Margaret Chase Smith

Margaret Chase Smith, född 14 december 1897 i Skowhegan, Maine, död 29 maj 1995 i Skowhegan, Maine, var en amerikansk republikansk politiker. Hon representerade delstaten Maine i båda kamrarna av USA:s kongress, först i representanthuset 1940–1949 och sedan i senaten 1949–1973. Hon var i allmänhet en liberal republikan men förlorade stöd bland de mera liberala väljarna i senatsvalet 1972 i och med att hon stödde Vietnamkriget. Hon var den första kvinnan som tjänstgjorde i båda husen i USA:s kongress.^[15] Hittills, är Smith rankad som den längsta tjänstgörande republikanska kvinnan i senaten.^[16]

Margaret Chase Smith
Född	Margaret Madeline Chase[1] 14 december 1897[2][3][4] Skowhegan[5][1][6], USA
Död	29 maj 1995[2][3][4] (97 år) Skowhegan[5][6], USA
Medborgare i	USA
Utbildad vid	Colby College Skowhegan Area High School, 1916[7]
Sysselsättning	Politiker, lärare[8], företagsledare[1]
Befattning
Sekreterare, Clyde Smith (1937–1940)[8] Ledamot av USA:s representanthus, Maines andra (1940–1949)[1][6] Amerikansk senator USA:s 81:a kongress, Maine (klass 2) (1949–1951)[9] Amerikansk senator USA:s 82:a kongress, Maine (klass 2) (1951–1953)[9] Amerikansk senator USA:s 83:e kongress, Maine (klass 2) (1953–1955)[9] Amerikansk senator USA:s 84:e kongress, Maine (klass 2) (1955–1957)[9] Amerikansk senator USA:s 85:e kongress, Maine (klass 2) (1957–1959)[9] Amerikansk senator USA:s 86:e kongress, Maine (klass 2) (1959–1961)[9] Amerikansk senator USA:s 87:e kongress, Maine (klass 2) (1961–1963)[9] Amerikansk senator USA:s 88:e kongress, Maine (klass 2) (1963–1965)[9] Amerikansk senator USA:s 89:e kongress, Maine (klass 2) (1965–1967)[9] Republican Conference Chairman of the United States Senate (1967–1973) Amerikansk senator USA:s 90:e kongress, Maine (klass 2) (1967–1969)[9] Amerikansk senator USA:s 91:a kongress, Maine (klass 2) (1969–1971)[9] Amerikansk senator USA:s 92:a kongress, Maine (klass 2) (1971–1973)[9]
Politiskt parti
Republikanska partiet
Make	Clyde Smith (g. 1930–1940, makas/makes död)[6]
Föräldrar	George Emery Chase[10]
Utmärkelser
National Women's Hall of Fame (1973)[11] Presidentens frihetsmedalj (1989)[1][6] Maine Women's Hall of Fame (1990)[12] Elizabeth Blackwell Award (1991)[13] Distinguished Americans-serien (2007) Time 100 (2020)[14] Hedersdoktor vid Brandeis University Fellow of the American Academy of Arts and Sciences Hedersdoktor vid Northwestern University
Namnteckning
Redigera Wikidata

Biografi

Margaret Chase arbetade som lärare och var sedan verksam inom affärslivet i Maine. Hon gifte sig 1930 med delstatspolitikern Clyde Smith som profilerade sig som motståndare till Ku Klux Klan. Maken Clyde Smith tillträdde 1937 som kongressledamot och Margaret arbetade som hans sekreterare fram till hans död år 1940.

Margaret Chase Smith efterträdde 1940 sin make som kongressledamot. Smith besegrade Horace A. Hildreth i republikanernas primärval inför senatsvalet 1948. Hon vann sedan mot Adrian H. Scolten i själva senatsvalet. Smith efterträddes 1949 i representanthuset av Charles P. Nelson. Hon efterträdde den 3 januari 1949 Wallace H. White i senaten.

Under den värsta antikommunistiska McCarthyismen var hon en av de få som tog bladet från munnen och protesterade mot excesserna.^[17]

Smith besegrade Paul A. Fullam i senatsvalet 1954. År 1960 vann hon mot demokraten Lucia M. Cormier i det första senatsvalet i USA:s historia där båda huvudkandidaterna var kvinnor. Smith fick 3,84 % av alla rösterna i republikanernas primärval inför presidentvalet i USA 1964. Smith fick 25 röster på partiets konvent i Daly City i närheten av San Francisco. Hon kom på femte plats och Barry Goldwater nominerades i den första omröstningen. Smith besegrade sedan Elmer H. Violette i senatsvalet 1966. Hon ställde upp för en femte mandatperiod i senaten men förlorade 1972 mot demokraten William Hathaway.

Referenser

• Janann Sherman, No Place for a Woman: A Life of Senator Margaret Chase Smith, Rutgers University Press 1999. ISBN 9780813527222

Noter

1. Biographical Directory of the United States Congress, United States Government Publishing Office, 1903, US Congress Bio-ID: S000590, läst: 1 februari 2022.^{[källa från Wikidata]}
2. Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.^{[källa från Wikidata]}
3. Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Margaret-Chase-Smithtopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
4. SNAC, SNAC Ark-ID: w6sx6vj2, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
5. Internet Movie Database, IMDb-ID: nm2987949co0047972, läst: 1 februari 2022.^{[källa från Wikidata]}
6. läs online, www.nps.gov , läst: 2 februari 2022.^{[källa från Wikidata]}
7. läs online, www.womenofthehall.org , läst: 2 februari 2022.^{[källa från Wikidata]}
8. läs online, bioguide.congress.gov .^{[källa från Wikidata]}
9. Biographical Directory of the United States Congress, United States Government Publishing Office, 1903, US Congress Bio-ID: S000590, läst: 29 januari 2021.^{[källa från Wikidata]}
10. geni.com.^{[källa från Wikidata]}
11. läs online, www.womenofthehall.org .^{[källa från Wikidata]}
12. läs online, www.uma.edu .^{[källa från Wikidata]}
13. läs online, www.hws.edu .^{[källa från Wikidata]}
14. Nancy Gibbs (red.), Time, Time Inc., läs online, läst: 2 februari 2022.^{[källa från Wikidata]}
15. ”Margaret Chase Smith Policy Center” (på amerikansk engelska). Margaret Chase Smith Policy Center. https://mcspolicycenter.umaine.edu/?q=senator-margaret-chase-smith-1897-1995. Läst 16 september 2018.
16. ”Women in the Senate” (på engelska). https://archive.nytimes.com/www.nytimes.com/interactive/2013/03/22/us/politics/women-in-the-senate.html?ref=politics. Läst 16 september 2018.
17. Allan M. Winkler, Förenta staternas historia efter 1945. Esselte studium: 1989, s. 70

Externa länkar

• Margaret Chase Smith på Biographical Directory of the United States Congress (engelska)
• Political Graveyard
• Margaret Chase Smiths grav på Find a Grave
• Wikimedia Commons har media som rör Margaret Chase Smith.