![cover image](https://wikiwandv2-19431.kxcdn.com/_next/image?url=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f9/Dialektomr%25C3%25A5den_i_V%25C3%25A4sterbottens_l%25C3%25A4n.png/640px-Dialektomr%25C3%25A5den_i_V%25C3%25A4sterbottens_l%25C3%25A4n.png&w=640&q=50)
Skelleftemål
dialekt i Västerbotten / From Wikipedia, the free encyclopedia
Skelleftemål eller skelleftebondska ("sjeletmaLe", "sjeletbonnska" även "sjellet-" på dialekt) är en norrländsk dialekt som talas främst i norra Västerbotten. Skelleftemålet talas i bygderna längs Skellefteälven (Skellefteå, Norsjö, Malå och Arvidsjaurs kommuner). Dialekterna som talas i kustbygderna nära gränsen till Piteå kommun tenderar att gradvis gå över till pitemål.[1] I bruksorterna uppstod det vanligen blandspråk på grund av inflyttning från andra orter.[2] I dessa blandspråk har rikssvenskan haft en tydlig påverkan på satsbildningen, grammatiken och ordförrådet och det förekom stundom enstaka lånord från diverse dialekter.
![Thumb image](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f9/Dialektomr%C3%A5den_i_V%C3%A4sterbottens_l%C3%A4n.png/640px-Dialektomr%C3%A5den_i_V%C3%A4sterbottens_l%C3%A4n.png)
Dialekten är nära släkt med de omgivande dialekterna utmed den västerbottniska och norrbottniska kusten, och påtagliga likheter finns även med österbottniska, jämtska och sydligare norrländska mål.
Under 1900-talet satsade myndigheterna på att försvenska språket i skelleftebygden, vilket ledde till att många föräldrar valde att inte prata bondska med sina barn.[källa behövs] Dialekten började därefter hastigt försvinna, och numera är det främst äldre människor och folk som vuxit upp på landsbygden som talar skelleftebondska. Numera talar de yngre och boende i centralorten Skellefteå rikssvenska med dialektinslag i uttal, språkmelodi och ordförråd. Några författare från skelleftebygden har skrivit litteratur på skelleftebondska, bland annat Sara Lidman, Torgny Lindgren, P.O. Enquist och Nikanor Teratologen.