Ytan är till största del bevuxen med skog, men kommunen har även en stor andel jordbruksmark jämfört med riket som helhet. Det lokala näringslivet har dock främst påverkats av områdets transportmöjligheer då centralorten utgör en viktig järnvägsknut. Ericsson AB och SKF Mekan AB dominerade den lokala industrisektorn under många år men därefter har industrin blivit mer mångfacetterad.
Sedan kommunen bildades 1971 har folkmängden varit relativt stabil med en tydligt uppåtgående trend efter 2010.
Socialdemokraterna har varit största parti i samtliga val. De har också varit en del av den styrande koalitionen sedan åtminstone 2010 då de styrt tillsammans med Moderaterna.
Områdets berggrund utgörs till största del av urbergsgnejser. Berggrunden hör samman med Mälardalens sprickdalslandskap som innebär att den är kraftigt uppsprucken. Vid sjöarna Malmen, Storsjön, Hålvetten och Näsnaren är den dominerande sprickriktningen särskilt markerad. Längs Hjälmarens strand och från Öljarens sydspets utgår områdets två markanta förkastningslinjer.
Sydvästra delen av kommunen karaktäriserar av en rik flora vilket beror på att området har en kalkrik berggrund. Vid de gamla kulturbygderna i närheten av Julita, Sköldinge, Valla, Stora Malm och längs Yngarens strand finns öppen jordbruksmark och hagmark. Vidare genomkorsas kommunen av Köpingsåsen och Katrineholmsåsen, vilka förenas vid Tolmon.[9]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]
Efter valet 2010 tappade Socialdemokraterna den egna majoriteten I kommunfullmäktige.[15]Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av en blocköverskridande koalition bestående av Socialdemokraterna och Moderaterna. Efter valet 2014 uppgav kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström (S) att "Vi har haft ett bra samarbete den här mandatperioden. Det blir en stark majoritet i fullmäktige. Det kommer att vara många svåra beslut och det är bra att vara en stark majoritet och det gynnar medborgare och näringsliv att känna den stabiliteten". Således fortsatte de rödblåa att styra även den påföljande mandatperioden.[16] Kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström menade efter valet 2018 att de föredrog ett rödblått samarbete före ett rödgrönt och den sittande koalitionen kunde således fortsätta styra.[15] Efter valet 2022 inledde koalitionen sin fjärde mandatperiod vid makten.[17]
Diskussioner förs för att avsluta eller inte förlänga vänortssamarbetet med flertalet vänorter.
Näringsliv
Centralorten växte under slutet 1800-talet till en viktig järnvägsknut och industrierna i området kan knytas samman till just transportmöjligheter. Ericsson AB och SKF Mekan AB dominerade den lokala industrisektorn under många år men därefter har industrin blivit mer mångfacetterad.[9] År 2022 var kommunen själv den största arbetsgivaren med &&&&&&&&&&&04575.&&&&&04 575 anställda. Samtidigt var Kronfågel den största privata arbetsgivaren med 975 anställda.[20]
Infrastruktur
Transporter
Katrineholm uppstod kring järnvägen. Karta publicerad 1924.
Kommunen genomkorsas i nord-sydlig riktning av riksväg 56 och från väster mot sydöst av Riksväg 52. Där de möts i Katrineholm avtar riksväg 57 åt öster. Genom kommunens norra del sträcker sig länsväg 214 i väst-östlig riktning. Från öst mot väst respektive söder genomkorsas kommunen av Västra stambanan och Södra stambanan som trafikeras av SJ:s fjärrtåg samt Mälartågs regiontåg. Katrineholms station invigdes den 3 november 1862 och ligger vid Stationsplan 2-4.
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 34 242 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 78:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Mer information Befolkningsutvecklingen i Katrineholms kommun 1970–2020 ...
Befolkningsutvecklingen i Katrineholms kommun 1970–2020[21]
Blasonering: En röd sköld, genom ett omvänt gaffelkors av guld delad i tre fält; i första fältet en Mercuriestav, i andra en hammare och i tredje en ros, allt av sagda metall.
Staden Katrineholm uppstod som knutpunkt mellan Västra stambanan och dåvarande Östra stambanan (numera Södra stambanan). Detta symboliseras av gaffelkorset. De andra elementen symboliserar handel, industri och trädgårdsnäring. Vapnet fastställdes 1918 för Katrineholms stad. Vid kommunbildningen 1971 tillfördes ytterligare fyra vapenbärande tidigare landskommuner (Floda, Julita, Sköldinge och Stora Malm). Riksarkivet ansåg att stadens vapen var "överlastat och obalanserat" och föreslog därför att det i samband med nyregistreringen skulle förenklas och bara innehålla gaffelkorset. Kommunen beslutade dock att överta stadsvapnet i oförändrad form och lät registrera det i PRV1974. Den föreslagna förenklingen blev dock verklighet när kommunen 2019 beslutade att anta en ny logotyp med endast ett gaffelkors på en röd sköld. Denna nya logotyp används till vardags, medan det riktiga kommunvapnet av kommunen beskrivs som en högtidssymbol som endast får användas vid ceremoniella tillfällen.[22]
Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
.png)
Floda landskommun
Julita landskommun
Sköldinge landskommun
Stora Malms landskommun
