Vara kommun

För kommunen i Estland, se Vara kommun, Estland.

Vara kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Skaraborgs län. Centralort är Vara.

Vara kommun Kommun
Vara kommunhus
Slogan	Här ser vi längre / Vara vågar
Vara kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Västergötland
Län	Västra Götalands län (1998–) Skaraborgs län (–1997)
Centralort	Vara
Inrättad	1 januari 1971
Ersatt av	Essunga kommun (1983) (Essunga församling)
Befolkning, areal
Folkmängd	16 088 (2024-12-31)[1]
Areal	700,66 kvadratkilometer (2019-01-01)[2]
- därav land	696,86 kvadratkilometer[2]
- därav vatten	3,8 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet	23,09 inv./km² (land)
Läge
Kommunen i länet.
Koordinater	58°16′00″N 12°57′00″Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Skaraborgs domkrets (2009-01-12–) Lidköpings domsaga (1974-01-01–2009-01-11) Vara domsaga (–1973-12-31)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-2924[3]
Anställda	1 475 (2019-11)[4]
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	1470 (1998–) 1660 (–1997)
GeoNames	2665011
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Jordbrukskommunen Vara är belägen på Västgötaslätten. Kommunens mellersta delar består av en bördig och uppodlad slätt som övergår i  Kedumbergens skogsområde i nordväst. Förutom en stor jord- och skogsbruksektor finns även en stor tillverkningsindustri som domineras av små och medelstora företag.

Sedan kommunen bildades har invånarantalet varit relativt stabilt och legat mellan 15 662 och 17 101 personer. Efter de första två valen på 2010-talet styrdes kommunen av två breda blocköverskridande koalitionener. Mandatperioden 2018–2022 styrs dock kommunen av de borgerliga partierna Centerpartiet, Liberalerna och Moderaterna.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna Edsvära, Eling, Fyrunga, Hällum, Jung, Kvänum, Larv, Laske-Vedum, Levene, Long, Längjum, Naum, Norra Vånga, Ryda, Skarstad, Slädene, Sparlösa, Södra Kedum, Södra Lundby, Tråvad, Vara, Västerbitterna, Önum, Österbitterna och Öttum. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Vara municipalsamhälle inrättades i Vara landskommun 26 oktober 1883 och upplöstes 1894 när Vara köping bildades ur landskommunen, vars resterande del införlivades i köpingskommunen 1936. Kvänums municipalsamhälle inrättades 21 november 1913 och upplöstes vid utgången av 1961. Vedums municipalsamhälle inrättades 4 december 1925 och upplöstes vid utgången av 1959.

Vid kommunreformen 1952 bildades i området de fem "storkommunerna" Kvänum (av de tidigare kommunerna Edsvära, Fyrunga, Jung, Kvänum, Norra Vånga och Öttum), Larv (av Larv, Längjum och Tråvad), Levene (av Levene, Long, Slädene och Sparlösa), Ryda (av Hällum, Naum, Ryda, Skarstad, Södra Kedum och Önum) och Vedum (av Eling, Laske-Vedum, Södra Lundby, Västerbitterna och Österbitterna) medan Vara köping förblev oförändrad.

1967 införlivades i köpingen Levene, Ryda och Vedums landskommuner. Vara kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Vara köping. 1974 införlivades Essunga, Kvänums och Larvs kommuner. Ur kommunen utbröts 1983 huvuddelen av det område som utgjort Essunga kommun och återbildades som egen kommun.^[5]

Kommunen ingick från bildandet till 1974 i Vara domsaga, och från 1974 till 2009 ingick den i Lidköpings domsaga. Sedan 2009 ingår kommunen i Skaraborgs domsaga.^[6]

Tabell över kommunsammanslagningarna efter 1863
Tabellen nedan visar kommunsammanslagningarna till nuvarande Vara kommun från 1863 och framåt. Färgerna antyder att man försökte hålla ihop häraderna när storkommunerna bildades. Tabellen illustrerar även att reformer sällan genomförs i ett steg: det behövs även förplanering, försök, steg, och efterjusteringar. Notera särskilt Levene som var något så ovanligt som en socken delad på tre härader. Essunga kommun är idag egen kommun men var del av Vara en tid.
Kommunsammanslagningarna till Falköpings kommun
före reformerna		efter reformen 1862			dito 1952		dito 1971
-1862		1863-93	1894-1935	1936-51	1952-66	1967-70	1971-73	1974-82	1983-
härad	socken	landskommun, köpingskommun			"storkommun"	"blockkommun"	enhetlig kommun
Barne	Essunga sn	Essunga ln			Essunga ln		Essunga kn		Essunga kn
	Fåglums sn	Fåglums ln
	Kyrkås sn	Kyrkås ln
	Lekåsa sn	Lekåsa ln
	Åsaka sn	Åsaka ln (Barne-Åsaka 1886-)
Viste	Bärebergs sn	Bärebergs ln
	Främmestads sn	Främmestads ln
	Malma sn	Malma ln
	Sparlösa sn	Sparlösa ln			Levene ln
Kålland	Slädene sn	Slädene ln
		Levene ln
Viste	Levene sn
Barne
	Longs sn	Longs ln
	Vara sn	Vara ln						Vara kn
			Vara köping
	Hällums sn	Hällums ln			Ryda ln
	Kedums sn	Kedums ln (Södra Kedum 1886-)
	Naums sn	Naums ln
	Ryda sn	Ryda ln
	Skarstads sn	Skarstads ln
	Önums sn	Önums ln
	Elings sn	Elings ln			Vedums ln
Laske	Lundby sn	Lundby ln (Södra Lundby 1886-)
	Vedums sn	Vedums ln (Laske-Vedum 1886-)
	Västerbitterna sn	Västerbitterna ln
	Österbitterna sn	Österbitterna ln
	Larvs sn	Larvs ln			Larvs ln		Larvs kn
	Längjum och Vässby sn	Längjum och Vässby ln (Längjum 1886-)
	Tråvads sn	Tråvads ln
Skåning	Edsvära sn	Edsvära ln			Kvänums ln		Kvänums kn
	Fyrunga sn	Fyrunga ln
	Jungs sn	Jungs ln
	Kvänums sn	Kvänums ln
	Vånga sn	Vånga ln (Norra Vånga 1886-)
	Öttums sn	Öttums ln

Vara kommun ligger mitt i Västergötlands gamla kulturbygd, och flera historiskt intressanta personer har levt och verkat här, bland annat ska kung Stenkil ha bott i Levene, och därmed troligen även dennes söner Halsten och Inge den äldre.

Birger jarls bror, lagmannen Eskil Magnusson, bodde senare i Long, där ännu senare även Birger jarl dog.

I Larv finns Larva hed, där bland annat delar av historien kring Västgötaherrarnas uppror utspelade sig.

Geografi

Kommunen ligger cirka 10 mil nordöst om Göteborg i de centrala delarna av landskapet Västergötland. Ån Lidan rinner från öster i en krök genom kommunen mot norr. Vara kommun gränsar i väster till Essunga kommun och Grästorps kommun, i norr till Lidköpings kommun, i nordöst till Skara kommun och i sydöst till Falköpings kommun, alla i före detta Skaraborgs län. I söder gränsar kommunen till Herrljunga kommun i före detta Älvsborgs län.

Topografi och hydrografi

Se även: Lista över insjöar i Vara kommun

Jordbrukskommunen Vara är belägen på Västgötaslätten. Berggrunden har en flack överyta och består huvudsakligen av gnejs. Kommunen mellersta delar består av en bördig och uppodlad slätt som övergår i Kedumbergens skogsområde i nordväst. Vid Sjötorp består landskapet av moränryggar och grusfält och söder om centralorten finns ett stort flygsandsfält. Dessa områden tillkom i samband med den senaste inlandsisens avsmältning. Lidan flyter genom kommunen en mer eller mindre djupt nedskuren dalgång.^[7]

Naturskydd

År 2022 fanns fem naturreservat i Vara kommun, varav fyra förvaltades av Länsstyrelsen i Västra Götaland och ett av kommunen.

Ranahult var Sveriges första kommunala reservat. Landskapet är kuperat och har varit odlat sedan 1500-talet. Reservatet Rösjö mosse utgörs av Skaraborgs största våtmark och löper även in i Falköpings kommun. I Löjtnantsholm finns öppna, parallella diken som undgått täckdikning. Dessa har bevarats eftersom de har blivit en ovanlig syn i Sverige. De övriga två reservaten var Skallstaden och Levene äng.^[8]

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i sex församlingar – Kvänum, Larvs, Levene, Ryda, Vara och Vedum.

Distrikt (socknar) inom Vara kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i 23 distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna. ^[9]

Distrikten i Vara kommun
Bitterna Edsvära Eling Fyrunga Hällum Jung Kvänum Larv Laske-Vedum Levene Long Längjum Naum Norra Vånga Ryda Skarstad Slädene Sparlösa Södra Kedum Södra Lundby Tråvad Vara Önum Öttum

Tätorter

Totalt bodde 58,6 procent av kommunens invånare i någon av tätorterna 2020, vilket var lägre än genomsnittet för riket där motsvarande siffra var 87,6 procent.^[10] Enligt SCB:s tätortsavgränsning 2020 fanns nio tätorter i kommunen:^[11]

• Vara
• Kvänum
• Tråvad
• Jung
• Vedum
• Larv
• Stora Levene
• Emtunga
• Arentorp

Styre och politik

Styre

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av en blocköverskridande koalition bestående av Centerpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Koalitionen samlade 25 av 45 mandat.

Efter valet 2014 fortsatte samma koalition att styra i majoritet.^[12] Mandatperioden 2018–2022 styr en minoritetskoalition bestående av Centerpartiet, Liberalerna och Moderaterna.^[13]

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2022–2026
Ordförande	M	Per Gunnarsson
Förste vice ordförande	M	Johannes Lundén
Andre vice ordförande	S	Bengt Karlsson

Mandatfördelning 1970–2022

Valår	V	S	MP	ÖVR	SD	NYD	OKS	HVKB	C	L	KD	M	Grafisk presentation, mandat och valdeltagande	TOT	%	Könsfördelning (M/K)
1970	1	9							15	5		11	9 15 5 11	41	87,3	37
1973		11							20	5	1	12	11 20 5 12	49	91,3	46
1976		10					2		20	4	1	12	10 2 20 4 12	49	91,5	42 7
1979		10					8		16	4	1	10	10 8 16 4 10	49	89,8	40 9
1982		12					8		14	2	1	12	12 8 14 2 12	49	90,2	40 9
1985		13					7		13	4	1	11	13 7 13 4 11	49	88,5	38 11
1988	1	13	1				6		13	4	1	10	13 6 13 4 10	49	84,8	39 10
1991	1	11	1			3	3		10	4	2	14	11 3 3 10 4 2 14	49	85,4	37 12
1994	1	14	2	1		1	2		11	3	1	13	14 2 2 11 3 13	49	83,8	29 20
1998	3	12	1						10	3	4	16	3 12 10 3 4 16	49	78,17	28 21
2002	3	14	1						10	4	3	14	3 14 10 4 3 14	49	76,82	30 19
2006	2	13			1				8	3	2	16	2 13 8 3 2 16	45	79,10	28 17
2010	2	14	1		2				6	4	2	14	2 14 2 6 4 2 14	45	81,46	27 18
2014	2	16	1		5				5	2	1	13	2 16 5 5 2 13	45	83,17	28 17
2018	2	12			7			4	5	2		13	2 12 7 4 5 2 13	45	83,96	28 17
2022	2	11			8			5	4		1	14	2 11 8 5 4 14	45	81,72	26 19
Övriga 1994 var Oberoende
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelse

Totalt har kommunstyrelsen tretton ledamöter. Mandatperioden 2014–2018 tillhörde sex av dessa Socialdemokraterna, tre Moderaterna och två tillhörde Centerpartiet. Liberalerna och Sverigedemokraterna hade en ledamot vardera.^[14]

Presidium 2022–2026
Ordförande	M	Gabriela Bosnjakovic
Förste vice ordförande	SD	Peter Romlén
Andre vice ordförande	S	Fredrik Nelander

Övriga nämnder

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande
Socialnämnden	SD	Elin Härling	M	Helen Bender
Bildningsnämnden	M	Peter Jonsson	M	Lena König
Miljö- och byggnadsnämnden	M	Johannes Lundén	S	Peter Persson
Valnämnden	M	Per Gunnarsson	S	Peter Persson
Tekniska nämnden	M	Erik Lindström	HVKB	Mikael Karlsson

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Volvo Pentas fabrik utanför Vara.

Vara är en utpräglad jordbrukskommun. I början av 2020-talet stod jord- och skogsbruket för sju procent av arbetstillfällena i kommunen, vilket var betydligt högre än genomsnittet för Sverige där motsvarande siffra var cirka två procent. Små och medelstora företag dominerade tillverkningsindustrin, som svarade för knappt en tredjedel av arbetstillfällena. Bland de större företagen i kommunen hittas Vedum Kök & Bad AB, Volvo Penta AB och Swegon AB.^[7]

Conditori Nordpolen i Vara.

Bland företag med lång tradition hittas exempelvis Conditori Nordpolen med ett 40-tal anställda 2022.^[15]

Infrastruktur

Transporter

Kommunen genomkorsas från sydväst mot nordöst av E20 och från nordväst mot sydöst av riksväg 47. I Vara tar länsväg 187 av åt norr. Från nordöst mot söder genomkorsas kommunen av järnvägen Älvsborgsbanan med stationer i Håkantorp, Vara och Vedum. I Håkantorp i kommunens norra del ansluter Kinnekullebanan åt nordöst med stopp även i Stora Levene. Båda banorna trafikeras av Västtågens regiontåg.

Utbildning och forskning

Vara folkbibliotek återfinns på Stora torget i Vara. Det finns även tre filialbibliotek som ligger i Vedum, Kvänum och Levene.

Kommunens gymnasieskola, Lagmansgymnasiet, finns på Allégatan och i direkt anslutning till denna ligger Vara konserthus. Intill ligger också Academy Of Music & Business. På Torggatan 41 ligger också Vara folkhögskola som drivs av Västra Götalandsregionen.

Befolkning

Demografi

Befolkningsutveckling

Kommunen har 16 088 invånare (31 december 2024), vilket placerar den på 149:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Vara kommun 1970–2020[16]
År			Folkmängd
1970			17 101
1975			16 717
1980			16 932
1985			16 787
1990			16 997
1995			16 844
2000			16 044
2005			16 008
2010			15 762
2015			15 662
2020			16 096

Kultur

Konstarter

Offentlig konst

Vara kommun har en tydlig kulturprofil.^[17] I början av 2020-talet fanns ett 30-tal konstverk runt om i utemiljörna och "ett antal" i de offentliga inomhusmiljörna. De olika konstverken är från olika tidsepoker och gjorda med varierande tekniker.^[18] Ett av de offentlig konstverken i utomhusmiljö är Blue Orange utanför resecentrum i centralorten.^[19]

Museum

År 2015 byggdes Vara folkhögskolas elevförbunds forngård och museum som främst visar lantbruksföremål från 1700-1800-talet. På området visas exempelvis Naumstugan och Väderbenstampen.^[20] Kålles Rekordmagasin ligger i Tråvad. Museet beskrivs av Visit Vara som ett "privatmuseum rikt på idrotts- och nöjeshistoria. Här finns en särskild våning för OS och VM, spännande fotbollshistoria och allt om tidningen Rekordmagasinet".^[21]

Sparlösastenen.

I en särskild byggnad i anslutning till Sparlösa kyrka visas den märkliga runstenen Sparlösastenen. Den beskrivs som unik då både på grund av dess bilder men också för att den har både samnordiska och svenska runor.^[22]

Kulturarv

Se även: Lista över fornlämningar i Vara kommun

År 2022 fanns fem byggnadsminnen i kommunen. Dessa är: Tingshuset i Vara, Bjertorp slott, Slädene storegård, Vedums station och Bengtssonska spannmålsmagasinet.^[23]

Lagerhuset i Vara.

Lagerhuset i Vara är det enda av de nio statliga lagerhus som, i beredskapssyfte, tillkom under första världskriget och som idag är i drift.

Se även

• Personer med anknytning till Vara kommun