Flens kommun
kommun i Södermanlands län, Sverige Från Wikipedia, den fria encyklopedin
kommun i Södermanlands län, Sverige Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Flens kommun är en kommun i Södermanlands län. Centralort är Flen.
Flens kommun Kommun | |
Flens järnvägsstation | |
Slogan | Sörmlands hjärta[1] |
---|---|
Flens kommunvapen | |
Land | Sverige |
Landskap | Södermanland |
Län | Södermanlands län |
Centralort | Flen |
Inrättad | 1 januari 1971[2] |
Befolkning, areal | |
Folkmängd | 15 425 ()[3] |
Areal | 826,06 kvadratkilometer ()[4] |
- därav land | 718,41 kvadratkilometer[4] |
- därav vatten | 107,65 kvadratkilometer[4] |
Bef.täthet | 21,47 inv./km² (land) |
Läge | |
Kommunen i länet. | |
Koordinater | 59°03′30″N 16°35′20″Ö |
Utsträckning | SCB:s kartsök |
Domkretstillhörighet | |
Domkrets | Nyköpings domkrets (–) Katrineholms domsaga (–) |
Om förvaltningen | |
Org.nummer | 212000-0332[5] |
Anställda | 1 625 ()[6] |
Webbplats | Officiell webbplats |
Koder och länkar | |
Kommunkod | 0482[7] |
GeoNames | 2714388 |
Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
Redigera Wikidata |
Kommunens topografi utgörs av en sönderbruten terräng där flikiga sjösystem hittas i områdets lägre delar. De högre delarna utgörs i kontrast av hällmark, ibland täckt med morän. Till största del är ytan bevuxen med skog men knappt en femtedel utgörs av jordbruksmark. Det är dock de goda transportmöjligheterna som främst kommit att påverka det lokala näringslivet. Ett flertal industrier har verksamhet i kommunen och företag som Statoil Logistik och GB Glace har sina lager där.
Sedan kommunen bildades 1971 och fram till 2020 minskade kommunens befolkning med cirka 2 000 personer.
Socialdemokraterna har varit största parti i samtliga val. De har också varit en del av de styrande koalitionerna sedan åtminstone 1998, undantaget mandatperioden 2002–2006. Mandatperioden 2022–2026 styrs kommunen av en blocköverskridande minoritetskoalition bestående av Centerpartiet och Socialdemokraterna.
Kommunens område motsvarar socknarna: Bettna, Blacksta, Dunker, Flen, Forssa, Helgesta, Hyltinge, Lilla Malma, Mellösa, Vadsbro och Årdala. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även från 1863 Malmköpings köping.
I området fanns mellan 31 december 1901 och 31 december 1948 Flens municipalsamhälle samt mellan 23 mars 1918 och 31 december 1952 Sparreholms municipalsamhälle.
Flens stad bildades 1949 genom en ombildning av Flens landskommun.
Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Bettna (av de tidigare kommunerna Bettna, Blacksta, Forssa, Husby-Oppunda, Vadsbro och Vrena) och Sparreholm (av Helgesta, Hyltinge och Årdala) samtidigt som landskommunerna Dunker och Lilla Malma uppgick i Malmköpings köping medan Mellösa landskommun samt Flens stad förblev opåverkade.
1965 inkorporerades Sparreholms landskommun i Flens stad.
Flens kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Flens stad, Malmköpings köping, Mellösa landskommun samt delar ur Bettna landskommun (Bettna, Blacksta, Forssa och Vadsbro församlingar).[8]
Kommunen ingår sedan bildandet i Katrineholms domsaga.[9]
Kommunens topografi utgörs av en sönderbruten terräng där flikiga sjösystem hittas i områdets lägre delar. De högre delarna utgörs i kontrast av hällmark, ibland täckt med morän. Det senare förekommer främst i de östra och norra delarna av kommunen. Flera markanta rullstensåsar går genom kommunen:
Dessutom går ytterligare en ås genom centralorten. Eftersom den följer den ojämna terrängen har den fått en säregen form. Kommunen är rik på sjöar. Som exempel kan nämnas Gårdsjön och Orrhammaren vid Flen och Båven i sydöst.[10]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[11]
Flens kommun | Hela riket |
---|---|
|
År 2023 fanns 18 naturreservat i Flens kommun.[12] Som exempel kan nämnas Brunnstaåsen utanför Bettna, en grusås som ursprungligen utsågs till naturminne 1959. I området växer, förutom barrskog, även kruståtel, vårfryle och vitsippa.[13]
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i Bettna församling, Dunker-Lilla Malma församling, Flen, Helgesta-Hyltinge församling och Mellösa församling.
Från 2016 indelas kommunen istället i 10 distrikt (socknar)[14]:
År 2020 bodde 76 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[15] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det åtta tätorter i Flens kommun:[16]
Tätort | Befolkning |
---|---|
Flen | 6 577 |
Malmköping | 2 180 |
Hälleforsnäs | 1 615 |
Sparreholm | 739 |
Mellösa | 544 |
Bettna | 375 |
Orrhammar | 248 |
Skebokvarn | 204 |
Avser mandatperioden 2022–2026.
Organ | Ordförande | Vice ordförande | Andre vice ordförande | Ålderspresident | ||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Kommunfullmäktige | C | Roger Tiefensee | S | Torbjörn Jansson | KD | Thomas Ledenvik | L | Berit Hyllbrant |
Valår | V | S | MP | SD | NYD | A2000 | FKP | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1970 | 1 | 23 | 10 | 5 | 1 | 5 |
| 45 | 90,7 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1973 | 1 | 22 | 12 | 4 | 1 | 5 |
| 45 | 93,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1976 | 1 | 22 | 12 | 4 | 1 | 5 |
| 45 | 91,5 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1979 | 2 | 21 | 3 | 10 | 3 | 1 | 5 |
| 45 | 90,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1982 | 2 | 22 | 4 | 8 | 2 | 1 | 6 |
| 45 | 91,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1985 | 2 | 22 | 1 | 2 | 7 | 4 | 1 | 6 |
| 45 | 89,0 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1988 | 2 | 21 | 2 | 2 | 7 | 4 | 1 | 6 |
| 45 | 85,2 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1991 | 2 | 19 | 1 | 1 | 1 | 8 | 3 | 3 | 7 |
| 45 | 84,8 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1994 | 3 | 20 | 2 | 7 | 1 | 5 | 1 | 1 | 5 |
| 45 | 85,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1998 | 5 | 16 | 2 | 8 | 4 | 1 | 3 | 6 |
| 45 | 78,47 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2002 | 3 | 17 | 1 | 9 | 4 | 3 | 2 | 6 |
| 45 | 77,98 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2006 | 3 | 19 | 1 | 1 | 5 | 4 | 2 | 2 | 8 |
| 45 | 79,42 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2010 | 3 | 17 | 2 | 3 | 4 | 4 | 2 | 2 | 8 |
| 45 | 81,82 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2014 | 3 | 14 | 2 | 9 | 8 | 2 | 1 | 6 |
| 45 | 82,37 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2018 | 4 | 14 | 1 | 9 | 6 | 2 | 2 | 7 |
| 45 | 82,15 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2022 | 4 | 12 | 1 | 8 | 4 | 1 | 2 | 7 |
| 39 | 78,40 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Avser mandatperioden 2022–2026.
Organ | Ordförande | Vice ordförande | Andre vice ordförande | Övriga information | ||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Kommunstyrelsen | S | Ann-Charlotte Munter | C | Björn Carlsson | M | Emma Dahlin | 11 | ledamöter |
Tillträdde | Avgick | ||
---|---|---|---|
S | Helge Sander | 1971 | 1977 |
S | Rolf Dahlqvist | 1977 | 1983[17] |
S | Gunnar Andersson | 1983 | 1991 |
C | Lars Skeppstedt | 1992 | 1994 |
S | Maria Hed | 1995 | 2001[18][19] |
S | Anders Berglöv | 2002 | 2002[20] |
M | Lotta Finstorp | 2003 | 2006[21] |
S | Anders Berglöv | 2007 | 2013[22] |
S | Jan-Erik Larsson | 2013 | 2018[23] |
S | Anders Berglöv | 2018 | 2020[24] |
S | Ann-Charlotte Munter | 2020 | [25] |
Lista över politiska styren
År | Partier | Mandat | Status | Källa | |||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1970 | S | 23 / 45 | Majoritet | ||||||
1973 | S | 22 / 45 | Minoritet | ||||||
1976 | S | 22 / 45 | Minoritet | ||||||
1979 | S | 21 / 45 | Minoritet | ||||||
1982 | S | 22 / 45 | Minoritet | ||||||
1985 | S | 22 / 45 | Minoritet | ||||||
1988 | S | 21 / 45 | Minoritet | ||||||
1991 | C | M | L | KD | FKP | MP | 23 / 45 | Majoritet | [26] |
1994 | S | 20 / 45 | Minoritet | ||||||
1998 | S | 16 / 45 | Minoritet | [27] | |||||
2002 | M | A2 | C | L | KD | 24 / 45 | Majoritet | [27] | |
2006 | S | A2 | 24 / 45 | Majoritet | [28] | ||||
2010 | S | A2 | V | 24 / 45 | Majoritet | ||||
2014 | S | C | MP | KD | 24 / 45 | Majoritet | [29] | ||
2018 | S | V | MP | 19 / 45 | Minoritet | [30] | |||
2022 | S | C | 16 / 39 | Minoritet | [31] |
Avser mandatperioden 2022–2026.
Organ | Ordförande | Vice ordförande | Andre vice ordförande | Övriga information | ||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Barn-, utbildnings- och kulturnämnden | S | Peter Munter | C | Ingegerd Branting | M | Katarina Lagerstedt | 9 | ledamöter |
Social- och arbetsmarknadsnämnden | S | Daniel Ljungkvist | C | Björn Carlsson | M | Jessica Källström | 7 | ledamöter |
Vård- och omsorgsnämnden | C | Svitlana Jelisic | S | Stefan Zunko | M | Göran Jönsson | 7 | ledamöter |
Samhällsbyggnadsnämnden | C | Åke Karlsson | S | Jonas Thyrén | M | Sven-Gunnar Johansson | 7 | ledamöter |
Val- och jävsnämnden | S | Göran Olsson | S | Jaana Lathi Nordengen | L | Lars Falk | 5 | ledamöter |
Gemensamma Överförmyndarnämnden | S | Arne Lundberg
Från Flen |
M | Sven Andersson
Från Gnesta |
SD | Lars-Göran Karlsson
Från Vingåker |
3 | ledamöter |
Kommunfullmäktiges valberedning | S | Arne Lundberg | 8 | ledamöter | ||||
Kommunrevision | M | Erik Wahlberg | S | Kristina Jävergren | C | Anders Jonsson | 8 | ledamöter |
Flens Bostad AB | S | Helén Stockow | M | Gustaf Lindström | 9 | ledamöter | ||
Flens Kommunfastigheter AB | C | Anders Iwerbo | M | Johan Isoz | 5 | ledamöter | ||
Flen Vatten och Avfall AB | S | Arne Lundberg | L | Stefan Sandberg | 5 | ledamöter | ||
Framtid Flen AB | S | Ann-Charlotte Munter | M | Emma Dahlin | 3 | ledamöter | ||
Unikabruket AB | S | Torbjörn Jansson | M | Thomas Norander | 3 | ledamöter | ||
Framtidsbruket AB | S | Helén Stockow | - | Anders Krüger | 5 | ledamöter |
Ett flertal industrier fanns i kommunen i början av 2020-talet, en följd av kommunens goda transportmöjligheter. Som exempel på industrier kan nämnas Volvo Parts AB och Vrena Mekaniska Verkstad AB. Dessutom hade Statoil Logistik sitt centrallager och GB Glace sitt fryslager för mellansverige i kommunen. Kommunen själv liksom Region Östergötland och Migrationsverket var större arbetsgivare inom den offentliga sektorn.[10]
Mellersta delen av kommunen genomkorsas från öst till väst av riksväg 57. Vidare genomkorsas kommunen av riksvägarna 52, 53 och 55. Länsväg 221 går genom sydvästra delen av kommunen.[10]
I mitten på 1800-talet började Västra stambanan stakas ut i det som nu är centralorten Flen. År 1943 hade banan blivit dubbelspårig.[32]
Kommunen har 15 425 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 155:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Flens kommun 1970–2020[33] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1970 | 18 354 | |||
1975 | 18 079 | |||
1980 | 18 231 | |||
1985 | 17 117 | |||
1990 | 17 392 | |||
1995 | 17 237 | |||
2000 | 16 565 | |||
2005 | 16 412 | |||
2010 | 16 028 | |||
2015 | 16 440 | |||
2020 | 16 431 |
I kommunen hittas ett flertal slott. Vibyholms slott stod klart 1630 och tillhör sedan början av 1700-talet släkten Bonde. Vibyholms slott har fungerat som inspiration vid renoveringen av Rockelsta slott i början av 1900-talet. Stenhammars slott uppfördes på 1658 men egendomen har är känd sedan 1300-talet. I början av 1900-talet testamenterades egendomen till staten med förbehållet att den endast fick arrenderar ut till medlemmar ur släkten Bernadotte. I kommunen finns även Sparreholms slott och Yxtaholms slott. Herrgården Harpsund fungerar sedan 1950-talet som rekreationsområde för svenska statsministern.
Blasonering: I grönt fält ett andreaskors av guld och däröver en ginstam av guld belagd med tre upprättstående gröna ekblad bredvid varandra.
Vapnet, som symboliserar järnvägsknuten och sörmländska ekbackar, fastställdes för Flens stad 1948. Malmköpings vapen, vars giltighet upphörde 1971, är betydligt äldre och fastställdes av Kungl. Maj:t 1938. Även Bettna och Mellösa hade fastställda vapen. Trots detta registrerades stadsvapnet oförändrat för den nya kommunen i PRV 1974.
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.