I östra delen av kommunen dominerar platåberget Billingen och ett kameslandskap. I norr övergår landskapet till moränryggar, rullstensåsar och sandfält. Den södra delen består av ett flackt moränområde. Jordbruksnäringen har en större andel sysselsatta i Skara kommun än vad genomsnittet var för resten av Sverige. Vidare hade många av de större företagen i kommunen anknytning till jordbruket.
Sedan kommunen bildades 1971 fram till 1990-talet ökade folkmängden långsamt. Därefter har den varit stabil. Efter valen på 2010-talet har kommun styrts av växlande borgerliga partier och blocköverskridande koalitioner.
Skara kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Skara stad och Ardala och Valle landskommuner samt en del ur Gudhems landskommun (Bjärka församling).[5]
I östra delen av kommunen dominerar platåberget Billingen och ett kameslandskap med ett nät av åsbildningar och kullar samt en mosaik av åkrar, betesmarker, hagmarker, lövskogar och inslag av barrskog, väster därom. Här finns större sammanhängande åkerområden. I sydöstra delen av kommunen hittas Hornborgasjön, en riksbekant fågelsjö. I norr övergår landskapet till moränryggar, rullstensåsar och sandfält. Den södra delen består av ett flackt moränområde, täckt med barrskog. Den västra delen utgörs av en flack sand- och lerslätt täckt med åkermark och tallskog.[7]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[8]
Totalt bodde 76,3 procent av kommunens invånare i någon av tätorterna 2020, vilket var lägre än genomsnittet för riket där motsvarande siffra var 87,6 procent.[14] Enligt SCB:s tätortsavgränsning 2020 fanns fem tätorter i kommunen:[15]
I september 2013 lämnade Folkpartiet den styrande Alliansen. Detta efter ett att partierna blev oense om investeringar i en ny planerad skola och ett nytt stadshus.[16] De övriga borgerliga partierna fortsatte därefter styra i minoritet till november.[17] Därefter blev det ett maktskifte.
Mandatperioden 2014–2018 styrdes kommunen av en minoritetskoalition bestående av Folkpartiet, Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Kommunalrådet Fredrik Nordström (S) sa efter valet att "Skara ligger dessvärre i topp i någon tabell över "Sveriges bråkigaste kommuner" men att man hoppades på gott samarbete med andra partier.[18] Efter valet 2018 konstaterade Liberalernas gruppledare att "Vi har gjort mycket i samarbetet med S, men våra väljare tycker inte om det. För mig har det varit naturligt att gå tillbaka där vi hör hemma". Således återuppstod Alliansen i Skara och styr mandatperioden 2018–2022 i minoritet. Koalitionen uppgav att man skulle söka stöd från Miljöpartiet och Socialdemokraterna men att Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna utesluts från sådant samarbete.[19]
Förutom kommunstyrelsen har kommunen även ett antal andra nämnder. Dessa är: Barn- och utbildningsnämnden,[25] Krisledningsnämnden,[26] Kultur- och fritidsnämnden,[27] Miljö- och byggnadsnämnden,[28] Omsorgsnämnden,[29] och Valnämnden.[30]
Därtill finns ett flertal kommungemensamma nämnder. Lönenämnden är gemensam för Skara kommun och Götene kommun. Dess förvaltning är lokaliserad i Götene kommun.[31] Även Nämnden för service och teknik är gemensam för dessa två kommuner. Dess förvaltning är lokaliserad till Skara.[32] Nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg är gemensam för kommunerna Skara, Götene, Falköping och Tidaholm. Dess förvaltning är lokaliserat till Falköping.[33]
För ett antal decennier sedan var Skara en huvudpunkt längs den smalspåriga Västgötajärnvägen, som utgick från Göteborg, för att sedan passera bland annat Gråbo, Sollebrunn, Nossebro, Vara, Skara, Götene och sedan upp till Forshem vid Kinnekullebanan. Sträckan mellan Skara och Lundsbrunn är i dag bevarad som museijärnväg. I dag är istället det pampiga stationshuset ombyggt till busstation men det finns fortfarande kvar perrongtak m.m. som minner om att Skara en gång var en stor järnvägsknutpunkt.
Befolkningsutveckling
Kommunen har 18 686 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 128:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Mer information Befolkningsutvecklingen i Skara kommun 1970–2020 ...
Befolkningsutvecklingen i Skara kommun 1970–2020[34]
År
Folkmängd
1970
16 899
1975
17 321
1980
17 868
1985
18 023
1990
18 689
1995
18 845
2000
18 305
2005
18 578
2010
18 314
2015
18 711
2020
18 695
Stäng
Museum
År 2022 fanns 12 museer i kommunen.[35] Bland dessa hittas exempelvis länsmuseet Västergötlands museum. Bredvid länsmuseet finns friluftsmuseet Fornbyn som inkluderar ett 30-tal byggnader från 1800-talet.[36] Ett annat museum är Veterinärmuseet som visar veterinäryrkets utveckling under 250 år. Museet är beläget i samma byggnad som Sveriges första veterinärskola.[37] Andra museer är Vanhems klosterkyrka, Kata gård och Garnisonsmuseet.[35]
Skara domkyrka och dess omgivning från norr, 1938.
Skara stift är Sveriges äldsta stift och det området som först kristnades. Skara domkyrka är Sveriges äldsta domkyrka och stiftets hemkyrka.[38] Längs vägen Kulturväg Skaraborg passeras bland annat Varnhems klosterkyrka och Kata gård.[39] I naturreservatet Eahagen-Öglunda ängar finns spår efter de människor som brukat marken under 5000 år. Exempel är äldre odlingsrösen, husgrunder, åkerterrasser samt gravar från järnåldern och framåt.[11]
Blasonering: I fält av silver en röd spåntäckt romansk kyrka med absid och två med kors krönta spetsiga huvar försedda med torn, det högra högst, samt med portar och fönster av silver.
Detta vapen kunde fastställas av Kungl Maj:t för Skara stad först 1963 efter årtionden av diskussioner. Sedan 1600-talet hade staden nämligen fört olika versioner av stadens domkyrkobyggnad som vapen. 1963 bestämdes att stadens sigill från 1200-talet, som avbildade en romansk kyrka, skulle vara stadens vapen. Efter kommunbildningen registrerades det i PRV 1974. Inga andra vapenförande enheter ingick i den nya kommunen.
Sport
Trav på Axevalla travbana 2010.
Kommunen beskrev 2022 att det finns ett mycket aktivt föreningsliv i kommunen, vilket utgjordes av 140 föreningar.[41] Skara idrottshall är kommunens arena med plats för &&&&&&&&&&&01100.&&&&&01 100 personer.[42]
År 1956 invigde Västergötlands TravsällskapAxevalla travbana. Sedan 1969 avgår årligen det största klassiska loppet för de fyraåriga svenskfödda stona, Stochampionatet, på den banan.[43]
_-_KMB_-_16000200165099.jpg)
