Loading AI tools
kommun i Norrbottens län, Sverige Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Piteå kommun är en kommun i Norrbottens län i landskapet Norrbotten i Sverige. Centralort är Piteå.
Piteå kommun Kommun | |
Rådhustorget i Piteå | |
Slogan | Det är hit man kommer när man kommer hem |
---|---|
Piteå kommunvapen | |
Land | Sverige |
Landskap | Norrbotten |
Län | Norrbottens län (–) |
Centralort | Piteå |
Inrättad | 1 januari 1971 |
Befolkning, areal | |
Folkmängd | 42 405 ()[1] |
Areal | 4 640,69 kvadratkilometer ()[2] |
- därav land | 3 086,12 kvadratkilometer[2] |
- därav vatten | 1 554,57 kvadratkilometer[2] |
Bef.täthet | 13,74 inv./km² (land) |
Läge | |
Kommunen i länet. | |
Koordinater | 65°20′00″N 21°30′00″Ö |
Utsträckning | SCB:s kartsök |
Domkretstillhörighet | |
Domkrets | Luleå domkrets (–) Piteå domsaga (–) |
Om förvaltningen | |
Org.nummer | 212000-2759[3] |
Anställda | 4 575 ()[4] |
Webbplats | Officiell webbplats |
Koder och länkar | |
Kommunkod | 2581 |
GeoNames | 603569 |
Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
Redigera Wikidata |
Piteå kommun är belägen i södra delen av Norrbottens län, vid Pite älvs utlopp i Bottenviken. Kommunens näringsliv är mycket differentierat, med en tung basindustri i grunden.
Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit positiv. Ända sedan 1911 har Socialdemokraterna, ibland med hjälp av stödpartier, haft makten i kommunen.
Kommunens område motsvarar Piteå socken där Piteå landskommun bildades vid kommunreformen 1862. I området fanns även Piteå stad som 1863 bildade en stadskommun. Ur landskommunen utbröts 1916 Norrfjärdens landskommun och 1918 Hortlax landskommun.
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[5]
1967 uppgick i Piteå stad: Piteå, Norrfjärdens och Hortlax landskommuner. Piteå kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Piteå stad.[6]
Kommunen ingick från bildandet till 28 januari 2002 i Piteå domsaga och ingår sen dess i Luleå domkrets.[7]
Kommunen ansökte 2024 att få ingå i Förvaltningsområdet för samiska[8]
Kommunen präglas av många naturområden. Kustzonen utgörs av en plan slätt med en skärgård som sträcker sig ut i vidsträckta grundområden. Den flacka berggrundsytan täcks huvudsakligen av morän, som blivit formad av landhöjningen. Sedimenten från kustslätten fortsätter upp i dalgångarna, som tidigare varit översvämmade. Här har älvarna eroderat djupa fåror med branta sluttningar när landet höjts. Över dalsidornas brantare delar breder kuperad bergsterräng ut sig, täckt av barrskog och morän. Sjöar och myrmarker finns i de långsträckta, nordväst-sydöstliga sprickdalarna som skär genom bergterrängen.[9]
Totalt finns 212 sjöar, vattendrag och kustvatten i Piteå kommun.[10] Bland dessa återfinns Bänkerträsket, en större sjö på 705 hektar samt Flakaträsket beläget väster om Koler.[11]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[12]
Piteå kommun | Hela riket |
---|---|
|
Det finns 13 naturreservat i Piteå kommun. Fingermanholmen är beläget i närheten av centralorten. Platsen har fått sitt namn eftersom platsen användes för att utdela straff till "tjuvar och andra illdådare [...] Ibland var straffet att fingrar höggs av - därav namnet på ön".[13] Ett annat naturreservat är Vargön, beläget i skärgården. I reservatet samsas strandnära granurskogar med magrare gammeltallskogar högre upp på ön.[14]
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i tre församlingar – Hortlax församling, Norrfjärdens församling och Piteå församling.
Från 2016 indelas kommunen istället i fyra distrikt– Hortlax, Norrfjärden, Piteå landsdistrikt och Piteå stadsdistrikt.[15]
Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2010 fanns det 15 tätorter i Piteå kommun.
Nr | Tätort | Folkmängd |
---|---|---|
1 | Piteå | 23 067 |
2 | Bergsviken | 2 251 |
3 | Rosvik | 1 848 |
4 | Norrfjärden | 1 562 |
5 | Roknäs | 1 259 |
6 | Hortlax | 1 128 |
7 | Jävre | 574 |
8 | Svartudden | 478 |
9 | Lillpite | 385 |
10 | Hemmingsmark | 366 |
11 | Sjulsmark | 353 |
12 | Svensbyn | 345 |
13 | Böle | 344 |
14 | Blåsmark | 299 |
15 | Kopparnäs | 225 |
Centralorten är i fet stil.
Ända sedan 1911 har Socialdemokraterna, ibland med hjälp av stödpartier, haft makten i kommunen. 1911-1924 var det Folkpartiet man samarbetade med (båda partierna hade många hjärtefrågor gemensamt, såsom allmän rösträtt och krav på republik). Detta samarbete bröts 1928 då Folkpartiet drog sig mer åt höger. 1928-1932 samarbetade Socialdemokraterna i stället med Vänsterpartiet. 1932-2014 hade Socialdemokraterna egen majoritet i kommunen, men även efter detta har man haft teknisk valsamverkan med Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Det finns ingen annan kommun i landet där samma parti haft makten med egen majoritet 82 år i rad.
År | Partier | |||||
---|---|---|---|---|---|---|
1995-2014[16] | S | |||||
2014-2018 | S | V | MP | |||
2018- | S | V | MP |
Anders Sundström (kommunalråd 1980–1994 och senare statsråd) och Curt Boström (även han statsråd) är kända socialdemokratiska politiker från Piteå. Liberalen Nils Edén (statsminister 1917-1920) var också från Piteå, liksom liberalen Eliel Löfgren (justitieminister 1917–1920 och utrikesminister 1926–1928).
Presidium 2022–2026[17] | ||
---|---|---|
Ordförande | S | Cristian Bergvall |
Förste vice ordförande | C | Marika Berglund |
Andre vice ordförande | M | Daniel Bergman |
I kommunvalet 1994 nådde Socialdemokraterna rekord med 66,6 procent av rösterna. Vid valet 2006 fick partiet 54,5 procent av rösterna.[18] Trots att de borgerliga partierna vann riksdagsvalet det året gick Socialdemokraterna framåt i kommunen i jämförelse med valet 2002, då partiet fick 51,3 procent.[18]
Valår | V | S | MP | SLP | SD | NS | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1970 | 4 | 30 | 9 | 3 | 2 | 3 |
| 51 | 90,9 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1973 | 5 | 27 | 11 | 2 | 3 | 3 |
| 51 | 78,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1976 | 4 | 28 | 10 | 3 | 3 | 3 |
| 51 | 93,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1979 | 3 | 31 | 8 | 2 | 3 | 4 |
| 51 | 93,2 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1982 | 3 | 32 | 7 | 1 | 3 | 5 |
| 51 | 93,5 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1985 | 3 | 31 | 6 | 3 | 3 | 5 |
| 51 | 91,9 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1988 | 3 | 31 | 1 | 6 | 4 | 3 | 3 |
| 51 | 89,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1991 | 3 | 31 | 6 | 4 | 4 | 3 |
| 51 | 89,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1994 | 4 | 35 | 4 | 3 | 2 | 3 |
| 51 | 89,7 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1998 | 9 | 28 | 4 | 3 | 4 | 3 |
| 51 | 84,70 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2002 | 6 | 26 | 1 | 5 | 4 | 4 | 3 | 2 |
| 51 | 83,50 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2006 | 5 | 29 | 1 | 3 | 5 | 2 | 2 | 4 |
| 51 | 83,64 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2010 | 5 | 30 | 2 | 1 | 3 | 2 | 2 | 6 |
| 51 | 86,25 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2014 | 5 | 22 | 3 | 1 | 2 | 3 | 5 | 2 | 2 | 6 |
| 51 | 86,92 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2018 | 6 | 19 | 1 | 2 | 3 | 5 | 6 | 1 | 2 | 6 |
| 51 | 88,22 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2022 | 5 | 22 | 1 | 2 | 5 | 1 | 5 | 2 | 8 |
| 51 | 85,29 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Totalt har kommunstyrelsen 15 ledamöter, varav fem tillhör Socialdemokraterna. Moderaterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet har två vardera medan Miljöpartiet, Kristdemokraterna, Sjukvårdspartiet och Skol- och landsbygdspartiet alla har vardera ett mandat.[19]
Presidium 2018–2022 | ||
---|---|---|
Ordförande | S | Helena Stenberg |
Förste vice ordförande | S | Anders Lundkvist |
Andre vice ordförande | V | Brith Fäldt |
Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.
Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | ||
---|---|---|---|---|
Socialnämnden | S | Sven-Gösta Pettersson | V | Nina Lindström |
Kultur- och fritidsnämnden | S | Elisabeth Lindberg | MP | Simon Granberg |
Miljö- och tillsynsnämnden | V | Stig Sjölund | S | Ferid Letic |
Fastighets- och servicenämnden | S | Marita Björkman Forsman | MP | Anna Åström |
Överförmyndarnämnden | V | Maria Holmquist | ||
Samhällsbyggnadsnämnden | V | Brith Fäldt | S | Jonas Lindberg |
Barn- och utbildningsnämnden | S | Louise Mörk | S | Lena Jarblad |
Valnämnden | S | Jonas Gunnarsson | C | Ulf Hartman |
Källa:[24]
Parti | Valdistrikt | Kommun | |
---|---|---|---|
Starkaste | Andel | Andel | |
S | Piteå Östra | 52,57 % | 37,63 % |
M | Strömnäs | 20,35 % | 11,91 % |
V | Djupvikens Norra | 16,57 % | 11,42 % |
C | Lillpite | 45,59 % | 10,95 % |
NS | Sikfors | 16,67 % | 9,11 % |
SD | Roknäs | 13,00 % | 6,46 % |
KD | Jävre | 13,15 % | 3,53 % |
SLP | Alterdalen | 25,76 % | 3,48 % |
MP | Djupvikens Norra | 5,85 % | 2,67 % |
L | Djupvikens Södra | 3,85 % | 2,47 % |
FI | Djupvikens Norra | 1,06 % | 0,28 % |
Data hämtat från Valmyndigheten. |
Exklusive uppsamlingsdistrikt
Piteå kommun har tre vänorter. Grindavík på Island och Sveriges tidigare koloni Saint-Barthélemy i Västindien tillkom som Vänorter under 1970-talet medan den ryska orten Kandalaksha till kom under 1980-talet. I samband med Rysslands invasion av Ukraina 2022 pausade dock allt samarbete med Kandalaksha. Sedan 2006 finns en vänortspark i Piteå, som inkluderar en "kopia av ett traditionellt hus från St. Barth".[25]
Kommunens näringsliv är mycket differentierat. I grunden ligger en tung basindustri som bland annat utgörs av skogsindustrier som Smurfit Kappa Kraftliner som tillverkar kraftpapper och kraftpapp, SCA Munksund AB som även de tillverkar kraftpapper och kraftpapp och sågverket SCA Wood AB. Därtill finns flera medelstora företag, däribland komposittillverkaren ABB AB. Betydande för näringslivet är även turismen och tjänstesektorn, bland annat genom företagsbyn Furunäset. Små och medelstora jordbruk finns i och kring Piteälvens dalgång.[26]
Energimyndigheten uppgav att Piteå kommun år 2020 var den svenska kommun med störst installerad effekt av vindkraft med 894 MW.[27]
I kommunen finns tre vattenkraftverk – Lillpite och Råbäcken 1 i Lillpiteälven samt Sikfors i Piteälven. Dessa har en produktionskapacitet på 40,9 MW, 188,5 GWh.[28]
Från söder till norr genomkorsas kommunen av Europaväg 4 längs kusten. Kommunen genomkorsas även av länsvägarna 373 och 374.[26]
Piteå flygplats används av Piteå flygklubb och helikopterföretaget Kallaxflyg. Sjöflygplats finns i Piteälven, vintertid finns även skidflygstråk.[29]
Piteå kommun | |
Västra kajen i Piteå (2015). | |
Civilstånd | |
---|---|
Ogifta | |
Antal (Andel) | 20 918 st (49,92 %) varav 11 408 män och 9 510 kvinnor |
Gifta | |
Antal (Andel) | 15 074 st (35,97 %) varav 7 534 män och 7 540 kvinnor |
Skilda | |
Antal (Andel) | 3 691 st (8,81 %) varav 1 632 män och 2 059 kvinnor |
Änkor/Änklingar | |
Antal (Andel) | 2 221 st (5,30 %) varav 512 män och 1 709 kvinnor |
Könsfördelning | |
Män | 21 086 st (50,32 %) |
Kvinnor | 20 818 (49,68 %) |
Åldersfördelning | |
0–14 år | 6 752 st (16,11 %) varav 3 523 män och 3 229 kvinnor |
15–24 år | 4 876 st (11,64 %) varav 2 579 män och 2 297 kvinnor |
25–54 år | 15 335 st (36,60 %) varav 7 906 män och 7 429 kvinnor |
55–64 år | 5 356 st (12,78 %) varav 2 648 män och 2 708 kvinnor |
65+ år | 9 585 st (22,87 %) varav 4 430 män och 5 155 kvinnor |
Uppgifterna avser förhållandena den 31 december 2016 enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. Källa: [30] |
Kommunen har 42 405 invånare (30 juni 2024), vilket placerar den på 64:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Piteå kommun 1970–2020[30] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1970 | 32 800 | |||
1975 | 35 547 | |||
1980 | 38 402 | |||
1985 | 38 870 | |||
1990 | 40 034 | |||
1995 | 40 923 | |||
2000 | 40 363 | |||
2005 | 40 873 | |||
2010 | 40 892 | |||
2015 | 41 548 | |||
2020 | 42 226 | |||
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. |
Den 31 december 2016 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 2 880, eller 6,87 % av befolkningen (hela befolkningen: 41 904 den 31 december 2016). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 711, eller 4,22 % av befolkningen (hela befolkningen: 40 531 den 31 december 2002).[31]
Piteå kommun har den tredje lägsta andelen invånare med utländsk bakgrund av Sveriges 290 kommuner, efter Lekebergs kommun (lägst) och Öckerö kommun. Andelen utrikes födda är också den tredje lägsta i landet, efter Lekeberg och Öckerö.[32]
Bakgrund den 31 december 2016 | Antal | Andel | Varav män | Kvinnor |
---|---|---|---|---|
Utrikes födda | 2 495 | 5,95 % | 1 185 | 1 310 |
Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar | 385 | 0,92 % | 222 | 163 |
Inrikes födda med en inrikes född förälder | 1 988 | 4,74 % | 981 | 1 007 |
Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar | 37 036 | 88,38 % | 18 698 | 18 338 |
Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Piteå kommun.[33]
Födelseland 31 december 2021[33] | ||||
---|---|---|---|---|
Nr | Land | Antal | Andel | Andel i hela riket |
1 | Sverige | 39 370 | 93,02 % | 80,00 % |
2 | Finland | 383 | 0,90 % | 1,31 % |
3 | Eritrea | 212 | 0,50 % | 0,46 % |
4 | Thailand | 194 | 0,46 % | 0,43 % |
5 | Afghanistan | 185 | 0,44 % | 0,60 % |
6 | Syrien | 170 | 0,40 % | 1,88 % |
7 | Norge | 142 | 0,34 % | 0,39 % |
8 | Irak | 115 | 0,27 % | 1,40 % |
9 | Iran | 104 | 0,25 % | 0,80 % |
10 | Ryssland | 84 | 0,20 % | 0,22 % |
Den 31 december 2016 hade 1 327 invånare (3,17 %), varav 697 män och 630 kvinnor, ett utländskt medborgarskap och saknade samtidigt ett svenskt sådant. Personer som har både utländskt och svenskt medborgarskap räknas inte av Statistiska centralbyrån som utländska medborgare.[34]
Det finns ett antal fornminnen i kommunen.[35] Flera av dem finns samlade längs Arkeologstigen i Jävre, där Norrbottens äldsta befolkning tros ha varit bosatta omkring 1000 f.Kr. Exempel på lämningar är gravar, labyrinter och offerstenar. Längs sträckan återfanns också Jävresmycket, ett bronssmycke från 400-600 e. Kr.[36] Ett annat område är Kyrkbyn Långnäs, det område som ursprungligen utgjorde Piteå. Där finns fortfarande synliga husgrunder i närheten av Klockån.[37]
Blasonering: I fält av silver ett rött avhugget renhuvud med beväring av guld, därest dylik skall komma till användning.[38]
Vapnet går tillbaka till staden Piteås privilegiebrev från 1621, där ett renhuvud föreskrevs som stadens märke. Det fastställdes som vapen 1946. Vid kommunsammanläggningen 1967 hade även Piteå landskommun ett vapen från 1952, men det beslöts att stadsvapnet skulle föras vidare i oförändrad form. Detta registrerades hos Patent- och registreringsverket 1974.
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.