nummer tolv. | ||
1972 | Al Blanchard | VF | (Spelade aldrig i NHL.) | Vald som nummer tio. | ||
Bob MacMillan | C | Rangers, Blues, Flames, Flames, Rockies, Devils, Black Hawks | 1974–1985 | Vald som nummer 15. | ||
1973 | Rick Middleton | HF | Rangers, Bruins | 1974–1988 | Vald som nummer 14. | |
1974 | Dave Maloney | B | (Rangers, Sabres | 1974–1985 | Vald som nummer 14. | |
1975 | Wayne Dillon | C | Rangers, Jets | 1975–1978, 1979 | Vald som nummer 12. | |
1976 | Don Murdoch | HF | Rangers, Oilers, Red Wings | 1976–1982 | Vald som nummer sex. | |
1977 | Lucien DeBlois | HF | Rangers, Rockies, Jets, Canadiens, Nordiques, Maple Leafs | 1977–1992 | Vald som nummer åtta. | |
Ron Duguay | C | Rangers, Red Wings, Penguins, Kings | 1977–1989 | Vald som nummer 13. | ||
1978 | Rangers saknade val i förstarundan. | |||||
1979 | Doug Sulliman | VF | Rangers, Whalers, Devils, Flyers | 1979–1990 | Vald som nummer 13. | |
1980 | Jim Malone | C | (Spelade aldrig i NHL.) | Vald som nummer 14. | ||
1981 | James Patrick | B | Rangers, Whalers, Flames, Sabres | 1984–2004 | Vald som nummer nio. | |
1982 | Chris Kontos | C | Rangers, Penguins, Kings | 1982–1985, 1986–1989 | Vald som nummer 15. | |
1983 | Dave Gagner | C | Rangers, North Stars, Stars, Maple Leafs, Flames, Panthers, Canucks | 1982–1999 | Vald som nummer tolv. | |
1984 | Terry Carkner | B | Rangers, Nordiques, Flyers, Red Wings, Panthers | 1986–1999 | Vald som nummer 14. | |
1985 | Ulf Dahlén | HF | Rangers, North Stars, Stars, Sharks, Blackhawks, Capitals | 1987–1997, 1999–2003 | Vald som nummer sju. | |
1986 | Brian Leetch | B | Rangers, Maple Leafs, Bruins | 1987–2006 | Vald som nummer nio. | |
1987 | Jayson More | B | Rangers, North Stars, Sharks, Coyotes, Blackhawks, Predators | 1988–1990, 1991–1999 | Vald som nummer tio. | |
1988 | Rangers saknade val i förstarundan. | |||||
1989 | Steven Rice | HF | Rangers, Oilers, Whalers, Hurricanes | 1990–1998 | Vald som nummer 20. | |
1990 | Michael Stewart | B | (Spelade aldrig i NHL.) | Vald som nummer 13. | ||
1991 | Aleksej Kovaljov | HF | Rangers, Penguins, Canadiens, Senators, Panthers | 1992–2011, 2013 | Vald som nummer 15. | |
1992 | Peter Ferraro | C | Rangers, Penguins, Bruins, Capitals | 1996–2001 | Vald som nummer 24. | |
1993 | Niklas Sundström | HF | Rangers, Sharks, Canadiens | 1995–2006 | Vald som nummer åtta. | |
1994 | Dan Cloutier | MV | Rangers, Lightning, Canucks, Kings | 1997–2008 | Vald som nummer 26. | |
1995 | Rangers saknade val i förstarundan. | |||||
1996 | Jeff Brown | B | (Spelade aldrig i NHL.) | Vald som nummer 22. | ||
1997 | Stefan Cherneski | HF | (Spelade aldrig i NHL.) | Vald som nummer 19. | ||
1998 | Manny Malhotra | C | Rangers, Stars, Blue Jackets, Sharks, Canucks, Hurricanes | 1998– | Vald som nummer sju. | |
1999 | Pavel Brendl | HF | Flyers, Hurricanes, Coyotes | 2001–2004, 2005–2006 | Vald som nummer fyra. | |
Jamie Lundmark | C | Rangers, Coyotes, Flames, Kings | 2002–2007, 2008–2010 | Vald som nummer nio. | ||
2000 | Rangers saknade val i förstarundan. | |||||
2001 | Dan Blackburn | MV | Rangers | 2001–2003 | Vald som nummer tio. | |
2002 | Rangers saknade val i förstarundan. | |||||
2003 | Hugh Jessiman | HF | Panthers | 2011 | Vald som nummer tolv. | |
2004 | Al Montoya | MV | Coyotes, Islanders, Jets | 2009– | Vald som nummer sex. | |
Lauri Korpikoski | VF | Rangers, Coyotes | 2008– | Vald som nummer 19. | ||
2005 | Marc Staal | B | Rangers | 2007– | Vald som nummer tolv. | |
2006 | Bobby Sanguinetti | B | Rangers, Hurricanes | 2009, 2011–2013 | Vald som nummer 21. | |
2007 | Alexej Tjerepanov | HF | (Spelade aldrig i NHL.) | Vald som nummer 17. | ||
2008 | Michael Del Zotto | C | Rangers, Predators | 2009– | Vald som nummer 20. | |
2009 | Chris Kreider | C | Rangers | 2012- | Vald som nummer 19. | |
2010 | Dylan McIlrath | B | Rangers | 2013- | Vald som nummer tio. | |
2011 | J. T. Miller | C | Rangers | 2013- | Vald som nummer 15. | |
2012 | Brady Skeji | B | (Har ännu inte spelat i NHL.) | Vald som nummer 28. | ||
2013 | Rangers saknade val i förstarundan. |
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.