![cover image](https://wikiwandv2-19431.kxcdn.com/_next/image?url=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/74/Flag_of_the_Solomon_Islands.svg/langtpi-640px-Flag_of_the_Solomon_Islands.svg.png&w=640&q=50)
Solomon Ailans
From Wikipedia, the free encyclopedia
Solomon Ailans i stap wanpla independan kantri wantaim planti ol ailan long Osenia i wanem i stap is long Papua Niugini na not-wes long Vanuatu na gat ples sais long 28'400 (twenti-et tausen na foa-handet) skwea kilomita. Kapitol blong em i na bikpela taun long ol i stap Honiara long Guadalcanal ailan.
Solomon Islands | ||||
---|---|---|---|---|
|
||||
Motto: "To Lead is to Serve" | ||||
Singsing: God Save Our Solomon Islands |
||||
![]() |
||||
Kapitol (and largest city) | Honiara 9°28′S 159°49′E | |||
Tokples bilong gavman | Tok Inglis Solomon Ailans Pijin |
|||
Ethnic groups (1999) | Melanesian 94.5% Polynesian 3% Micronesian 1.2% other 1.1% unspecified 0.2% |
|||
Nem bilong manmeri | Solomon Islander | |||
Gavman | Constitutional monarchy and parliamentary system | |||
- | Monarch | Elisabet II | ||
- | Governor General | Frank Kabui | ||
- | Prime Minister | Gordon Darcy Lilo | ||
Independence | ||||
- | from the United Kingdom | 7 July 1978 | ||
Hekte | ||||
- | Olgeta | 28,400 km2 (142nd) 10,965 sq mi |
||
- | Wara (%) | 3.2% | ||
Manmeri | ||||
- | 2009 estimate | 523,000[1] (170th) | ||
- | Densiti | 18.1/km2 (189th) 46.9/sq mi |
||
GDP (PPP) | 2009 estimate | |||
- | Olgeta | $1.514 billion[2] | ||
- | Long wanwan manmeri | $2,818[2] | ||
GDP (nominal) | 2009 estimate | |||
- | Olgeta | $657 million[2] | ||
- | Long wanwan manmeri | $1,223[2] | ||
HDI (2007) | ![]() |
|||
Karansi | Solomon Islands dollar (SBD ) |
|||
Taim hap | (UTC+11) | |||
Drives on the | left | |||
Intanet kod | .sb | |||
Telefon kod | +677 |
Ol ailan i bin stapim long pipol ol tausen long yia. Long 1568, Spanish wokabautman, Álvaro de Mendaña, i bin nambawan European long painim em na kolim en Islas Salomón. Long 1893 Yunaitet Kingdom i mekim en blong em na teritori. Taim blong Wol Woa II Solomon Ailains i bin lukim long planti paitim namel Yunaitet Stets na Japan na bikpela pait i wokim long Guadalcanal.
Bikpela nem blong en i bin "The British Solomon Islands Protectorate", bihain em i tanim long 'Solomon Islands" tasol long 1975. Long 1976 Solomon Ailans inap lukautim blong en na independans i bin givim tupela yia bihain. Tete, Solomon Ailan i stap Constitutional Monarchy (Konstitusinal Monarki) i wantaim Kwin blong Solomon Ailans i stap Kwin Ilisabet II long Head of State (Het blong Stet). Long Praim Minista nau i stap Gordon Darcy Lilo.