![cover image](https://wikiwandv2-19431.kxcdn.com/_next/image?url=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/91/Schrodingers_cat.svg/langsv-640px-Schrodingers_cat.svg.png&w=640&q=50)
Schrödingers katt
tankeexperiment inom kvantmekaniken av Erwin Schrödinger / From Wikipedia, the free encyclopedia
Schrödingers katt är ett tankeexperiment framlagt 1935 av Erwin Schrödinger[1] för att visa på brister i teorin om kvantmekaniken vid tillämpning på makroskopiskt plan, men det har populärt kommit att misstolkas som ett exempel på problemet med osäkerhet i observationer som uppkommer av att någon faktiskt observerar (jämför om ett träd faller i skogen när ingen hör - låter det då?).
![Thumb image](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/91/Schrodingers_cat.svg/640px-Schrodingers_cat.svg.png)
Schrödingers paradoxala illustration av kvanttillstånd, som han själv betecknade som fånigt, går ut på att en katt placeras i en sluten stålkammare. I stålkammaren placeras även en bit radioaktivt ämne med 50 % sannolikhet att sönderfalla inom en timme, samt en geigermätare kopplad till en hammare som krossar en flaska cyanid om sönderfall registreras, varvid katten skulle dö (under förutsättningen att cyaniden är placerad inom räckhåll för katten). Efter en timme hänger kattens öde på ett kvantmekaniskt tillstånd med samma sannolikhet för liv och död. Katten är både levande och död samtidigt enligt kvantmekaniskt synsätt.[2][3][4][5][6][7][8] Men, när kammaren öppnas, ser man bara en katt som antingen lever eller är död, inte både och. Frågan är: När övergår systemet från en blandning av tillstånd till antingen eller?
Schrödinger ville alltså inte visa på att det verkligen var en levande-död katt, utan han ansåg att kvantmekanikens teori var ofullständig och icke representativ för verkligheten i detta fall.