Lista över Finlands statsöverhuvuden

Lista över Finlands statsöverhuvuden omfattar de personer, som har varit statschefer över Finland.

Finlands historia
Denna artikel ingår i en artikelserie
Tidslinje
Förhistoria
Medeltiden
Tidigmodern tid
Finska kriget
Den ryska tiden
Finlands självständighet
Inbördeskriget
Mellankrigstiden
Vinterkriget
Fortsättningskriget
Lapplandskriget
Efterkrigstiden
Nutiden
Ämnen
Tidsaxel
Statsöverhuvuden
Statsministrar
Migration

Historisk bakgrund

Det är troligt att Sverige började lägga nuvarande Finland under sig i mitten av 1100-talet, och innan dess fanns ingen sammanhållen statsmakt i området. Finland var en del av det svenska riket fram till 1809. Landet styrdes då av svenska monarker, men dessa var alltså inte finska statschefer utan svenska, då Finland var en integrerad del av Sverige. Tidvis bar de svenska kungarna titeln storfurste av Finland, men på den tiden var det bara en dekorativ titel.

Genom freden i Fredrikshamn den 17 september 1809 avskildes Finland från Sverige och blev ett autonomt storfurstendöme inom det ryska imperiet. Från och med då blev de ryska kejsarna Finlands statsöverhuvuden och övertog titeln storfurste av Finland.^[1] Titeln storfurste (ry. vjeliki knjaz) hade också historisk tradition inom Ryssland.^[2] FInland blev aldrig en integrerad del av Ryssland, utan hade ett eget parlament (lantdagen, fi. eduskunta) och egna lagar.

Den 6 december 1917 förklarade sig Finland självständigt från det av revolution och inbördeskrig drabbade Ryssland. Man åberopade att personalunionen med Ryssland var upplöst i och med att kejsaren hade abdikerat. Innan en ny finsk grundlag antagits leddes landet först av den finska senaten (fi: Suomen senaatti) och under inbördeskriget januari-maj 1918 hade de röda en konkurrerande regering i form av finska folkdelegationen, som leddes av Kullervo Manner. Vid inbördeskrigets slut utsåg lantdagen en riksföreståndare (fi: valtionhoitaja) i enlighet med 1772 års regeringsform. Lantdagen valde på hösten 1918 den tyske fursten Fredrik Karl (fi. Fredrik Kaarle, ty. Friedrich Karl) till finsk kung, men han kom aldrig att tillträda. År 1919 blev landet republik och statschefen fick titeln president (fi: presidentti).

Finland som ryskt storfurstendöme 1809–1917

Landet styrt av ryska tsarer (fi: venäjän tsaari) med titeln Storfurste av Finland (fi: Suomen suurherttua) av Huset Romanov. Datum anges enligt nya stilen, eftersom denna gällde i Finland, även om gamla stilen officiellt tillämpades i Ryssland.

Namn Svenska · Finska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor
Alexander I (Aleksanteri I)		23 december 1777 i Sankt Petersburg son till Paul I av Ryssland och Maria Fjodorovna	Utropad till storfurste av Finland 29 mars 1809 på lantdagen i Borgå	1 december 1825 i Taganrog		[3]
Nikolaj I (Nikolai I)		6 juli 1796 på slottet Gatchina utanför Sankt Petersburg son till Paul I och Maria Fjodorovna	Storfurste av Finland 1 december 1825 vid Alexander I:s död	2 mars 1855 i Sankt Petersburg		[4]
Alexander II (Aleksanteri II)		29 april 1818 i Moskva son till Nikolaj I och Alexandra Fjodorovna	Storfurste av Finland 2 mars 1855 vid Nikolaj I:s död	13 mars 1881 i Sankt Petersburg		[5]
Alexander III (Aleksanteri III)		10 mars 1845 i Sankt Petersburg son till Alexander II och Maria Alexandrovna	Storfurste av Finland 13 mars 1881 vid Alexander II:s död	1 november 1894 i Lavidja på Krim		[6]
Nikolaj II (Nikolai II)		18 maj 1868 på slottet Tsarskoje Selo i Pusjkin utanför Sankt Petersburg son till Alexander III och Maria Fjodorovna	Storfurste av Finland 1 november 1894 vid Alexander III:s död	15 mars 1917 tvingad att abdikera under den ryska februarirevolutionen	17 juli 1918 avrättad i Jekaterinburg	[7]
Namn Svenska · Finska	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor

Finland som självständig stat utan konstitution (1917–1919)

Landet styrt av Senaten för Finland (fi: Suomen senaatti) och så småningom av riksföreståndare (fi: valtionhoitaja), utsedda av lantdagen (fi: säätyvaltiopäivät). En finsk kung valdes men tillträdde aldrig.

Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor
Pehr Svinhufvud		15 december 1861 i Sääksmäki	Riksföreståndare 27 maj 1918[a]	12 december 1918	29 februari 1944 Luumäki	[8]
Gustaf Mannerheim		4 juni 1867 i Villnäs i Egentliga Finland	Riksföreståndare 12 december 1918 vid Svinhufvuds avgång	26 juli 1919 avgick till förmån för den nyvalde presidenten	27 januari 1951 i Lausanne i Schweiz	[9]
Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor

Finland som republik (sedan 1919)

Landets statschef har titeln president (fi: presidentti). I kolumnen val nedan är antecknat samtliga val där presidenten har fått röster, även om vederbörande inte alltid officiellt har varit kandidat i alla de val där röster har erhållits. Vunna val är markerade med fet stil.

Namn		Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Politisk tillhörighet	Val	Källor
	K.J. Ståhlberg		28 januari 1865 i Suomussalmi	President 26 juli 1919	1 mars 1925	22 september 1952 i Helsingfors	Framstegspartiet	1919 1931 1937 1946	[10]
	Lauri Relander		31 maj 1883 i Kronoborg	President 1 mars 1925	1 mars 1931	9 februari 1942 i Helsingfors	Agrarförbundet	1919 1925	[11]
	Pehr Svinhufvud		15 december 1861 i Sääksmäki	President 1 mars 1931	1 mars 1937	29 februari 1944 i Luumäki	Samlingspartiet	1931 1937 1940	[8]
	Kyösti Kallio		10 april 1873 i Ylivieska	President 1 mars 1937	27 november 1940 avgick i förtid av hälsoskäl	19 december 1940 död av hjärtattack under sin egen avskedsceremoni på Helsingfors järnvägsstation	Agrarförbundet	1931 1937	[12]
	Risto Ryti		3 februari 1889 i Vittis	President 19 december 1940	4 augusti 1944 avgick av hälsoskäl	25 oktober 1956 i Helsingfors	Framstegspartiet	1925 1940 1943	[13]
	Gustaf Mannerheim		4 juni 1867 i Villnäs i Egentliga Finland	President 4 augusti 1944	4 mars 1946 avgick av hälsoskäl	27 januari 1951[b] i Lausanne i Schweiz	opolitisk	1919 1943 1944	[9]
	Juho Paasikivi		27 november 1870 i Koski	President 8 mars 1946	1 mars 1956	14 december 1956 i Helsingfors	medlem i Samlingspartiet, men som president formellt vald som opolitisk	1946 1950 1956	[14]
	Urho Kekkonen		3 september 1900 i Pielavesi	President 1 mars 1956	27 oktober 1981 avgick av hälsoskäl	31 augusti 1986 i Helsingfors	Agrarförbundet/Centerpartiet	1950 1956 1962 1968 1973 1978	[15]
	Mauno Koivisto		25 november 1923 i Åbo	President 27 januari 1982[c]	1 mars 1994	12 maj 2017 i Helsingfors	Socialdemokraterna	1982 1988	[16]
	Martti Ahtisaari		23 juni 1937 i Viborg	President 1 mars 1994	1 mars 2000	16 oktober 2023 i Helsingfors		1994	[17]
	Tarja Halonen		24 december 1943 i Helsingfors	President 1 mars 2000	1 mars 2012			2000 2006	[18]
	Sauli Niinistö		24 augusti 1948 i Salo	President 1 mars 2012	1 mars 2024		Samlingspartiet	2006 2012 2018	[19]
	Alexander Stubb		1 april 1968 i Helsingfors	President 1 mars 2024	sittande			2024
Namn		Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Politisk tillhörighet	Val	Källor

Anmärkningar

Noter

1. Finland saknade formell statschef innan Svinhufvud tillträdde som riksföreståndare, men som chef för självständighetssenaten var han i praktiken Finlands statsledare redan från självständighetsförklaringen 1917.
2. Gustaf Mannerheim avled sent på kvällen den 27 januari, men eftersom Finlands tidszon ligger en timme före Schweiz' var det då redan 28 januari i Finland. Därför anges ibland två dödsdatum för Mannerheim.
3. Mauno Koivisto tjänstgjorde i sin egenskap av statsminister som ställföreträdande president från den 11 september 1981, då företrädaren Urho Kekkonen blev varaktigt sjukskriven och så småningom kom att lämna presidentposten av hälsoskäl.

Övriga anmärkningar

• Av de tretton personer som hittills har varit presidenter, har sju varit statsminister någon gång innan de blev president: Pehr Evind Svinhufvud, Kyösti Kallio, Risto Ryti, J.K. Paasikivi, Urho Kekkonen, Mauno Koivisto och Alexander Stubb. Samtliga dessa utom Stubb var dessutom statsminister när de valdes till president.
• Av de tretton personer som hittills har varit presidenter, har sex varit riksdagens talman någon gång innan de blev president: Kaarlo Juho Ståhlberg, Lauri Kristian Relander, Pehr Evind Svinhufvud, Kyösti Kallio, Urho Kekkonen och Sauli Niinistö.
• Ingen har avgått från presidentposten för att senare återväljas till president. Av de två personer som under åren 1918–1919 var riksföreståndare, Pehr Evind Svinhufvud och Gustaf Mannerheim, blev emellertid båda sedermera valda till president.
• Mannerheim var president under kortast tid, i två år.
• Kekkonen är den ende president som har blivit omvald mer än en gång (nuvarande konstitution förbjuder fler än ett omval).
• Kekkonen är också den president som har suttit allra längst på presidentposten, i 26 år.
• Tarja Halonen var Finlands första, och hittills enda, kvinnliga president.