Vadstena stad var en stad och kommun i Östergötlands län.
- Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Vadstena stad. För orten se Vadstena, för dagens kommun, se Vadstena kommun.
Snabbfakta Land, Landskap ...
Stäng
Vadstena är en relativt ung stad. Dess äldsta del är kungsgården, som i slutet av 1300-talet blev kloster. Runt klostret uppstod en viss hantverkarbebyggelse. Den 8 december 1400 tilldelades Vadstena stadsprivilegier av drottning Margareta.[1][2]
Vadstena stad inrättades som kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) den 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes. Staden inkorporerade vid kommunreformen 1952 Sankt Pers landskommun och 1967 Östgöta-Dals landskommun. 1971 uppgick Vadstena stad med Hovs landskommun i den nybildade Vadstena kommun som uppgick 1974 i Motala kommun, varifrån området 1980 bröts ut för att åter bilda Vadstena kommun.[3]
Egen jurisdiktion med rådhusrätt hade Vadstena stad fram till 1948, då den uppgick i Aska, Dals och Bobergs tingslag.
[4]
Kyrklig tillhörighet
Vadstena stad tillhörde i kyrkligt hänseende Vadstena församling. Senare tillkom andra församlingar från inkorporerade landskommuner.[5]
Sockenkod
För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 0517[6] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950.
Blasonering: I fält av guld en S:ta Birgittagestalt – med gloria, dok, klädnad och skor av silver – sittande i en röd stol, skrivande med gåspenna i en bok, båda av silver; ansikte och händer av guld.
Motivet är från 1400-talet. Det fastställdes som vapen för Vadstena stad år 1938. Vid sammanläggningen med Motala kommun 1974 kom vapnet ur bruk. Sedan Motala kommun spruckit 1980 togs det åter i bruk av den nya Vadstena kommun, som lät registrera det i PRV år 1989.
Vadstena stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 22,38 km², varav 22,37 km² land.[7]
Tätorter i staden 1960
I Vadstena stad fanns tätorten Vadstena, som hade 4 090 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 91,8 procent.[8]
Mandatfördelning i valen 1919–1966
Mer information Valår, S ...
Valår | S | SP | C | FR | FP | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) |
1919 | 8 | | | | 4 | | 9 | | 21 | 71,9 | |
1920 | 8 | | | | 3 | | 10 | | 21 | 37,5 | |
1922 | 7 | | | | 3 | | 11 | | 21 | 47,1 | |
1926 | 8 | | | 3 | 1 | | 9 | | 21 | 54,4 | |
1930 | 7 | 1 | | 3 | | | 10 | | 21 | 66,9 | |
1934 | 7 | 2 | | | 2 | | 10 | | 21 | 65,3 | |
1938 | 9 | 1 | | | 3 | | 8 | | 21 | 71,8 | |
1942 | 10 | | | | 3 | | 8 | | 21 | 77,2 | |
1946 | 11 | | | | 4 | | 6 | | 21 | 77,8 | |
1950 | 15 | | 1 | | 5 | | 6 | | 27 | 82,9 | |
1954 | 12 | | 1 | | 6 | | 8 | | 27 | 82,3 | |
1958 | 13 | | 2 | | 4 | | 8 | | 27 | 81,5 | |
1962 | 15 | | 2 | | 4 | | 6 | | 27 | 83,2 | |
1966 | 16 | | 6 | | 5 | 1 | 7 | | 35 | 81,6 | |
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Stäng
Landskap och urbanisering - Östergötland ur ett centralortspespektiv, Karin Lindeblad