Ättiksyra
kemisk förening / From Wikipedia, the free encyclopedia
Ättiksyra eller etansyra, är den enklaste karboxylsyran efter myrsyra. Dess kemiska formel är CH3COOH men den förkortas ofta HOAc där Ac betecknar en acetylgrupp CH3-C(=O).[1] Något oegentligt förekommer även, särskilt i samband med syra-basreaktioner[2], även förkortningen HAc där Ac då får uttydas som en acetatgrupp CH3-COO.[3] I utspädd form kallas den ättika och är en vanlig hushållskemikalie som används främst för inläggningar och rengöring.
Ättiksyra | ||||
| ||||
Systematiskt namn | Etansyra | |||
---|---|---|---|---|
Kemisk formel | C2H4O2 eller CH3COOH | |||
Molmassa | 60,05 g/mol | |||
Utseende | Färglös, vätska | |||
CAS-nummer | 64-19-7 | |||
SMILES | CC(=O)O | |||
Egenskaper | ||||
Densitet | 1,049 g/cm³ | |||
Löslighet (vatten) | Blandbar | |||
Smältpunkt | 16,5 °C | |||
Kokpunkt | 118,1 °C | |||
Faror | ||||
Huvudfara |
| |||
NFPA 704 | ||||
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Ättiksyrans smältpunkt, 16–17 °C, gör den lätt observerbar i sin fasta form, och då den liknar is har den rena syran fått namnet isättika. Dess relativt höga kokpunkt 118 °C kan förklaras genom att den bildar vätebundna dimerer. Ättiksyras pKa är 4,79. Syran bildar lätt salter som kallas acetater som precis som nitrater är lösliga i vatten. I innehållsförteckningar på livsmedel används E-nummer E 260 för ättiksyra. Årligen används – globalt sett – cirka 6,5 miljoner ton ättiksyra, varav en mindre del är återvunnen.[förtydliga]
Liksom många andra karboxylsyror bildar ättiksyra enkelt sin anhydrid, acetylacetat ((CH3CO)2O).