Sveriges hertigdömen
From Wikipedia, the free encyclopedia
I Sverige har hertigdömen tilldelats i huvudsak icke‐regerande medlemmar av kungahuset under tre perioder: folkungatiden, närmast som en utveckling av den äldre jarlatiteln, vasatid, då manliga medlemmar av kungafamiljen tilldelades hertigdömen med betydande rätt till självstyre, samt sedan 1772, då medlemmar av kungahuset berättigade till att ärva kronan fått sig tilldelade honorära hertigdömen vid födseln.
Snabbfakta
Stäng
Från mitten av 1500‐talet angavs ett antal av de svenska landskapen i ceremoniella sammanhang som hertigdömen, medan övriga landskap hade rangen av grevskap.[1] Enligt ett beslut av K. Maj:t på 1880‐talet kan alla[2] de svenska landskapsvapnen krönas med hertigkrona.[3]