Oljeutsläpp

Ett oljeutsläpp definieras som när olja medvetet eller omedvetet släpps ut på mark eller i vatten. Man använder nästan uteslutande begreppet vid oljeutsläpp till havs och det är också där de största oljeutsläppen inträffar. Olja i detta sammanhang är för det mesta råolja, petroleum, men kan även vara raffinerade produkter, som bensin, diesel eller tjockolja.

Sanering efter oljeutsläpp

Amoco Cadiz efter förlisningen.

Världens största oljeutsläpp skedde 1991, när president Saddam Hussein beordrade att Kuwaits oljereserver skulle tömmas ut i havet efter att Irak invaderade landet. Målet var att förhindra att amerikanska trupper skulle angripa den irakiska armén från Kuwaits kust^[1]. Några av de största oljeutsläppen har skett vid oljeborrningar till havs, som den okontrollerade utsläppet (på engelska kallad blowout) på Ixtoc I-plattformen i Mexikanska golfen 1979, eller oljebolaget BP:s utsläpp när oljeriggen Deepwater Horizon exploderade och sjönk 2010, även den i Mexikanska golfen.

Effekterna av ett oljeutsläpp beror på många faktorer som det drabbade områdets känslighet, typ och mängd av olja, väderförhållanden och hur saneringen genomförs. Oljeutsläpp klibbar ihop strukturerna i fjäderdräkten hos fåglar och i pälsen hos däggdjur, vilket minskar dess isolerande förmåga. Detta gör att djuren blir mer sårbara för temperatursvängningar, får försämrad flytförmåga i vattnet och spenderar för lång tid med att försöka tvätta rent sig och sakta svälter ihjäl. Oljesanering och återhämtning från ett oljeutsläpp är svårt och beror på många faktorer, bland annat vilken typ av olja som spillts ut, temperatur (som påverkar avdunstning och biologisk nedbrytning) och vilka typer av kuststräckor som är inblandade. Ett spill kan ta veckor, månader eller år att städa upp.

I Sverige är det kommunernas räddningstjänst, länsstyrelserna, Kustbevakningen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som är ansvariga för landets oljeskadeskydd.

Oljeutsläpp i världen

Ungefär 3,2 miljoner ton olja hamnar i havet, men uppskattningarna varierar från 0,4 till 4 miljoner ton^[2][3]. Naturliga utsläpp från oljehaltiga sediment på havsbotten står för 47% av oljeutsläppen, avrinning från land motsvarar 11%, operationella utsläpp från fartyg 24%, oljeutsläpp från olyckor till havs 10%, luftutsläpp 4% och utsläpp från oljeplattformar 3%^[4].

Råolja och raffinerade bränslespill från tankfartyg, fartygsolyckor, oljeplattformar och pipelines har skadat känsliga ekosystem på många olika ställen i världen, bland annat Exxon Valdez i Alaska, Deepwater Horizon i Mexikanska golfen, och Prestige i Spanien. Mängden olja som har spillts ut vid olyckor har varit upp till flera hundratusen ton. Storleken på utsläppen har dock inte visat sig ha lika stor betydelse för skadan som var oljespillet har skett, när, vilken typ av olja och hur känslig området är^[5][6].

Nedan finns listade tio av de största och mest miljöförstörande utsläppen runt om i världen:

Namn	År	Plats	Kvantitet i ton	Referens
Kuwaitkriget	1991	Kuwait	&&&&&&&&01000000.&&&&&01 000 000	[7]
Deepwater Horizon	2010	Mexikanska golfen	&&&&&&&&&0780000.&&&&&0780 000	[8]
Ixtoc 1	1979	Mexikanska golfen	&&&&&&&&&0480000.&&&&&0480 000	[9][10]
Atlantic Empress	1979	Trinidad och Tobago	&&&&&&&&&0287000.&&&&&0287 000	[11]
Amoco Cadiz	1978	Bretagne	&&&&&&&&&0223000.&&&&&0223 000	[12][13][11]
Torrey Canyon	1967	Scillyöarna	&&&&&&&&&0119000.&&&&&0119 000	[11]
Braer	1993	Shetlandsöarna	&&&&&&&&&&085000.&&&&&085 000	[12][13][14][11]
Sea Empress	1996	Milford Haven	&&&&&&&&&&072000.&&&&&072 000	[12][13][14][11]
Prestige	2002	Galicien	&&&&&&&&&&063000.&&&&&063 000	[13][11]
Exxon Valdez	1989	Alaska	&&&&&&&&&&037000.&&&&&037 000	[13][11]

Oljeutsläpp runt Sverige

Sverige har varit förskonat från större oljeutsläpp. De tidigare olyckor i vår omgivning är bland andra Tsesis utanför Nynäshamn 1977, Sefir utanför sydöstra Öland 1981, Thuntank 5 i Gävlebukten 1986, Volgoneft 263 i Karlskrona 1990, Fu Shan Hai mellan Ystad och Bornholm 2003, Full City i Norge 2009 och Godafoss precis norr om Sveriges gräns mot Norge 2011. De senaste större olyckorna är Golden Trader som i september 2011 spillde olja i Danmark efter en kollision, som med strömmar fördes till Tjörn på västkusten. Från land är det ett utsläpp av tallolja från en cistern i Söderhamn i december 2011.

Nedan finns listade de största och mest miljöförstörande utsläppen i närheten av Sverige:

Namn	År	Plats	Kvantitet i ton	Referens
Globe Asimi	1981	Klaipėda, Sovjetunionen, Litauen	&&&&&&&&&&016000.&&&&&016 000	[15][16][12][13]
Antonio Gramsci	1979	Ventspils, Lettland, Sovjetunionen	&&&&&&&&&&&05500.&&&&&05 500	[17][18][19]
Ludwig Svoboda	1985	Ventspils, Lettland, Sovjetunionen	&&&&&&&&&&&05000.&&&&&05 000	[17][18]
Baltic Carrier	2001	Kadetrenden, Danmark	&&&&&&&&&&&02700.&&&&&02 700	[16][17][13][18]
Fu Shan Hai	2003	Ystad, Sverige	&&&&&&&&&&&01200.&&&&&01 200	[20][13][18]
José Martin	1981	Dalarö, Sverige	&&&&&&&&&&&01000.&&&&&01 000	[15][16][17]
Tsesis	1977	Nynäshamn, Sverige	&&&&&&&&&&&01000.&&&&&01 000	[18][21]
Jawachta	1974	Trelleborg, Sverige	&&&&&&&&&&&01000.&&&&&01 000	[22]
Irini	1970	Muskö, Sverige	&&&&&&&&&&&01000.&&&&&01 000	[23]
Golden Star	1976	Östersjön, Sverige	&&&&&&&&&&&&0996.&&&&&0996	[18]
Volgoneft 263	1990	Karlskrona, Sverige	&&&&&&&&&&&&0900.&&&&&0900	[24][15][16][17][18][13]
Sivona	1982	Öresund, Sverige	&&&&&&&&&&&&0800.&&&&&0800	[15][16][17]
Full City	2009	Langesund, Norge	&&&&&&&&&&&&0700.&&&&&0700	[18]
Antonio GramsciSotka	1987	Vaarlahti, Finland	&&&&&&&&&&&&0650.&&&&&0650	[15][16][17][18][19]
Esso Nordica	1970	Pellinge, Finland	&&&&&&&&&&&&0600.&&&&&0600	[19]
San Nikitas	1983	Söderhamn, Sverige	&&&&&&&&&&&&0500.&&&&&0500	[18]
Pensa	1970	Karlö, Finland	&&&&&&&&&&&&0500.&&&&&0500	[19]
Irenes Sincerity	1976	Östersjön, Sverige	&&&&&&&&&&&&0500.&&&&&0500	[18]
Sefir	1981	Öland, Sverige	&&&&&&&&&&&&0498.&&&&&0498	[15][16][18]
Tolmiros (misstänkt)	1987	Tjörn, Sverige	&&&&&&&&&&&&0400.&&&&&0400	[15][16][13]
Sotka	1985	Märket, Finland	&&&&&&&&&&&&0370.&&&&&0370	[15][16][19]
Golden Trader	2011	Thyborøn, Danmark	&&&&&&&&&&&&0350.&&&&&0350	[25][26]
Jan	1985	Læsø, Danmark	&&&&&&&&&&&&0320.&&&&&0320	[15][16]
Eira	1984	Norra Kvarken, Finland	&&&&&&&&&&&&0300.&&&&&0300	[15][16][19]
Ibn Rochd	1984	Stora Bält, Danmark	&&&&&&&&&&&&0300.&&&&&0300	[15][16]
Tärnsjö	1973	Öresund, Sverige	&&&&&&&&&&&&0300.&&&&&0300	[23]
Raphael	1969	Emsalö, Finland	&&&&&&&&&&&&0300.&&&&&0300	[19]
Okänd	1988	Torekov, Sverige	&&&&&&&&&&&&0287.&&&&&0287	[13]
Alambra	2000	Muuga, Estland	&&&&&&&&&&&&0250.&&&&&0250	[18][13]
Eva Oden	1980	Göteborg, Sverige	&&&&&&&&&&&&0250.&&&&&0250	[15][16]
Otello	1970	Stockholm, Sverige	&&&&&&&&&&&&0250.&&&&&0250	[23]
Thuntank 5	1987	Gävle, Sverige	&&&&&&&&&&&&0230.&&&&&0230	[15][16][13]
Rio Iquazu	1975	Öresund, Sverige	&&&&&&&&&&&&0228.&&&&&0228	[18]
Herakles	2004	Grundkallen, Sverige	&&&&&&&&&&&&0200.&&&&&0200	[27]
Okänd	1992	Västra Götaland och Halland, Sverige	&&&&&&&&&&&&0200.&&&&&0200	[13]
Furenäs	1980	Öresund, Sverige	&&&&&&&&&&&&0200.&&&&&0200	[15][16]
Palva	1969	Utö, Finland	&&&&&&&&&&&&0200.&&&&&0200	[19]
Hual Trooper	1995	Öresund, Sverige	&&&&&&&&&&&&0180.&&&&&0180	[15][16][13]
Okba Bnou Nafia	1987	Malmö, Sverige	&&&&&&&&&&&&0120.&&&&&0120	[15][16]
Godafoss	2011	Hvaler, Norge	&&&&&&&&&&&&0112.&&&&&0112	[28]
Runner 4	2006	Finska viken, Estland	&&&&&&&&&&&&0100.&&&&&0100	[29]
Nunki	1998	Kalundborg Fjord, Danmark	&&&&&&&&&&&&0100.&&&&&0100	[16]
Kihnu	1993	Kopli, Estland	&&&&&&&&&&&&0100.&&&&&0100	[30]
Lloyd Bage	1979	Gråhara, Finland	&&&&&&&&&&&&0100.&&&&&0100	[15][16][19]

Siffrorna för kvantitet i ton är antingen storleken på den officiella mängd olja som har runnit ut, beräknade eller uppskattade efter tankstorlek. Det är alltså inte den mängd oljeblandat vatten som samlats upp, vilket brukar vara flera gånger större. Då utsläppen redovisats i kubikmeter har det grovt översatts direkt till ton. Densiteten för olja beror på vilka kolväten oljan innehåller, men i regel är oljan strax lättare än havsvatten.

Till dessa med svenska mått mätt större olyckor tillkommer operationella utsläpp, t ex olja och smörjmedel från fartyg som kommer ut via spillvatten. Detta är tillåtet enligt internationella konventioner (MARPOL) upp till en viss koncentration, baserad på fartygstyp och storlek.

Oljans beteende i vatten

När oljan kommit i vatten, så påbörjas ett flertal nedbrytningsprocesser att påverka oljans egenskaper och beteende. Dessa faktorers relativa påverkan ändras över tid.

Spridning

Så fort oljan har kommit i vattnet, börjar den sprida ut sig på ytan. Spridningshastigheten beror på hur viskös oljan är, hur mycket olja, samt vind, vågor och temperatur^[5]. Lättflytande oljor sprider sig snabbare än trögflytande, men spridningen är inte jämnt fördelad. När oljan sprider sig, ändrar den färg från svart och mörkbrun till silver och iriserande och delas upp i parallella band eller fläckar.

Avdunstning

De lättaste och mest lättflyktiga fraktionerna i oljan avdunstar inom ett par minuter^[5]. Avdunstning beror mest på temperatur. Ju högre andel lätta fraktioner i oljan, till exempel ämnen med korta kolkedjor, desto snabbare sker avdunstningen. Avdunstningen är även korrelerad med ytstorleken av oljespillet. Avdunstad olja är giftig att andas in under en längre tid^[31] och kan öka risken för explosioner i stängda utrymmen^[32].

Dispersion

Hur snabbt oljan sprider sig ner i vattnet, dispergerar, beror på oljan egenskaper och på vågorna^[5][6]. Kraftiga vågor delar snabbt upp oljan i mindre droppar som därefter blandas runt i vattnet. Om vågorna upphör kan oljefläckar dock återbildas på ytan.

Emulsifiering

Oljan absorberar vatten och bildar en vatten-i-olja emulsion, även kallad mousse eller chokladmousse, eftersom den är lik i färg och konsistens^[33][5]).

Upplösning

Hur mycket och hur fort en olja löses upp i vatten beror på oljan egenskaper, dispersion, temperatur, vågor och spridning. Tyngre oljefraktioner är i princip olösliga i vatten, men de flesta oljefraktioner är inte vattenlösliga, eftersom de är hydrofoba^[5].

Fotooxidation

De olika kolväten som olja mestadels består av kan reagera med syre när de utsätts för solljus i en kemisk oxidationsprocess. Restprodukterna är bland annat tjära^[5][32]. Dock är effekten av fotooxidation liten jämfört med de flesta andra processer. Tjocka lager av oljor eller emulsioner kan dock bilda hårda ytor genom fotooxidation, med en mjuk kärna, istället för att brytas ned. Dessa kan observeras som tjärbollar som ofta sköljer upp längs stränderna i närheten av oljespill.

Sedimentation

Oljedroppar kan adsorbera på både organiska och sedimentpartiklar i vattnet. Dessa kan då bli så tunga att de sjunker till botten^[5]. Speciellt i vatten med mycket partiklar, såsom flodmynningar, kan detta ske ganska snabbt.

Landinteraktion

Om oljespillet sker nära en kust, kommer nästan alltid olja att spolas upp på land. Vad som händer här beror på vilken typ av strand som påverkas. På vågexponerade klippstränder sköljs oljan oftasts bort av sig själv efter en tid, men på sandstränder har oljan en tendens att sjunka ner i marken^[5]. Om mer sand tillförs med vågornas säsongsvariationer och sedan tas bort, kan gammal olja på så sätt grävas upp vid ett senare tillfälle.

Biologisk nedbrytning

Havsvatten innehåller en stor mängd mikroorganismer som är kapabla att metabolisera olja, såsom bakterier, svampar, alger och protozoer^{[34][5][35][36]}, ex Alcanivorax borkumensis. Dessa organismer finns i alla hav, men är vanligast i områden med naturliga utsläpp av olja eller i förorenade områden. Deras påverkan beror på sammansättning och antal mikroorganismer, temperatur, oljans egenskaper och tillgången till näringsämnen i form av kväve och fosfor.

Effekter av ett oljeutsläpp

Oljeutsläpp kan få katastrofala följder för samhället, både miljömässigt, ekonomiskt och för människors liv hälsa. Dessa effekter beror inte på hur mycket olja som spillts, utan på vilken typ av olja, när och var ett oljespill sker och hur det sanerats^[5][32].

Påverkan på människors liv och hälsa

Ett oljeutsläpp utgör en omedelbar brandrisk. Som exempel på incidenter som inneburit konsekvenser för människors liv och hälsa kan nämnas; Kuwaits oljebränder som producerade luftföroreningar^[7], Deepwater Horizon-explosionen som dödade elva arbetare^[8] och Lac-Mégantic-explosionen och branden som dödade 47 människor och förstörde hälften av staden Lac-Mégantics centrum till följd av en olycka med ett oljetransporterande tåg i Kanada^[37]. Sverige har inte haft något större oljeutsläpp och har därmed inte haft några större hälsoeffekter på grund av dessa. Utvärderingen från det senaste större oljesaneringsarbetet på Tjörn, visade att det i princip inte funnits några negativa effekter^[38]. Oljespill kan också förorena dricksvattentäkter. Inga oljespill har skett i de stora insjöarna och dricksvattentäkterna (Vänern, Vättern och Mälaren) men detta är en utpekad sårbarhet i Sveriges Strategi för oljeskadeskydd^[39].

Miljöpåverkan

Det finns inget tydligt samband mellan mängden olja från ett oljeutsläpp och miljöeffekterna. Ett mindre spill vid fel tidpunkt eller fel säsong och i en känslig miljö, kan vara mycket mer skadligt än en större spill vid en annan tid på året^[5][40]. Även det efterföljande saneringsarbetet kan påverka miljön negativt, om det inte utförs på rätt sätt. Ju kallare klimat, desto längre tid tar oljan att bryta ner, vilket har visats av studier efter Exxon Valdez och Metula, där oljefläcker fortfarande kan hittas 20 år efter oljeutsläppet^[41][42].

Mindre kontinuerliga oljeutsläpp, till exempel från läckande skeppsvrak, fartyg, hamnar och industri, har icke-dödliga effekter på ekosystem^[43][44]. Dessa kan vara i form av försämrad hälsa, stress och/eller förändrat beteende. Även större djur kan lida av kroniska utsläpp. Till exempel dör tusentals havsfåglar varje år av mindre oljespill i Östersjön, som tros komma från fartygens operationella utsläpp^[45][46].

Främst skadas miljön genom akut förgiftning eller kvävning till följd av att ha blivit inoljad^[40]. Skadan beror på vilken typ av olja och hur snabbt den bryts ner eller försvinner från känsliga områden^{[47][48][49][50]}. De mest känsliga organismerna är de som inte kan flytta på sig^[44]. Våtmarker och mangroveområden är de kusttyper som är känsligast, eftersom oljan så lätt fastnar i vegetationen^{[51][52][53][41][54]}. Havsfåglar är också i riskzonen, eftersom de dras till de lugnare område som oljefläckar skapar på havsytan^{[55][56][5][57]}. Oljeutsläpp penetrerar strukturerna i fjäderdräkten hos fåglar och i pälsen hos däggdjur, vilket minskar dess isolerande förmåga. Detta gör att djuren blir mer sårbara för temperatur, får försämrad flytförmåga i vattnet och spenderar lång tid med att försöka putsa sig rena. När fåglarna putsar sig, får de i sig oljebeläggning på fjädrarna. Detta irriterar mag- och tarmkanalen, försämrar leverfunktionerna och kan orsaka njurskador. Försämrad hälsa leder snabbt till uttorkning och svält, samt att fåglarna blir mer utsatta för rovdjur. Däggdjur påverkas på samma sätt när de försöker tvätta sin päls.

För Sveriges del har bara begränsad påverkan efter oljeutsläpp kunnat påvisas, och miljöpåverkan har försvunnit inom några år^[58][59][60].

Ekonomisk påverkan

Oljeutsläpp kan ha en stor ekonomisk påverkan på sektorer som är beroende av en ren strand och hav, till exempel turism, fiske och vattenbruk^{[61][62][63][64][65][66][67]}. Även här beror kostnaden av skadorna på var och när oljeutsläppet sker, samt vilken typ och hur stor volymen olja är. Oljeutsläppet efter Prestige i Galicien 2002 hade 2014 uppnått €120,6 miljoner i kompensationskostnader efter skador, med slutgiltiga ersättningskrav uppskattade till €573 miljoner^[68]. BP betalade totalt 20,8 miljarder dollar i skadestånd för Deepwater Horizon i Mexikanska Golfen 2010^[69].

Efter oljeutsläppet från Golden Trader som påverkade Tjörn 2011, ersattes svenska och danska staten 105 miljoner kronor^[70]. De sammanlagda kraven från svenska myndigheter (Kustbevakningen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt Försvarsmakten) och danska Værnsfælles Forsvarskommando (tidigare Søværnets Operative Kommando) uppgick till cirka 176 miljoner kronor. Förlikningen motsvarar 87 % av det maximala belopp som fartygets försäkringsbolaget var skyldigt att betala.

Referenser

1. National Geographic: The Persian Gulf: After the Storm, Augusti 1991.
2. Etkin, D. S., Wells, P., Nauke, M., Campbell, J., Grey, C., Koefoed, J., et al. (1998). Estimates of oil entering the marine environment in the past decade (pp. 903–910). Presented at the Proceedings of the Twenty-First Arctic and Marine Oilspill Program Technical Seminar.
3. Kvenvolden, K. A., & Cooper, C. K. (2003). Natural seepage of crude oil into the marine environment. Geo-Marine Letters, 23(3-4), 140–146. http://doi.org/10.1007/s00367-003-0135-0
4. Farrington, J., & McDowell, J. (2004). Mixing Oil and Water. Oceanus Magazine, 43(1).
5. Kingston, P. F. (2002). Long-term Environmental Impact of Oil Spills. Spill Science & Technology Bulletin, 7, 53–61.
6. Wang, Z., Hollebone, B. P., Fingas, M. F., Fieldhouse, B., Sigouin, L., Landriault, M., et al. (2003). Characteristics of spilled oils, fuels, and petroleum products (pp. 1–286). US EPA.
7. United States Environmental Protection Agency, Report To Congress United States Gulf Environmental Technical Assistance From January 27 - July 31 1991
8. Department of the Interior, Department of Energy. (2010, August 1). U.S. Scientific Teams Refine Estimates of Oil Flow from BP's Well Prior to Capping. Washington DC: Department of the Interior and Department of Energy.
9. Burgherr, P. (2006). In-depth analysis of accidental oil spills from tankers in the context of global spill trends from all sources. Journal of Hazardous Materials, 140(1-2), 245–256. http://doi.org/10.1016/j.jhazmat.2006.07.030
10. Jernelöv, A., & Lindén, O. (1981). Ixtoc I: A case study of the world's largest oil spill. Ambio, 10(6), 299–306.
11. ”ITOPF. (2016). Oil Tanker Spill Statistics 2015 (pp. 1–12). London: ITOPF.”. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160819115339/http://www.itopf.com/fileadmin/data/Documents/Company_Lit/Oil_Spill_Stats_2016.pdf. Läst 19 december 2016.
12. Veiga, M. C., & Wonham, J. (2002). Has an appropriate level of preparedness for response been established following major oil spills in Europe? (pp. 1–21). Presented at the Technical lessons learnt from the Erika incident and other oil spills, Brest.
13. Rylander, C. (2005). Sammanställning av större oljeutsläpp (pp. 1–29). Räddningsverket.
14. GESAMP. (2007). Estimates of oil entering the marine environment from sea-based activities. Rep. Stud. GESAMP (pp. 1–96). London.
15. HELCOM. (1998). Final Report on the Implementation of the 1988 Ministerial Declaration (No. 71) (pp. 1–44). HELCOM.
16. HELCOM. (2001) HELCOM Extra Prep 1/2001 (pp. 1–29). Helsinki: HELCOM.
17. Veiga, M. C. (2002). Has an appropriate level of preparedness for response been established following major oil spills in Europe? (pp. 1–21). Presented at the Technical lessons learnt from the Erika incident and other oil spills, Brest.
18. Rambøll Barents. (2010). Improvements of the emergency spill response system under the Arctic conditions for protection of sensitive coastal areas. Technical Report (Vol. 1, pp. 1–207). Murmansk: Ramboll Barents.
19. SYKE. (2013, October 18). Notable previous oil spills in waters where Finland is responsible for pollution prevention. Arkiverad 3 april 2018 hämtat från the Wayback Machine. (läst 2016-12-13)
20. Fejes, J., Lindgren, C., & Mahlander, C. (2004). Utvärdering av saneringsmetoder samt miljöeffekter efter sanering av olja vid rengöring av stränder i sydöstra Skåne juni 2003 (pp. 1–17). IVL Svenska Miljöinstitutet.
21. Elmgren, R., Hansson, S., Larsson, U., Sundelin, B., & Boehm, P. D. (1983). The “Tsesis” Oil Spill: Acute and Long-Term Impact on the Benthos. Marine Biology, 73, 51–65.
22. Anders Jahres Rederi. (2012). Jawachta. Anders Jahres Rederi. Retrieved from http://www.lardex.net/jahre/skip%20(2)/jawachta__1962.htm Arkiverad 10 november 2010 hämtat från the Wayback Machine. (läst 2016-12-13)
23. Sveriges Riksdag. Lagutskottets betänkande i anledning av propositionen 1973:140 med förslag till lag om ansvarighet för oljeskada till sjöss, m. m. jämte motioner, riksdagen.se. Stockholm: Sveriges Riksdag.
24. Fagö, T. (1991). Coast Guard response to the Volgoneft 263 oil spill (pp. 279–283). Presented at the International Oil Spill Conference 1991.
25. ^{[död länk]} Ghirxi, K. (2014). Golden Trader (pp. 1–117). (läst 2016-12-14)
26. MSB, HaV. (2014). Oljepåslaget på Tjörn 2011 Arkiverad 23 december 2016 hämtat från the Wayback Machine. (No. MSB687) (pp. 1–131). MSB.
27. Työntöproomuyhdistelmä HERAKLES-BULK, vaaratilanne ja uppoaminen Selkämerellä 2.–3.3.2004 Arkiverad 20 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine.. Onnettomuustutkintakeskuksen tutkintaselostus B 02/2004 M.
28. ”Bergstrøm, R. (2012). Lessons learned the Godafoss accident in Feb. 2011. Oil spill recovery at -20 (pp. 1–6). Presented at Interspill 2012.”. Arkiverad från originalet den 3 april 2018. https://web.archive.org/web/20180403173707/http://www.interspill.org/previous-events/2012/13-March/pdfs/Lessons%20Learned%20the%20Godafoss%20Acccident%20in%20Feb%202011.pdf. Läst 19 december 2016.
29. Wang, K., Leppäranta, M., Gästgifvars, M., Vainio, J., & Wang, C. (2008). The drift and spreading of the Runner 4 oil spill and the ice conditions in the Gulf of Finland, winter 2006. Estonian Journal of Earth Sciences, 57(3), 181–11. http://doi.org/10.3176/earth.2008.3.06
30. [documentservices.iopcfunds.org/meeting-documents/.../docs/.../en.. IOPC Funds. (1997). Incidents involving the 1971 Fund - Kihnu (No. 71FUND/EXC.52/5) (pp. 1–5). IOPC Funds.] (läst 2016-12-13)
31. Janjua, N., Kasi, P., Nawaz, H., Farooqui, S., Khuwaja, U., Hassan, N. U., et al. (2006). Acute health effects of the Tasman Spirit oil spill on residents of Karachi, Pakistan. BMC Public Health, 6(1), 84. http://doi.org/10.1186/1471-2458-6-84
32. ITOPF. (2011). Fate of Marine Oil Spills (pp. 1–12). ITOPF.
33. Daling, P. S., Moldestad, M. Ø., Johansen, Ø., Lewis, A., & Rødal, J. (2003). Norwegian Testing of Emulsion Properties at Sea - The Importance of Oil Type and Release Conditions. Spill Science & Technology Bulletin, 8(2), 123–136. http://doi.org/10.1016/S1353-2561(03)00016-1
34. Brakstad, O. G., & Bonaunet, K. (2006). Biodegradation of petroleum hydrocarbons in seawater at low temperatures (0–5 C) and bacterial communities associated with degradation. Biodegradation, 17(1), 71–82.
35. Pritchard, P. H. (1991). Bioremediation as a technology: Experiences with the Exxon Valdez oil spill. Journal of Hazardous Materials, 28(1-2), 115–130.
36. Sugiura, K., Ishihara, M., Shimauchi, T., & Harayama, S. (1996). Physicochemical Properties and Biodegradability of Crude Oil. Environmental Science & Technology, 31(1), 45–51.
37. CBC Special Report Lac-Mégantic (läst 2016-12-16]
38. MSB, HaV. (2014). Oljepåslaget på Tjörn 2011 (No. MSB687) (pp. 1–131). MSB.
39. NSO. (2014). Sveriges strategi för oljeskadeskydd - Underlagsrapport (No. MSB702) (pp. 1–76). Karlstad: MSB.
40. NRC. (2003). Oil in the sea III: inputs, fates, and effects. National Academy Press.
41. Wang, Z., Fingas, M. F., Owens, E. H., Sigouin, L., & Brown, C. E. (2001). Long-term fate and persistence of the spilled Metula oil in a marine salt marsh environment: Degradation of petroleum biomarkers. Journal of Chromatography A, (926), 275–290.
42. Dell'Amore, C. (2009). Exxon Valdez Anniversary: 20 Years Later, Oil Remains. National Geographic News.
43. Lindgren, F. J. (2012). Assessing Sub-Lethal Impacts of Petroleum Compounds on Marine Benthic Systems. Chalmers University of Technology, Gothenburg.
44. Lindgren, F. J., Hassellöv, I.-M., & Dahllöf, I. (2012). Meiofaunal and bacterial community response to diesel additions in a microcosm study. Marine Pollution Bulletin, 64(3), 595–601. http://doi.org/10.1016/j.marpolbul.2011.12.014
45. ”Larsson, K., & Tydén, L. (2005). Effekter av oljeutsläpp på övervintrande alfågel Clangula hyemalis vid Hoburgs bank i centrala Östersjön mellan 1996/97 och 2003/04. Ornis Svecia, 15, 161–171.”. Arkiverad från originalet den 2 september 2019. https://web.archive.org/web/20190902183605/http://birdlife.se/wp-content/uploads/ornis_svecica/cms_20-s1_Vol%2015%20(3)%20161-171%20Larsson%20Tyden%20alf%C3%A5gel%20olja.pdf. Läst 2 september 2019.
46. Larsson, K., & Tydén, L. (2011). Inventeringar av oljeskadad alfågel längs Gotlands sydkust under perioden 1996/97 till 2010/11. Högskolan på Gotland.
47. Lindén, O. (1976). Effects of oil on the amphipod Gammarus oceanicus. Environmental Pollution, 10, 239–250.
48. Bowyer, T., Blundell, G. M., Ben-David, M., Jewett, S. C., Dean, T. A., & Duffy, L. K. (2003). Effects of the Exxon Valdez oil spill on river otters: Injury and recovery of a sentinel species. Wildlife Monographs, 153, 1–53.
49. Moreira, S. M., Moreira-Santos, M., Ribeiro, R., & Guilhermino, L. (2004). The “Coral Bulker” fuel oil spill on the north coast of Portugal: spatial and temporal biomarker responses in Mytilus galloprovincialis. Ecotoxicology (London, England), 13(7), 619–630.
50. Peteiro, L. G., Labarta, U., & Fernández-Reiriz, M. J. (2007). Variability in biochemical components of the mussel (Mytilus galloprovincialis) cultured after Prestige oil spill. Comparative Biochemistry and Physiology Part C: Toxicology & Pharmacology, 145(4), 588–594. http://doi.org/10.1016/j.cbpc.2007.02.006
51. Baker, J. M. (1982). Mangrove Swamps and the Oil Industry. Oil & Petrochemical Pollution, 1(1), 5–22.
52. Chan, H. T., & Baba, S. (2009). Manual on guidelines for rehabilitation of coastal forests damaged by natural hazards in the Asia-Pacific region (pp. 1–71). ISME & ITTO.
53. Lindén, O., & Pålsson, J. (2013). Oil Contamination in Ogoniland, Niger Delta. Ambio, 42(4). http://doi.org/10.1007/s13280-013-0412-8
54. Zhu, X., Venosa, A. D., Suidan, M. T., & Lee, K. (2001). Guidelines for the bioremediation of marine shorelines and freshwater wetlands (pp. 1–163). US EPA.
55. Camphuysen, K. C. J., & Heubeck, M. (2001). Marine oil pollution and beached bird surveys: the development of a sensitive monitoring instrument. Environmental Pollution, 112(3), 443–461.
56. Heubeck, M., Camphuysen, K. C. J., Bao, R., Humple, D., Sandoval Rey, A., Cadiou, B., et al. (2003). Assessing the impact of major oil spills on seabird populations. Marine Pollution Bulletin, 46(7), 900–902. http://doi.org/10.1016/S0025-326X(03)00098-5
57. Wolfaardt, A. C., Underhill, L. G., Altwegg, R., Visagie, J., & Williams, A. J. (2008). Impact of the Treasure oil spill on African penguins Spheniscus demersusat Dassen Island: case study of a rescue operation. African Journal of Marine Science, 30(2), 405–419. http://doi.org/10.2989/AJMS.2008.30.2.13.563
58. Lindén, O., Elmgren, R., & Boehm, P. D. (1979). The Tsesis oil spill: Its impact on the coastal ecosystem of the Baltic Sea. Ambio, 8(6), 244–253.
59. Martinsson, A., & Fejes, J. (2007). Fu Shan Hai. Räddningsverket (pp. 1–40). Stockholm: Räddningsverket. Arkiverad 23 december 2016 hämtat från the Wayback Machine. (läst 2016-12-19)]
60. Arkiverad 23 december 2016 hämtat från the Wayback Machine. Dimming, A. (2012). Oljepåslaget på Tjörn 2011 (No. 2012:64) (pp. 1–25). Länsstyrelsen Västra Götaland.] (läst 2016-12-19)
61. Etkin, D. S. (2000). Worldwide analysis of marine oil spill cleanup cost factors (pp. 1–14). Presenterad på Arctic and Marine Oilspill Program Technical Seminar.
62. Etkin, D. S. (2003). A Worldwide Review of Marine Oil Spill Fines and Penalties (pp. 1–158). Environmental Research Consulting.
63. Forsman, B. (2006). Socioekonomiska effekter av större oljepåslag – Scenariostudier för Halland, Skåne, Blekinge och Kalmar län (No. 2006 4238-1) (pp. 1–56). Karlstad: Räddningsverket.
64. Forsman, B. (2007). Socioekonomiska Effekter Av Större Oljepåslag –Scenariostudie För Stockholmsregionen (No. 2007 4478) (pp. 1–34). Baltic Master.
65. Montewka, J., Weckström, M., & Kujala, P. (2013). A probabilistic model estimating oil spill clean-up costs – A case study for the Gulf of Finland. Marine Pollution Bulletin, 76(1-2), 61–71. http://doi.org/10.1016/j.marpolbul.2013.09.031
66. Tegeback, A., & Hasselström, L. (2012). Costs associated with a major oil spill in the Baltic Sea. Baltic Master II, 1–28. Arkiverad 11 augusti 2016 hämtat från the Wayback Machine.
67. Yamada, Y. (2009). The cost of oil spills from tankers in relation to weight of spilled oil. Marine Technology, 46(4), 219–228.
68. IOPC Funds. (2014). Incidents involving the IOPC Funds (pp. 1–116). London: IOPC Funds. (läst 2016-12-19)
69. DOJ. (2015, October 5). U.S. and Five Gulf States Reach Historic Settlement with BP to Resolve Civil Lawsuit Over Deepwater Horizon Oil Spill. (läst 2016-12-19)
70. Ersättningen klar för oljeutsläppet, 2015 Arkiverad 24 oktober 2017 hämtat från the Wayback Machine. (läst 2016-12-19)