Brno

	Brno
	Stad
	Brno från slottet Špilberk.
Flagga	Stadsvapen
Land	Tjeckien
Region	Södra Mähren
Distrikt	Brno-město
Floder	Svitava, Svratka
Höjdläge	237 m ö.h.
Koordinater	49°12′N 16°37′Ö
Högsta punkt
- höjdläge	425 m ö.h.
Lägsta punkt
- höjdläge	190 m ö.h.
Area	230,19 km²
- land	225,73 km²
- vatten	4,46 km²
Folkmängd	377 028 (1 januari 2016)
Befolkningstäthet	1 670 invånare/km²
Grundad	1243
Borgmästare	Markéta Vaňková (ODS)
Postnummer	602 00
Geonames	3078610
	Världsarv
Namn	Villa Tugendhat
År	2001 (#25)
Nummer	1052
Region	Europa och Nordamerika
Kriterier	ii, iv
	Wikimedia Commons: Brno
	Statistik: MVCR
	Webbplats: www.brno.cz

Brno (tyska: Brünn, latin: Bruna, jiddisch: ברין) är en stad i Mähren i sydöstra Tjeckien. Brno är med cirka 380 000 invånare den näst största staden i landet och den största staden i Mähren.

Uppslagsordet ”Brünn” leder hit. För en kommun i Tyskland, se Brünn/Thür..

Snabbfakta Land, Region ...

Stäng

Brno är ett centrum för textil-, maskin- och kemisk industri, företaget Zetor som tillverkar traktorer har sitt säte här. Här finns också, som i så många andra städer i landet, många bryggerier, däribland Pivovar Starobrno. Staden är även känd för sin racerbana, Masaryk Circuit eller Masarykův okruh, som bland annat anordnar FIA WTCC Race of the Czech Republic varje år. Författaren Milan Kundera föddes här och deras ishockeylag, ZKL Brno, vann europeiska klubbmästerskapet i ishockey 1966, 1967 och 1968.

Brno är en mycket gammal ort, vars namn förmodligen kan härledas av tjeckiskans brnen, brno (lerig, träskartad).^[2] På 1000-talet blev det residens i ett av de fyra furstendömen som Mähren då var uppdelat i; under 1300-talet och till 1411 residerade de mähriska markgrevarna på borgen Spielberg. Under husitkrigen förblev Brno katolskt och belägrades 1428 av husiterna.

Under trettioåriga kriget fick staden utstå hel en del. Bland annat belägrades den 1643 av svenska trupper under Lennart Torstenson, som dock tvingades avbryta belägringen för att tåga mot Danmark. Han företog sedan en ny belägring, som varade från 3 maj till 15 augusti 1645, men staden försvarades tappert av kommendanten Jean-Louis Raduit de Souches (förut i svensk tjänst), att svenskarna till slut fick avtåga. Minnet av detta firades högtidligt 1845 och 1865, och sedan har minnesfesten blivit en årligen återkommande nationalhögtidsdag.

År 1642 ersatte Brno Olomouc som Mährens huvudstad.^[3] År 1742 belägrades Brno två månader utan framgång av preussarna.

Efter att en lång tids tillbakagång fick staden en ny uppblomstring under 1800-talet, då staden blev ett centrum för textilindustri, samtidigt som mycket av Österrike-Ungerns lokalförvaltning överflyttades till staden. 1910 hade staden 124 000 innevånare, varav 56 000 tyskar. Den blev 1919 en del av den nybildade staten Tjeckoslovakien. Våldsamma bombningar av västmakterna 1944 förstörde stora delar av staden och dödade 4 000 personer.^[3]

Demografisk utveckling för Brno mellan åren 1389 och 2000
1389	1645	1850	1900	1919	1925	1937	1940	1950	1970	1990	2000
8 400	4 500	49 460	138 000	221 545	242 401	289 326	238 204	284 670	335 701	391 979	383 034

Tabellen ovan skildrar Brnos invånarutveckling. Nedgången på 1940-talet kan förklaras av att staden drabbades mycket hårt av det andra världskriget.

Brno är sedan 1990 indelat i 29 stadsdelskommuner (městská část), ibland men inte alltid sammanfallande med de 48 stadsdelarna (část obce).^[4]

Brno-Bohunice
Brno-Bosonohy
Brno-Bystrc
Brno-Černovice
Brno-Chrlice
Brno-Ivanovice
Brno-Jehnice
Brno-jih, bestående av Dolní Heršpice, Horní Heršpice, Komárov, Přízřenice och Trnitá (del)
Brno-Jundrov, bestående av Jundrov (del) och Pisárky (del)
Brno-Kníničky
Brno-Kohoutovice, bestående av Jundrov (del), Kohoutovice och Pisárky (del)
Brno-Komín
Brno-Královo Pole, bestående av Černá Pole (del), Královo Pole, Ponava och Sadová
Brno-Líšeň
Brno-Maloměřice a Obřany, bestående av Maloměřice (del) och Obřany
Brno-Medlánky
Brno-Nový Lískovec
Brno-Ořešín
Brno-Řečkovice a Mokrá Hora, bestående av Mokrá Hora och Řečkovice
Brno-sever, bestående av Černá Pole (del), Husovice, Lesná, Soběšice och Zábrdovice (del)
Brno-Slatina
Brno-Starý Lískovec
Brno-střed, bestående av Brno-město, Černá Pole (del), Pisárky (del), Staré Brno, Stránice, Štýřice, Trnitá (del), Veveří och Zábrdovice (del)
Brno-Tuřany, bestående av Brněnské Ivanovice, Dvorska, Holásky och Tuřany
Brno-Útěchov
Brno-Vinohrady, bestående av Maloměřice (del) och Židenice (del)
Brno-Žabovřesky
Brno-Žebětín
Brno-Židenice, bestående av Zábrdovice (del) och Židenice (del)