Ostrelia
From Wikipedia, the free encyclopedia
Ostrelia (Australia) oa bikpela nem, Commonwealth of Australia i wanpla kantri long bikpela ailan blong Pasifik. Em i gat ailan Tasmenia na planti moa liklik ailan. Em i stap namba sikis bikpela kantri long ol blong olgeta sais long ples. Klostu ol kantri i stap Indonisia, Is Timo na Papua Niugini long not, Solomon Ailans na Vanuatu long not-is na Niu Silan long sot-is.
Commonwealth of Australia | ||||||
---|---|---|---|---|---|---|
Singsing: Advance Australia FairN1 |
||||||
Kapitol | Kambra | |||||
Largest city | Sidni | |||||
Tokples bilong gavman | NogatN2 | |||||
National language | Tok Inglis (de facto)N2 | |||||
Nem bilong manmeri | Australian, Aussie[1][2] | |||||
Gavman | Federal parliamentary democracy and constitutional monarchy | |||||
- | King | Charles III | ||||
- | Gavana-Jenerel | David Hurley | ||||
- | Praim Minista | Anthony Albanese | ||||
Legislature | Parliament | |||||
- | Upper House | Senate | ||||
- | Lower House | House of Representatives | ||||
Independens | Ikam long Yunaitet Kingdom | |||||
- | Constitution | 1 Janueri 1901 | ||||
- | Statute of Westminster | 11 Disemba 1931 | ||||
- | Statute of Westminster Adoption Act | 9 Oktoba 1942 (with effect from 3 September 1939) | ||||
- | Australia Act | 3 Mas 1986 | ||||
Hekte | ||||||
- | Olgeta | 7,617,930 km2 (6th) 2,941,299 sq mi |
||||
Manmeri | ||||||
- | 2024 estimate | 27,275,075[3] (50th) | ||||
- | 2006 census | 19,855,288[4] | ||||
- | Densiti | 2.833/km2 (233rd) 7.3/sq mi |
||||
GDP (PPP) | 2010 estimate | |||||
- | Olgeta | $882.344 billion[5] (17th) | ||||
- | Long wanwan manmeri | $39,692[5] (19th) | ||||
GDP (nominal) | 2010 estimate | |||||
- | Olgeta | $1,219.722 billion[5] (13th) | ||||
- | Long wanwan manmeri | $54,868[5] (6th) | ||||
Gini (2006) | 30.5[6] (medium) | |||||
HDI (2010) | 0.937[7] (very high) (2nd) | |||||
Karansi | Australian dollar (AUD ) |
|||||
Taim hap | variousN3 (UTC+8 to +10.5) | |||||
- | Sama (DST) | variousN3 (UTC+8 to +11.5) | ||||
Drives on the | left | |||||
Intanet kod | .au | |||||
Telefon kod | +61 |
Long Janueri 1, 1901, Ostrelia i tanim long independan kantri. Ostrelia i gat klostu 24 milien pipol na long Praim Minista nau i Anthony Albanese.
Bipo British i kam long Ostrelia, ol Aboriginal pipol i blong hia klostu 40'000 (poten tausen) yia bipo. Ol i tokim moa long 250 (tu-handet na faivten) tokok lain. Ostrelia i nogat astok blong gavman, tasol ol kantri toktok i Tok Inglis. Ol narapla toktok i Tok Saina, Australian Kriol, Torres Strait Creole na sampla Indigenous toktok olsem Warlpiri, Tiwi, Is Arrernte na Pitjantjatjara.
Ostrelia i bikpela kantri na i gat planti mani wantaim sampla narapla ol kantri na em i gat namba tentu bikpela ekonomi long ol. Ostrelia i memba wantaim Yunaitet Nesen, G20, Commonwealth of Nations, World Trade Organization, Asia-Pacific Economic Cooperation na Pacific Islands Forum.