From Wikipedia, the free encyclopedia
Ütrium [ˈʏtri̯ʊm] as en cheemisk element mä det ufkörtang Y an det atoomnumer 39. Hat as en auergungsmetal.
![]() |
Eegenskapen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Algemian | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nööm, Symbool, Numer | Ütrium, Y, 39 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Seerie | Auergungsmetal | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Skööl, Periode, Blook | 3, 5, d | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Klöör, Skak | salwern witj | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
CAS-Numer | 7440-65-5 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Uundial | 26 ppm[1] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atomaar [2] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atoommase | 88,90584(2)[3][4] u | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atoomraadius (bereegent) | 180 (212) pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kovalent-Raadius | 190 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektroonen | [Kr] 4d1 5s2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1. Ionisiarang | 600 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2. Ionisiarang | 1180 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3. Ionisiarang | 1980 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Füsikaalisk [5] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Tustant | fest | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kristal | hexagonaal | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Sachthaid | 4,472 g/cm3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Magnetismus | paramagneetisk (Χm = 1,2 · 10−4)[6] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Smoltponkt | 1799 K (1526 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Köögponkt | 3203 K[7] K (2930 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Molaar Rüm | 19,88 · 10−6 m3/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Dampwaremk | 390 kJ/mol[7] kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Smoltwaremk | 11,4 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Faard faan a tuun | 3300 m/s bi 293,15 K | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektrisk struumfeerang | 1,66 · 106 A/(V · m) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Waremkfeerang | 17 W/(m · K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Cheemisk [8] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Oksidatsionstustant | +3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Oksiiden | Y2O3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Sür of baasisk | swaak baasisk | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Normoolpotentiaal | −2,37 V (Y3+ + 3 e− → Y) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektronegatiwiteet | 1,22 (Pauling-Skala) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Isotoopen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Muar isotoopen bi List faan isotoopen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
NMR-Eegenskapen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Seekerhaid | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Miast wurd SI-ianhaiden brükt. |
Di nööm komt faan det steed, huar't tuiarst fünjen wurden as, det miin Ytterby uun Sweeden. Jüst so ferhäält ham det mä Üterbium, Terbium an Erbium.
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.