Spinn
From Wikipedia, the free encyclopedia
Spinn är en kvantfysikalisk egenskap (frihetsgrad) hos partiklar i mikrokosmos.[1][2] Spinn är ett rörelsemängdsmoment en partikel har utöver sitt banrörelsemängdsmoment. De kvanttal som beskriver en partikels totala spinn och dess projektion längs en godtycklig axel har beteckningarna s och ms. Spinn beskrivs matematiskt av sambanden
- Den här artikeln handlar om spinn inom kvantmekanik. För spinn inom Public relations, se Spin (PR).
där S2 och Sz är spinnoperatorer som verkar på kvanttillståndet ψ. Utläst betyder de att S2 – en partikels spinn i kvadrat – är den reducerade Plancks konstant i kvadrat gånger partikelns spinntal s gånger sig själv plus ett, medan spinnet i en viss riktning ges av den reducerade Plancks konstant gånger ms. Dessa samband visar också att de möjliga kvantiseringarna längs en axel beror av det totala spinnet – som är specifikt för varje elementarpartikel – samt att både s och ms med nödvändighet är hel- eller halvtal.[3] Partiklar med heltalsspinn kallas bosoner och de med halvtalsspinn fermioner.
Ur sambanden kan man även utläsa att storleken på en partikels spinn är – alltså lite mer än ℏs. Det totala spinnet är alltså alltid större än spinnet i en viss riktning, ℏms (förutsatt att partikeln inte är spinnlös). Detta kan tolkas som att en partikels spinn alltid avviker något från den riktning man mäter i (vilket är ett exempel på Heisenbergs osäkerhetsrelation).