Magnesium
From Wikipedia, the free encyclopedia
Magnesium is n chemisk Element in dät Periodensystem mäd dät Symbol Mg un Oardnengstaal fon 12. Magnesium is dät Element mäd ju oachtegrootste Ferspreedenge un uumfoatet ruund 2% fon ju Äidkoarste un dät Element is dät trääde maaste in Löösenge in Seewoater. Dit Äidalkalimetall wäd foarallen as Legierengsmiddel ferwoand, uum Aluminium-Magnesium-Legierengen tou moakjen.
Weitere Informationen Oainskuppe, Algemeen ...
Oainskuppe | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Algemeen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Noome, Symbol, Oardnengstaal | Magnesium, Mg, 12 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Serie | Äidalkalimetalle | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Gruppe, Periode, Blok | 2, 3, s | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Uutsjoon | säälwersk wiet | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Massenandeel an ju Äidhülle | 1,94 % | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atomar | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atommasse | 24,305 u | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atomradius (bereekend) | 150 (145) pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kovalenten Radius | 130 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Van-der-Waals-Radius | 173 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektronekonfiguration | [Ne] 3s2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektrone pro Energieniveau | 2, 8, 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Uuttreedoarbaid | 3,7 eV | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1. Ionisierungsenergie | 737,7 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2. Ionisierungsenergie | 1450,7 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Physikalisk | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Aggregoattoustand | fest | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Modifikationen | - | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kristallstruktuur | hexagonoal | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Tichte | 1,738 g/cm3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Mohshädde | 2,5 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Magnetismus | paramagnetisk | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Smiltpunkt | 923 K (650 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Sjoodepunkt | 1380 K (1107 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Molar Volumen | 14,00 · 10-6 m3/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ferdampengswaarmte | 127,4 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Smiltwaarmte | 8,954 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Dampdruk | 361 Pa bei 923 K | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Skalgauegaid | 4602 m/s bei 293,15 K | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Spezifiske Waarmtekapazität | 1020 J/(kg · K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektriske Laitfäiegaid | 22,6 · 106 S/m | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Waarmtelaitfäiegaid | 156 W/(m · K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Chemisk | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Oxidationstoustande | 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Oxide (Basizität) | MgO (mäßig basisk) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Normoalpotentioal | -2,372 V (Mg2+ + 2e- → Mg) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektronegativität | 1,31 (Pauling-Skala) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Isotope | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
NMR-Oainskuppe | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Sicherhaidswaiwiesengen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Gefoarstofkänteekenge aus RL 67/548/EWG, Anh. I | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Pulver | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
R- und S-Sätze | R: Foarloage:R-Sätze (nicht stabilisiert) R: Foarloage:R-Sätze (phlegmatisiert, Späne) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
S: Foarloage:S-Sätze | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Sowied muugelk un gebruukelk, wäide SI-Eenhaide ferwoand. Wan nit uurs fermäärkt, jäilde do anroate Doaten bie Standoardbedingengen. |
Schließen