Katrineholms kommun

Katrineholms kommun är en kommun i Södermanlands län. Centralort är Katrineholm.

Katrineholms kommun Kommun
Katrineholms stadshus 2020.
Slogan	Den sköna lustgården / Läge för liv & lust
Katrineholms kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Södermanland
Län	Södermanlands län
Centralort	Katrineholm
Inrättad	1 januari 1971[1]
Befolkning, areal
Folkmängd	34 242 (2024-09-30)[2]
Areal	1 189,52 kvadratkilometer (2019-01-01)[3]
- därav land	1 020,03 kvadratkilometer[3]
- därav vatten	169,49 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet	33,57 inv./km² (land)
Läge
Kommunen i länet.
Koordinater	58°59′44″N 16°12′22″Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Nyköpings domkrets (2009-04-27–) Katrineholms domsaga (–2009-04-27)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-0340[4]
Anställda	3 925 (2019-11)[5]
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	0483[6]
GeoNames	2701221
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Ytan är till största del bevuxen med skog, men kommunen har även en stor andel jordbruksmark jämfört med riket som helhet. Det lokala näringslivet har dock främst påverkats av områdets transportmöjligheer då centralorten utgör en viktig järnvägsknut. Ericsson AB och SKF Mekan AB dominerade den lokala industrisektorn under många år men därefter har industrin blivit mer mångfacetterad.

Sedan kommunen bildades 1971 har folkmängden varit relativt stabil med en tydligt uppåtgående trend efter 2010.

Socialdemokraterna har varit största parti i samtliga val. De har också varit en del av den styrande koalitionen sedan åtminstone 2010 då de styrt tillsammans med Moderaterna.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Björkvik, Floda, Julita, Lerbo, Sköldinge, Stora Malm och Östra Vingåker. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Katrineholms municipalsamhälle inrättades 13 juli 1883 och upplöstes vid årsskiftet 1916/1917 då Katrineholms stad bildades. Valla municipalsamhälle inrättades 17 april 1914 och upplöstes vid årsskiftet 1959/1960. Vid kommunreformen 1952 bildades i området storkommunerna Julita (av de tidigare kommunerna Julita och Österåker), Sköldinge (av Lerbo och Sköldinge) samt Stora Malm (av Stora Malm och Östra Vingåker) medan landskommunerna Björkvik och Floda samt Katrineholms stad förblev oförändrade. Katrineholms kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Katrineholms stad, Björkvik, Floda, Sköldinge och Stora Malms landskommuner samt en del ur Julita landskommun (Julita församling). ^[7] Kommunen ingick från bildandet till 2009 i Katrineholms domsaga och kommunen ingår sedan 2009 i Nyköpings domsaga.^[8]

Geografi

Kommunen är belägen i de västra delarna av landskapet Södermanland, vid sjön Hjälmarens sydöstra strand. Katrineholms kommun gränsar i norr till Arboga kommun i Västmanlands län och Eskilstuna kommun i Södermanlands län, i öster till Flens kommun och i söder till Nyköpings kommun, båda i Södermanlands län. I sydväst gränsar kommunen till Norrköpings kommun och Finspångs kommun, båda i Östergötlands län, samt i väster till Vingåkers kommun i Södermanlands län.

Topografi och hydrografi

Se även: Lista över insjöar i Katrineholms kommun

Områdets berggrund utgörs till största del av urbergsgnejser. Berggrunden hör samman med Mälardalens sprickdalslandskap som innebär att den är kraftigt uppsprucken. Vid sjöarna Malmen, Storsjön, Hålvetten och Näsnaren är den dominerande sprickriktningen särskilt markerad. Längs Hjälmarens strand och från Öljarens sydspets utgår områdets två markanta förkastningslinjer.

Sydvästra delen av kommunen karaktäriserar av en rik flora vilket beror på att området har en kalkrik berggrund. Vid de gamla kulturbygderna i närheten av Julita, Sköldinge, Valla, Stora Malm och längs Yngarens strand finns öppen jordbruksmark och hagmark. Vidare genomkorsas kommunen av Köpingsåsen och Katrineholmsåsen, vilka förenas vid Tolmon.^[9]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.^[10]

Katrineholms kommun	Hela riket
Bebyggelse (4,7 %)   Skog (64,3 %)   Öppen myrmark (1,3 %)   Jordbruksmark (21,9 %)   Övrig mark (7,8 %)	Bebyggelse (3,1 %)   Skog (68,0 %)   Öppen myrmark (7,2 %)   Jordbruksmark (7,4 %)   Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd

År 2023 fanns 28 naturreservat i Katrineholms kommun.^[11] Bland dessa kan nämnas Djupviksbergets naturreservat som är ett av få områden i Södermanland som utgörs av kalkbarrskog, det innebär att berggrunden utgörs av kalksten. Den kalkrika berggrunden har medfört en artrik växtlighet med marksvampar som brandtaggsvamp och kopparspindling, men även sällsynta kärlväxter så som ryl, fältgentiana, knärot, kärrbräken och ögonpyrola.^[12] Ett annat exempel är Hvalstaskogen som ligger i närheten av sjön Valdemaren. Reservatet utgörs primärt av gammal granskog. I den gamla skogen trivs ovanliga arter som till exempel violettgrå tagellav och grön sköldmossa.^[13]

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i två församlingar: Björkviks församling och Katrineholmsbygdens församling.

Distrikt inom Katrineholms kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i nio distrikt^[14]: Björkvik, Floda, Julita, Katrineholm, Lerbo, Nävertorp, Sköldinge, Stora Malm och Östra Vingåker.

Tätorter

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det åtta tätorter i Katrineholms kommun.

Nr	Tätort	Folkmängd
1	Katrineholm	&&&&&&&&&&023283.&&&&&023 283
2	Valla	&&&&&&&&&&&01485.&&&&&01 485
3	Sköldinge	&&&&&&&&&&&&0685.&&&&&0685
4	Forssjö	&&&&&&&&&&&&0525.&&&&&0525
5	Bie	&&&&&&&&&&&&0510.&&&&&0510
6	Björkvik	&&&&&&&&&&&&0427.&&&&&0427
7	Strångsjö	&&&&&&&&&&&&0351.&&&&&0351
8	Äsköping	&&&&&&&&&&&&0326.&&&&&0326

Centralorten är i fet stil.
Tätorten Baggetorp var delad på två kommuner: Vingåkers kommun (494 personer) och Katrineholms kommun (8 personer).

Styre och politik

Styre

Efter valet 2010 tappade Socialdemokraterna den egna majoriteten I kommunfullmäktige.^[15] Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av en blocköverskridande koalition bestående av Socialdemokraterna och Moderaterna. Efter valet 2014 uppgav kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström (S) att "Vi har haft ett bra samarbete den här mandatperioden. Det blir en stark majoritet i fullmäktige. Det kommer att vara många svåra beslut och det är bra att vara en stark majoritet och det gynnar medborgare och näringsliv att känna den stabiliteten". Således fortsatte de rödblåa att styra även den påföljande mandatperioden.^[16] Kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström menade efter valet 2018 att de föredrog ett rödblått samarbete före ett rödgrönt och den sittande koalitionen kunde således fortsätta styra.^[15] Efter valet 2022 inledde koalitionen sin fjärde mandatperiod vid makten.^[17]

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2022–2026[18]
Ordförande	S	Torgerd Jansson
Förste vice ordförande	M	Martin Edgélius
Andre vice ordförande	KD	Marian Loley

Mandatfördelning 1970–2022

Valår	V	S	MP	SD	C	L	KD	M	Grafisk presentation, mandat och valdeltagande	TOT	%	Könsfördelning (M/K)
1970	1	27			9	7	1	4	27 9 7 4	49	90,7	38 11
1973	1	25			12	5	1	5	25 12 5 5	49	92,3	36 13
1976	1	25			12	4	1	6	25 12 4 6	49	91,7	35 14
1979		29			9	6		7	29 9 6 7	51	90,5	33 18
1982		30			8	3	1	9	30 8 3 9	51	91,2	34 17
1985		30			6	6		9	30 6 6 9	51	89,3	36 15
1988		29	3		6	6	1	6	29 3 6 6 6	51	86,0	31 20
1991		28	1		5	5	3	9	28 5 5 3 9	51	85,8	31 20
1994	1	31	3		4	3		9	31 3 4 3 9	51	85,9	27 24
1998	4	26	3		2	3	3	10	4 26 3 3 3 10	51	80,93	28 23
2002	2	27	2		4	6	4	6	27 4 6 4 6	51	79,51	31 20
2006	2	26	2		4	7	2	8	26 4 7 8	51	80,75	25 26
2010	2	23	4	2	4	6	2	8	23 4 4 6 8	51	82,54	27 24
2014	2	24	3	6	4	4	2	6	24 3 6 4 4 6	51	84,05	28 23
2018	3	23	2	6	4	3	3	7	3 23 6 4 3 3 7	51	84,67	28 23
2022	3	20	2	8	3	2	4	9	3 20 8 3 4 9	51	80,28	30 21
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelse

Presidium 2014–2018
Ordförande	S	Göran Dahlström
Förste vice ordförande	M	Christer Sundqvist
Andre vice ordförande	C	Inger Fredriksson

Källa:^[19]

Vänorter

I Norden:

• Odders kommun, Danmark
• Salo, Finland
• Vennesla kommun, Norge

Utanför Norden:

• Halver, Tyskland
• Saint-Cyr-sur-Loire, Frankrike
• Kehtna, Estland
• Rzjev, Ryssland

Diskussioner förs för att avsluta eller inte förlänga vänortssamarbetet med flertalet vänorter.

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Centralorten växte under slutet 1800-talet till en viktig järnvägsknut och industrierna i området kan knytas samman till just transportmöjligheter. Ericsson AB och SKF Mekan AB dominerade den lokala industrisektorn under många år men därefter har industrin blivit mer mångfacetterad.^[9] År 2022 var kommunen själv den största arbetsgivaren med &&&&&&&&&&&04575.&&&&&04 575 anställda. Samtidigt var Kronfågel den största privata arbetsgivaren med 975 anställda.^[20]

Infrastruktur

Transporter

Katrineholm uppstod kring järnvägen. Karta publicerad 1924.

Kommunen genomkorsas i nord-sydlig riktning av riksväg 56 och från väster mot sydöst av Riksväg 52. Där de möts i Katrineholm avtar riksväg 57 åt öster. Genom kommunens norra del sträcker sig länsväg 214 i väst-östlig riktning. Från öst mot väst respektive söder genomkorsas kommunen av Västra stambanan och Södra stambanan som trafikeras av SJ:s fjärrtåg samt Mälartågs regiontåg. Katrineholms station invigdes den 3 november 1862 och ligger vid Stationsplan 2-4.

Befolkning

Demografi

Befolkningsutveckling

Kommunen har 34 154 invånare (31 december 2024), vilket placerar den på 78:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Katrineholms kommun 1970–2020[21]
År			Folkmängd
1970			32 770
1975			32 635
1980			32 277
1985			31 889
1990			32 764
1995			33 262
2000			32 370
2005			32 185
2010			32 428
2015			33 462
2020			34 765

Kultur

Kulturarv

Se även: Lista över fornlämningar i Katrineholms kommun

• 
  Katrineholms gård.
• 
  Katrineholms station.
• 
  Gamla posthuset.
• 
  Katrineholms stadshus.

Kommunvapen

Blasonering: En röd sköld, genom ett omvänt gaffelkors av guld delad i tre fält; i första fältet en Mercuriestav, i andra en hammare och i tredje en ros, allt av sagda metall.

Staden Katrineholm uppstod som knutpunkt mellan Västra stambanan och dåvarande Östra stambanan (numera Södra stambanan). Detta symboliseras av gaffelkorset. De andra elementen symboliserar handel, industri och trädgårdsnäring. Vapnet fastställdes 1918 för Katrineholms stad. Vid kommunbildningen 1971 tillfördes ytterligare fyra vapenbärande tidigare landskommuner (Floda, Julita, Sköldinge och Stora Malm). Riksarkivet ansåg att stadens vapen var "överlastat och obalanserat" och föreslog därför att det i samband med nyregistreringen skulle förenklas och bara innehålla gaffelkorset. Kommunen beslutade dock att överta stadsvapnet i oförändrad form och lät registrera det i PRV 1974. Den föreslagna förenklingen blev dock verklighet när kommunen 2019 beslutade att anta en ny logotyp med endast ett gaffelkors på en röd sköld. Denna nya logotyp används till vardags, medan det riktiga kommunvapnet av kommunen beskrivs som en högtidssymbol som endast får användas vid ceremoniella tillfällen.^[22]

• 
  Floda landskommun
  (1947–1970)
• 
  Julita landskommun
  (1947–1970)
• 
  Sköldinge landskommun
  (1953–1970)
• 
  Stora Malms landskommun
  (1952–1970)

Se även

• Personer med anknytning till Katrineholms kommun

Referenser

1. Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.^{[källa från Wikidata]}
2. Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}
3. Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
4. Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}
5. Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}
6. Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.^{[källa från Wikidata]}
7. Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
8. ”Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Katrineholms tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)”. Arkiverad från originalet den 3 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131003045249/http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showDokument.raa;jsessionid=D1DB3563C30A0802FF15DD1C57618CB0?dokumentId=21000001424040&thumbnail=false. Läst 23 juli 2013.
9. ”Katrineholm - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/katrineholm. Läst 5 december 2023.
10. ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
11. ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/besoksmal/naturreservat.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a53d&sv.12.382c024b1800285d5863a53d.route=/&searchString=&counties=S%C3%B6dermanland&municipalities=Katrineholm&reserveTypes=Naturreservat&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 31 december 2023.
12. ”Djupviksberget”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/besoksmal/naturreservat/djupviksberget.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a8a0&sv.12.382c024b1800285d5863a8a0.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 31 december 2023.
13. ”Hvalstaskogen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/besoksmal/naturreservat/hvalstaskogen.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a8a0&sv.12.382c024b1800285d5863a8a0.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 31 december 2023.
14. • SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
15. Kinnander, Pontus (14 september 2018). ”S och M fortsätter samarbetet i Katrineholm”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sormland/s-och-m-fortsatter-samarbetet-i-katrineholm. Läst 5 december 2023.
16. Sörmland, P4 (23 september 2014). ”Fortsatt rödblått samarbete i Katrineholm”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/5972286. Läst 5 december 2023.
17. ”S och M fortsätter styra tillsammans i Katrineholm”. kkuriren.se. https://kkuriren.se/bli-prenumerant/artikel/jppywk0j/kk-1m1kr_s_23. Läst 5 december 2023.
18. ”Kommunfullmäktige”. Katrineholms kommun. https://katrineholm.tromanpublik.se/organisation/1d2f7922-fe6e-4039-ab94-f4a40002a5e9. Läst 17 juni 2024.
19. ”Kommunstyrelsens ledamöter”. Katrineholms kommun. Arkiverad från originalet den 5 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180205072118/https://katrineholm.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=358. Läst 2 februari 2018.
20. ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 5 december 2023.
21. ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
22. ”Grafisk profil & logotyper”. Katrineholms kommun. https://www.katrineholm.se/kommun--demokrati/press--kommunikation/grafisk-profil--logotyper.html. Läst 20 april 2019.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Katrineholms kommun.
  Bilder & media
• Katrineholms kommun
• Katrineholms-Kuriren