Koolestuf
From Wikipedia, the free encyclopedia
Koolestuf (dt. Kohlenstoff, la. Carbonium) as en chemisch Elemänt ma symbool C än atoomnumer 6. Dåt as en ai-metal, dåt önj ferschilie modifikasjoone forkamt. Iinj deerfoon as en blailuuse huulewliidjer, en oudere en suurt huulewmetal.
"Koolestuf" önj oudere spräkewise
![]() |
Weitere Informationen Äinschape, Ålgemiin ...
Äinschape | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ålgemiin | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Noome, Sümbool, Ordenstål | Koolestof, C, 6 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Seerie | Nitmetal | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Gruppe, Perioode, Blook | 14, 2, p | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ütsiien | swot (Graphit) faaweloos (Diamant) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Mase-önjdiilj önj e wrålhüle | 0,09 % | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atomaar | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atommasse | 12,0107 u | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atomradius (beräägned) | 70 (67) pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kovalenten Radius | 77 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Van-der-Waals-Radius | 170 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektroonekonfigurasjoon | [He]2s22p2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektrone pro Energieniveau | 2, 4 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Austrittsarbeit | 4,81 eV | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1. Ionisierungsenergie | 1086,5 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2. Ionisierungsenergie | 2352,6 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3. Ionisierungsenergie | 4620,5 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
4. Ionisierungsenergie | 6222,2 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Füüsikaalisch | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Agregaattustånd | fääst | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Modifikationen | 3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kristallstruktur | G: hexagonoal D: kubisk flächenzentrierd | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Tächte | G: 2,25 g/cm3 D: 3,51 g/cm3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Mohshärte | G: 0,5 D: 10 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Magnetismus | diamagnetisk | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Smultpunkt | D: 3820 K (D: 3550 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Sjoodepunkt | G: (Subl.) D: 5100 K (4800 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Molar Volumen | 5,29 · 10-6 m3/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ferdåmpingswårmk | Sublimation: 715 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Smultwårmk | - kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Dåmpdrük | 1 Pa bei 2710 K | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Schålgauihäid | D: 18350 m/s | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Spetsiifisch wårmkkapatsiteet | G: 709 J/(kg K)[1] D: 427 J/(kg • K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektrisch liidjefjardihäid | G: 3 · 106 S/m D: 1 · 10-4 S/m | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Wårmkliidjefjardihäid | G: 119–165 W/(m · K) D: 900–1300 W/(m • K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kemisch | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Oksidasjoonstustånde | 2, 4 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Oxide (Basizität) | CO2; CO (licht suur) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Normåålpotentsjåål | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektronegativiteet | 2,55 (Pauling-Skala) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Isotoope | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Mör Isotoope sii Liste foon Isotoope. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
NMR-Äinschape | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Sääkerhäidshaanewisinge | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Gefåårstufkåntiikning | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
R- än S-Seetinge | R: keine R-Warnung | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
S: keine S-Warnung | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Süwid möölik än gebrüklik, wårde SI-iinjhäide ferwånd. Wan ai ouers fermårked, jüle da önjjääwene dooten bai ståndardbetängelse. |
Schließen