Maria Fjodorovna (Sofia Dorotea av Württemberg)

Maria Fjodorovna, född Sofia Dorotea av Württemberg 25 oktober 1759 i Stettin, död 5 november 1828 i Pavlovsk, var en rysk kejsarinna (tsaritsa), gift med tsar Paul I av Ryssland och mor till tsar Alexander I av Ryssland och tsar Nikolaj I av Ryssland.^[1] Hon var kejsarinna 1796-1801.

Sofia Dorotea av Württemberg
Kejsarinnan Maria, porträtterad av Élisabeth Vigée Le Brun
Kejsarinna av Ryssland
Regeringstid	17 november 1796-23 mars 1801 4 år och 126 dagar
Kröning	5 april 1797
Företrädare	Sofia av Anhalt-Zerbst
Efterträdare	Louise av Baden
Gemål	Paul I
Barn	Alexander I Konstantin Alexandra Helena Maria Katarina Olga Anna Nikolaj Michael
Ätt	Württemberg
Far	Fredrik II Eugen av Württemberg
Mor	Sofia Dorothea av Brandenburg-Schwedt
Född	25 oktober 1759 Stettin, Preussen
Död	5 november 1828 69 år och 11 dagar Palatset i Pavlovsk, Pavlovsk, Sankt Petersburg, Ryssland
Begravd	Peter-Paulkatedralen, Peter-Paulfästningen, Sankt Petersburg, Ryssland
Monogram

Bakgrund

Maria Fjodorovna var född i Preussen som Sofia Dorotea av Württemberg, dotter till den blivande hertigen Fredrik II Eugen av Württemberg och Sofia Dorothea av Brandenburg-Schwedt. Vid tidpunkten för hennes födelse var Fredrik Eugen bara tredje i tronföljden till hertigdömet Württemberg och general i Fredrik den stores tjänst under sjuårskriget, och han blev därefter stationerad i Treptow an der Rega i Pommern under perioden 1763 till 1769, där också Sofia Dorotea växte upp med familjen. Efter att fadern avslutat sin tjänst flyttade de till slottet i den württembergska exklaven Mömpelgard väster om Rhen. Sofia Dorotea blev här vän med författaren Henriette von Oberkirch, som i sina memoarer utförligt skildrar deras gemensamma tid här. Fredrik Eugens och familjens sommarresidens var ett slott i närbelägna Étupes.

Sofia Dorotea hade en harmonisk uppväxt i familjen och uppfostrades till blygsamhet, disciplin och religiositet. Hon fick en utförlig utbildning och lärde sig flera språk som franska, italienska och latin. Hon fick även undervisning i konversation, musik, dans, teckning, målning, handarbete, historia, geografi och religion. Samtidigt fick hon även lära sig hushållsekonomiska färdigheter och kunskaper. Även hennes kulturella intressen väcktes. Hon läste tämligen mycket och hennes far korresponderade med Jean-Jacques Rousseau.

År 1773 fanns hon bland de tyska prinsessor som fördes till Ryssland för att väljas som maka till den ryske tronföljaren Paul av Katarina den stora, men valdes bort på grund av sin ålder: efter att Pauls första maka dött 1776, blev hon dock utvald. Vid giftermålet 1776 konverterade hon till den ortodoxa kyrkan och fick namnet Maria Fjodorovna.

Äktenskap

Maria Fjodorovna, porträtterad av Alexander Roslin, 1777.

Relationen mellan Maria och Paul beskrivs som lycklig. Maria beskrivs som en lugn och saklig person som kunde lugna ned den ofta nervösa Paul, och hon saknade inte inflytande över honom. Paret visade sig sällan vid Katarinas hov utan hade ett eget hov, där de levde ganska isolerat. Maria hade en bred konstnärlig utbildning och intresserade sig för konst, skapade en bokcirkel och arrangerade amatörteater, intresserade sig för trädgårdskötsel, för parets egendomar och bedrev välgörenhet. Hon satte stort värde på etikett, ceremonier och offentliga uppträdanden.

Relationen med Katarina var dålig då Maria stod på Pauls sida i hans konflikter med modern, och Maria dessutom hade en tendens att framställa sig som moraliskt överlägsen Katarina. Paret gjorde 1781-82 en rundresa i Europa.

Kejsarinna

År 1796 blev hon kejsarinna. Relationen med Paul försämrades något under de sista åren innan han blev monark genom hans förälskelse i hennes hovdam Jekaterina Nelidova, och under hans regeringstid på grund av hans relation med Anna Lopuchina, men Paul hävdade inför Maria att dessa relationer var platoniska.

Som kejsarinna utövade hon ett visst politiskt inflytande som bedöms som positivt. Hon grundade ett mycket stort antal sociala institutioner och välgörenhetsorganisationer som kom att vara i verksamhet fram till ryska revolutionen 1917, bland annat skolor öppna för kvinnor.

Änkekejsarinna

Maria Fjodorovna som änkekejsarinna. Porträtt av Gerhard von Kügelgen.

Då maken störtades 1801 hade hon planer på att följa sin svärmor Katarinas exempel och överta tronen själv, men hon övertalades av sonen att avstå eftersom det inte fanns något stöd för detta. Under den första tiden efter kuppen brukade hon lägga fram makens blodiga skjorta som en tyst pik under sonens besök. Hon gavs som änka den högsta rangen bland landets kvinnor: det blev efter detta en sed vid det ryska hovet att ge änkekejsarinnan en högre rang än kejsarinnan, och Maria betraktades som en modell för framtida kejsarinnor. Vid hovets ceremonier hade hon företräde framför kejsarinnan och gick exempelvis arm i arm med sin son kejsaren medan kejsarinnan fick gå efter dem.

Maria lyckades inte utöva något politiskt inflytande över sin son trots försök att göra det, men hennes salong blev ett centrum för Napoleonfientliga stämningar. Hon spelade en mycket aktiv offentlig roll, höll ett eget hov, var värdinna för stora fester och inspekterade trupper klädd i uniform. Då sonen hade enkla vanor och svärdottern levde tillbakadraget blev hennes hushåll hovets sociala centrum, och ett mål ambitiösa personer förväntades besöka. Hon var kritisk mot Napoleon och godkände inte hans frieri till hennes dotter (och därmed alliansförslag) år 1809. Hon ägnade sig åt en stor mängd sociala och kulturella projekt, bland annat grundandet av flickskolor. Hon var även verksam som skulptör och finns representerad vid bland annat Nationalmuseum^[2].

Barn

1. Alexander I av Ryssland (1777-1825)
2. Konstantin Pavlovitj (1779-1831) gift 1) Juliane av Sachsen-Coburg-Saalfeld, 2) morganatiskt grevinnan Johanna Grudzinscy - Konstantin skulle ha blivit tsar vid den äldre brodern Alexanders död, men avstod från tronföljden till förmån den yngre brodern Nikolaj.
3. Alexandra Pavlovna (1783-1801) gift med ärkehertig Josef Anton av Österrike
4. Helena Pavlovna av Ryssland (1784-1803) gift med Fredrik Ludwig av Mecklenburg-Schwerin
5. Maria Pavlovna (1786-1859) gift med storhertig Karl Fredrik av Sachsen-Weimar
6. Katarina Pavlovna av Ryssland (1788-1819) gift med 1) Georg av Oldenburg, 2) Vilhelm I av Württemberg
7. Olga Pavlovna (1792-1795)
8. Anna Pavlovna av Ryssland (1795-1865) gift med Vilhelm II av Nederländerna
9. Nikolaj I av Ryssland (1796-1855)
10. Michael Pavlovitj (1798-1849) gift med Charlotte av Württemberg

Anfäder

Fredrik Karl av Württemberg-Winnental

Karl Alexander av Württemberg

Eleonora Juliana av Brandenburg-Ansbach

Fredrik II Eugen av Württemberg

Anselm Frans av Thurn und Taxis

Maria Augusta av Thurn und Taxis

Maria Ludovika Anna Franziska av Lobkowicz

Sofia Dorotea av Württemberg

Filip Vilhelm av Brandenburg-Schwedt

Fredrik Vilhelm av Brandenburg-Schwedt

Johanna Charlotta av Anhalt-Dessau

Sofia Dorothea av Brandenburg-Schwedt

Fredrik Vilhelm I av Preussen

Sofia Dorothea av Preussen

Sofia Dorotea av Hannover

Hennes farmors mormors farfars mor var Cecilia Gustavsdotter Vasa.

Referenser

• Denna artikel bygger på dess motsvarighet på engelska wikipedia

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Sophie Dorothee von Württemberg.

Noter

1. Waliszewski, Kazimierz, Paul the First of Russia, the son of Catherine the Great, Archon, ISBN 0-208-00743-1
2. Nationalmuseum

Företrädare: Katarina den Stora

Kejsarinna av Ryssland 1796–1801

Efterträdare: Elisabeth Alexejevna

• Wikimedia Commons har media som rör Maria Fjodorovna (Sofia Dorotea av Württemberg).
  Bilder & media