Flens kommun

Flens kommun är en kommun i Södermanlands län. Centralort är Flen.

Flens kommun Kommun
Flens järnvägsstation
Slogan	Sörmlands hjärta[1]
Flens kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Södermanland
Län	Södermanlands län
Centralort	Flen
Inrättad	1 januari 1971[2]
Befolkning, areal
Folkmängd	15 362 (2024-12-31)[3]
Areal	826,06 kvadratkilometer (2019-01-01)[4]
- därav land	718,41 kvadratkilometer[4]
- därav vatten	107,65 kvadratkilometer[4]
Bef.täthet	21,38 inv./km² (land)
Läge
Kommunen i länet.
Koordinater	59°03′30″N 16°35′20″Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Nyköpings domkrets (2009-04-27–) Katrineholms domsaga (–2009-04-27)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-0332[5]
Anställda	1 625 (2019-11)[6]
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	0482[7]
GeoNames	2714388
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Kommunens topografi utgörs av en sönderbruten terräng där flikiga sjösystem hittas i områdets lägre delar. De högre delarna utgörs i kontrast av hällmark, ibland täckt med morän. Till största del är ytan bevuxen med skog men knappt en femtedel utgörs av jordbruksmark. Det är dock de goda transportmöjligheterna som främst kommit att påverka det lokala näringslivet. Ett flertal industrier har verksamhet i kommunen och företag som Statoil Logistik och GB Glace har sina lager där.

Sedan kommunen bildades 1971 och fram till 2020 minskade kommunens befolkning med cirka &&&&&&&&&&&02000.&&&&&02 000 personer.

Socialdemokraterna har varit största parti i samtliga val. De har också varit en del av de styrande koalitionerna sedan åtminstone 1998, undantaget mandatperioden 2002–2006. Mandatperioden 2022–2026 styrs kommunen av en blocköverskridande minoritetskoalition bestående av Centerpartiet och Socialdemokraterna.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Bettna, Blacksta, Dunker, Flen, Forssa, Helgesta, Hyltinge, Lilla Malma, Mellösa, Vadsbro och Årdala. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även från 1863 Malmköpings köping.

I området fanns mellan 31 december 1901 och 31 december 1948 Flens municipalsamhälle samt mellan 23 mars 1918 och 31 december 1952 Sparreholms municipalsamhälle.

Flens stad bildades 1949 genom en ombildning av Flens landskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Bettna (av de tidigare kommunerna Bettna, Blacksta, Forssa, Husby-Oppunda, Vadsbro och Vrena) och Sparreholm (av Helgesta, Hyltinge och Årdala) samtidigt som landskommunerna Dunker och Lilla Malma uppgick i Malmköpings köping medan Mellösa landskommun samt Flens stad förblev opåverkade.

1965 inkorporerades Sparreholms landskommun i Flens stad.

Flens kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Flens stad, Malmköpings köping, Mellösa landskommun samt delar ur Bettna landskommun (Bettna, Blacksta, Forssa och Vadsbro församlingar).^[8]

Kommunen ingår sedan bildandet i Katrineholms domsaga.^[9]

Geografi

Topografi och hydrografi

Se även: Lista över insjöar i Flens kommun

Kommunens topografi utgörs av en sönderbruten terräng där flikiga sjösystem hittas i områdets lägre delar. De högre delarna utgörs i kontrast av hällmark, ibland täckt med morän. Det senare förekommer främst i de östra och norra delarna av kommunen. Flera markanta rullstensåsar går genom kommunen:

• Strömsholmsåsen genom Sparreholm och Malmköping. Vid Plevnahöjden följs åsen av flera dödisgropar
• Badelundaåsen genom kommunens östra del

Dessutom går ytterligare en ås genom centralorten. Eftersom den följer den ojämna terrängen har den fått en säregen form. Kommunen är rik på sjöar. Som exempel kan nämnas Gårdsjön och Orrhammaren vid Flen och Båven i sydöst.^[10]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.^[11]

Flens kommun	Hela riket
Bebyggelse (5,1 %)   Skog (63,9 %)   Öppen myrmark (1,4 %)   Jordbruksmark (23,3 %)   Övrig mark (6,2 %)	Bebyggelse (3,1 %)   Skog (68,0 %)   Öppen myrmark (7,2 %)   Jordbruksmark (7,4 %)   Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd

År 2023 fanns 18 naturreservat i Flens kommun.^[12] Som exempel kan nämnas Brunnstaåsen utanför Bettna, en grusås som ursprungligen utsågs till naturminne 1959. I området växer, förutom barrskog, även kruståtel, vårfryle och vitsippa.^[13]

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i Bettna församling, Dunker-Lilla Malma församling, Flen, Helgesta-Hyltinge församling och Mellösa församling.

Distrikt (socknar) inom Flens kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i 10 distrikt (socknar):^[14]

• Bettna
• Blacksta
• Dunker
• Flen
• Forsa
• Helgesta-Hyltinge
• Lilla Malma
• Mellösa
• Vadsbro
• Årdala

Tätorter

År 2020 bodde 76 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.^[15] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det åtta tätorter i Flens kommun:^[16]

Tätort	Befolkning
Flen	6 577
Malmköping	2 180
Hälleforsnäs	1 615
Sparreholm	739
Mellösa	544
Bettna	375
Orrhammar	248
Skebokvarn	204

Styre och politik

Styre

År	Partier						Mandat	Status	Källa
1970	S						23 / 45	Majoritet
1973	S						22 / 45	Minoritet
1976	S						22 / 45	Minoritet
1979	S						21 / 45	Minoritet
1982	S						22 / 45	Minoritet
1985	S						22 / 45	Minoritet
1988	S						21 / 45	Minoritet
1991	C	M	L	KD	FKP	MP	23 / 45	Majoritet	[17]
1994	S						20 / 45	Minoritet
1998	S						16 / 45	Minoritet	[18]
2002	M	A2	C	L	KD		24 / 45	Majoritet	[18]
2006	S	A2					24 / 45	Majoritet	[19]
2010	S	A2	V				24 / 45	Majoritet
2014	S	C	MP	KD			24 / 45	Majoritet	[20]
2018	S	V	MP				19 / 45	Minoritet	[21]
2022	S	C					16 / 39	Minoritet	[22]

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2022–2026[23]
Ordförande	C	Roger Tiefensee
Förste vice ordförande	S	Torbjörn Jansson
Andre vice ordförande	KD	Thomas Ledenvik

Mandatfördelning 1970–2022

Valår	V	S	MP	SD	NYD	A2000	FKP	C	L	KD	M	Grafisk presentation, mandat och valdeltagande	TOT	%	Könsfördelning (M/K)
1970	1	23						10	5	1	5	23 10 5 5	45	90,7	37 8
1973	1	22						12	4	1	5	22 12 4 5	45	93,4	37 8
1976	1	22						12	4	1	5	22 12 4 5	45	91,5	34 11
1979	2	21					3	10	3	1	5	2 21 3 10 3 5	45	90,4	32 13
1982	2	22					4	8	2	1	6	2 22 4 8 2 6	45	91,3	30 15
1985	2	22	1				2	7	4	1	6	2 22 2 7 4 6	45	89,0	29 16
1988	2	21	2				2	7	4	1	6	2 21 2 2 7 4 6	45	85,2	27 18
1991	2	19	1		1		1	8	3	3	7	2 19 8 3 3 7	45	84,8	29 16
1994	3	20	2			7	1	5	1	1	5	3 20 2 7 5 5	45	85,3	26 19
1998	5	16	2			8		4	1	3	6	5 16 2 8 4 3 6	45	78,47	25 20
2002	3	17	1			9		4	3	2	6	3 17 9 4 3 2 6	45	77,98	22 23
2006	3	19	1	1		5		4	2	2	8	3 19 5 4 2 2 8	45	79,42	24 21
2010	3	17	2	3		4		4	2	2	8	3 17 2 3 4 4 2 2 8	45	81,82	22 22
2014	3	14	2	9				8	2	1	6	3 14 2 9 8 2 6	45	82,37	24 21
2018	4	14	1	9				6	2	2	7	4 14 9 6 2 2 7	45	82,15	22 23
2022	4	12	1	8				4	1	2	7	4 12 8 4 2 7	39	78,40	19 20
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelse

Presidium 2022–2026[24]
Ordförande	S	Ann-Charlotte Munter
Förste vice ordförande	C	Björn Carlsson
Andre vice ordförande	M	Emma Dahlin

Lista över kommunstyrelsens ordförande

		Tillträdde	Avgick
S	Helge Sander	1971	1977
S	Rolf Dahlqvist	1977	1983[25]
S	Gunnar Andersson	1983	1991
C	Lars Skeppstedt	1992	1994
S	Maria Hed	1995	2001[26][27]
S	Anders Berglöv	2002	2002[28]
M	Lotta Finstorp	2003	2006[29]
S	Anders Berglöv	2007	2013[30]
S	Jan-Erik Larsson	2013	2018[31]
S	Anders Berglöv	2018	2020[32]
S	Ann-Charlotte Munter	2020	[33]

Övriga nämnder

Avser mandatperioden 2022–2026.

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande		Andre vice ordförande
Barn-, utbildnings- och kulturnämnden	S	Peter Munter	C	Ingegerd Branting	M	Katarina Lagerstedt
Social- och arbetsmarknadsnämnden	S	Daniel Ljungkvist	C	Björn Carlsson	M	Jessica Källström
Vård- och omsorgsnämnden	C	Svitlana Jelisic	S	Stefan Zunko	M	Göran Jönsson
Samhällsbyggnadsnämnden	C	Åke Karlsson	S	Jonas Thyrén	M	Sven-Gunnar Johansson
Val- och jävsnämnden	S	Göran Olsson	S	Jaana Lathi Nordengen	L	Lars Falk

Valresultat 2022

Parti	Valdistrikt		Kommun
	Starkaste	Andel	Andel
S	Hälleforsnäs	42,04  %	29,51  %
SD	Bettna	26,18  %	21,52  %
M	Malmköping västra	20,53  %	17,08  %
C	Mellösa	27,55  %	10,49  %
V	Flens södra	33,03  %	9,08  %
KD	Bettna	7,12  %	4,86  %
L	Flens östra och Helgesta-Hyltinge	5,43  %	3,83  %
MP	Malmköping östra	4,82  %	3,30  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Exklusive uppsamlingsdistrikt. Partier som fått mer än en procent av rösterna i minst ett valdistrikt redovisas.

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Ett flertal industrier fanns i kommunen i början av 2020-talet, en följd av kommunens goda transportmöjligheter. Som exempel på industrier kan nämnas Volvo Parts AB och Vrena Mekaniska Verkstad AB. Dessutom hade Statoil Logistik sitt centrallager och GB Glace sitt fryslager för mellansverige i kommunen. Kommunen själv liksom Region Östergötland och Migrationsverket var större arbetsgivare inom den offentliga sektorn.^[10]

Infrastruktur

Transporter

Mellersta delen av kommunen genomkorsas från öst till väst av riksväg 57. Vidare genomkorsas kommunen av riksvägarna 52, 53 och 55. Länsväg 221 går genom sydvästra delen av kommunen.^[10]

I mitten på 1800-talet började Västra stambanan stakas ut i det som nu är centralorten Flen. År 1943 hade banan blivit dubbelspårig.^[34]

Befolkning

Demografi

Befolkningsutveckling

Kommunen har 15 362 invånare (31 december 2024), vilket placerar den på 156:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Flens kommun 1970–2020[35]
År			Folkmängd
1970			18 354
1975			18 079
1980			18 231
1985			17 117
1990			17 392
1995			17 237
2000			16 565
2005			16 412
2010			16 028
2015			16 440
2020			16 431

Kultur

Kulturarv

Se även: Lista över fornlämningar i Flens kommun

I kommunen hittas ett flertal slott. Vibyholms slott stod klart 1630 och tillhör sedan början av 1700-talet släkten Bonde. Vibyholms slott har fungerat som inspiration vid renoveringen av Rockelsta slott i början av 1900-talet. Stenhammars slott uppfördes på 1658 men egendomen har är känd sedan 1300-talet. I början av 1900-talet testamenterades egendomen till staten med förbehållet att den endast fick arrenderar ut till medlemmar ur släkten Bernadotte. I kommunen finns även Sparreholms slott och Yxtaholms slott. Herrgården Harpsund fungerar sedan 1950-talet som rekreationsområde för svenska statsministern.

Kommunvapen

Blasonering: I grönt fält ett andreaskors av guld och däröver en ginstam av guld belagd med tre upprättstående gröna ekblad bredvid varandra.

Vapnet, som symboliserar järnvägsknuten och sörmländska ekbackar, fastställdes för Flens stad 1948. Malmköpings vapen, vars giltighet upphörde 1971, är betydligt äldre och fastställdes av Kungl. Maj:t 1938. Även Bettna och Mellösa hade fastställda vapen. Trots detta registrerades stadsvapnet oförändrat för den nya kommunen i PRV 1974.

• 
  Malmköpings köping
  (1938–1970)
• 
  Mellösa landskommun
  (1950–1970)
• 
  Bettna landskommun
  (1953–1970)

Se även

• Personer med anknytning till Flens kommun