United Kingdom Independence Party

The UK Independence Party (UKIP, "Storbritanniens självständighetsparti") är ett brittiskt högerpopulistiskt^[2] politiskt parti som enligt sina stadgar är ett demokratiskt och libertarianskt parti.^[3]

UK Independence Party
Förkortning	UKIP
Land	Storbritannien
Partiledare	Nick Tenconi (interim)
Grundat	3 september 1993
Grundare	Alan Sked
Huvudkontor	Henleaze Business Centre, 13 Harbury Road, Henleaze, Bristol
Antal medlemmar	3 888 (2020)
Politisk ideologi	Libertarianism Konservatism Högerpopulism Euroskepticism[1]
Politisk position	Höger till extremhöger
Politisk grupp i Europaparlamentet	Gruppen för demokratiernas och mångfaldens Europa (1999–2004) Gruppen Oberoende/Demokrati (2004–2009) Gruppen Frihet och demokrati i Europa (2009–2014) Gruppen Frihet och direktdemokrati i Europa (2014–2018) Alliansen för direktdemokrati i Europa (2014–2017) Europe of Nations and Freedom (2019)
Färg(er)	Lila, gul
Ungdomsförbund	Young Independence
Webbplats
ukip.org
Brittisk politik Politiska partier Val

UKIPs tidigare logotyp.

En av UKIP:s kandidater under valkampen 2012 med UKIP:s nya logga synlig till höger om kandidaten.

Partiet har för närvarande en ledamot av Wales nationalförsamling och en representant i London Assembly.

UKIP nådde sina största väljarframgångar i mitten av 2010-talet när man hade två parlamentariker i det Brittiska underhuset och var det största brittiska partiet i EU-parlamentet.

Politik

Partiets huvudmål är att Storbritannien ska lämna EU. Det har även förordat liberala idéer, som platt skatt och frihandel. UKIP förordar en liberal form av nationalism och vill bland annat låta medborgarna kräva beslutande folkomröstningar, låta folket besluta om den storskaliga planeringen såsom stormarknader, vindkraftparker, stora bostadsprojekt samt stora vägbyggen. De vill vidare introducera val till regionala styrelser för hälsovård, skolor och polis samt hålla regeringsmakten borta från det kommunala styret. Direktdemokrati tycks stå på deras program lika mycket som det starka EU-motståndet.^{[källa behövs]}

Partiet sitter i Gruppen Frihet och direktdemokrati i Europa (EFDD) med italienska Movimento cinque stelle, litauiska Ordning och rättvisa och svenska Sverigedemokraterna. Nigel Farage är gruppledare.

Epitet

Utöver partiets stadgar, som säger att partiet är demokratiskt och libertarianskt, har andra beskrivit partiet som^[4][5][6][7]

• thatcheristiskt^[8]
• konservativt^{[källa behövs]}
• EU-skeptiskt^[9]
• EU-kritiskt^[4][6]
• EU-fientligt^[6][7]
• Invandringskritiskt^[6][7]
• främlingsfientligt^[4][5][6]

När en korrespondent för Sveriges televisions nyhetsprogram Aktuellt i november 2014 beskrev partiet som "högerextremt" och "invandringsfientligt" fälldes programmet i Granskningsnämnden för att ha brustit i saklighet.^[10] Vid sin pliktsändning av nämndens beslut kallade Aktuellt åter partiet för "invandringsfientligt", vilket nämnden fann anmärkningsvärt.^[11]

I ett annat beslut friades programmet Agenda för att en reporter beskrev partiet som "främlingsfientligt".^[12]

Historik

UKIP grundades 1993 av en grupp kring Alan Sked. De var alla medlemmar av det Maastrichtnegativa Anti-Federalist League^(en).^{[källa behövs]} Partiet har rönt avgjort störst framgång i Europaparlamentsvalen, och blev det största brittiska partiet i Europaparlamentsvalet 2014 (27,5% och 24 mandat). Dock har partiet även ställt upp i nationella val. Vid parlamentsvalen 2010 fick partiet 3,1 procent av de avlagda rösterna och inga platser i brittiska underhuset. Under mandatperioden som följde gick två parlamentsledamöter från Tories över till UKIP, Douglas Carswell och Mark Reckless. I valet 2015 fick partiet en stor framgång i röster räknat och blev med 12,6 procent tredje största parti, men lyckades bara behålla ett av sina två mandat (Carswell i valkretsen Clacton). I valet 2017 fick UKIP inga mandat.

Inför Europaparlamentsvalet 2019 grundades Brexitpartiet av flera avhoppare från UKIP i protest mot den linje som Gerard Batten fört som partiledare.

Ledare

• Alan Sked - 1993–1997
• Craig Mackinlay - 1997 (temporärt)
• Michael Holmes - 1997–2000
• Jeffrey Titford - 2000–2002
• Roger Knapman - 2002–2006
• Nigel Farage - 2006–2009
• Malcolm Pearson - 2009–2010
• Jeffrey Titford - 2010 (temporärt)
• Nigel Farage - 2010–2016
• Diane James - 2016
• Nigel Farage - 2016 (temporärt)
• Paul Nuttall - 2016–2017
• Steve Crowther - 2017 (temporärt)
• Henry Bolton - 2017–2018
• Gerard Batten - 2018–2019
• Richard Braine - 2019
• Freddy Vechna - 2020
• Neil Hamilton - 2020–2024
• Lois Perry - 2024 (Nick Tencomi var interimledare)

Valresultat

Europaparlamentet

Val	Mandat	%	Ref
1999	3 av 87	6,5 %	[13]
2004	12 av 78	15,6 %	[14]
2009	13 av 72	16 %	[15]
2014	24 av 73	26,6 %	[16]
2019	0 av 73	3,2 %	[17]

Underhuset

Val	Mandat	%	Ref
1997	0 av 650	0,3 %	[18]
2001	0 av 650	1,4 %	[19]
2005	0 av 650	2,2 %	[20]
2010	0 av 650	3,1 %	[21]
2015	1 av 650	12,7 %	[22]
2017	0 av 650	1,8 %	[23]
2019	0 av 650	0,07 %	[24]
2024	0 av 650	0,02 %	[25]

Referenser

1. ”UK's Eurosceptic UKIP party storms to victory in Europe vote”. Reuter. http://www.reuters.com/article/us-eu-elections-britain-idUSBREA4O0EM20140526. Läst 20 februari 2017.
2. ”Is Europe lurching to the far right?”. BBC. http://www.bbc.com/news/world-europe-36150807. Läst 20 februari 2017.
3. ”Constitution of the UK Independence Party”. Arkiverad från originalet den 24 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140524022754/http://www.ukip.org/the_constitution. Läst 23 maj 2014. ”Objectives: 2.5 The Party is a democratic, libertarian Party”
4. Teresa Küchler. "", Svenska Dagbladet, 22 maj 2014.
5. Åsa Dickson. "SVT:s utsända: De högerextrema pressar Europa", Sveriges television, 26 maj 2014. Läst den 31 mars 2015.
6. Anneli Bülow. "Brittiska Ukip störst inför EU-valet", YLE, 28 april 2014. Läst den 31 mars 2015.
7. Staffan Sonning. "Brittiska EU-kritiker största parti", Sveriges radio, 28 april 2014. Läst den 31 mars 2015.
8. Miliband, Ed (30 april 2014). ”Ed Miliband: A vote for UKIP would be a vote for the very worst of Thatcherism”. Mirror. https://www.mirror.co.uk/news/uk-news/ed-miliband-vote-ukip-vote-3476030. Läst 24 januari 2018.
9. ”The roots of Euroscepticism” (på engelska). The Economist. https://www.economist.com/news/britain/21694557-why-britons-are-warier-other-europeans-eu-roots-euroscepticism. Läst 24 januari 2018.
10. "Aktuellt, SVT2, 2014-11-28, inslag om den brittiske premiärministerns utspel om invandring; fråga om saklighet (14/02861) Arkiverad 2 april 2015 hämtat från the Wayback Machine.", Myndigheten för radio och tv, 30 mars 2015. Läst den 31 mars 2015.
11. "Aktuellt, SVT2, 2015-03-30; fråga om offentliggörande av granskningsnämndens beslut (15/01007) Arkiverad 1 januari 2017 hämtat från the Wayback Machine.", Myndigheten för radio och tv, 11 maj 2015. Läst den 31 december 2016.
12. "UKIPS:s främlingsfientlighet upprör många invånare i Thanet." "Agenda, SVT2, 2015-05-03, program om det brittiska parlamentsvalet; fråga om opartiskhet och saklighet (15/01132) Arkiverad 6 oktober 2015 hämtat från the Wayback Machine.", Myndigheten för radio och tv, 28 september 2015. Läst den 5 oktober 2015.
13. ”Results of the 1999 European Parliament Election -Parliament.uk” (på brittisk engelska). www.parliament.uk. Arkiverad från originalet den 11 september 2008. https://web.archive.org/web/20080911054812/http://www.parliament.uk/commons/lib/research/rp99/rp99-064.pdf. Läst 7 juli 2024.
14. ”Wayback Machine”. web.archive.org. 12 oktober 2004. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2004. https://web.archive.org/web/20041012204306/http://www.europarl.org.uk/guide/Gelectionsmain.html. Läst 7 juli 2024.
15. ”European election candidates” (på brittisk engelska). 2 juni 2009. http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/politics/8040446.stm. Läst 7 juli 2024.
16. ”Results of the 2014 European elections - Results by country - United Kingdom - European Parliament” (på engelska). Results of the 2014 European elections - Results by country - United Kingdom - European Parliament. http://www.europarl.europa.eu/elections2014-results/en/country-results-uk-2014.html. Läst 7 juli 2024.
17. ”House of Commons briefing: 2019 UK European Election Results”. http://researchbriefings.files.parliament.uk/documents/CBP-8600/CBP-8600.pdf. Läst 7 juli 2024.
18. ”Collection Browser”. archives.lse.ac.uk. Arkiverad från originalet den 5 oktober 2023. https://web.archive.org/web/20231005030520/https://archives.lse.ac.uk/TreeBrowse.aspx?src=CalmView.Catalog&field=RefNo&key=GENERAL%20ELECTION%201997. Läst 7 juli 2024.
19. ”Collection Browser”. archives.lse.ac.uk. Arkiverad från originalet den 28 september 2022. https://web.archive.org/web/20220928160312/https://archives.lse.ac.uk/TreeBrowse.aspx?src=CalmView.Catalog&field=RefNo&key=GENERAL%20ELECTION%202001. Läst 7 juli 2024.
20. ”Electoral Reform Society: 2005 UK General Election Redults”. https://www.electoral-reform.org.uk/latest-news-and-research/publications/2005-general-election/. Läst 7 juli 2024.
21. ”Election database”. http://www.nsd.uib.no/european_election_database/country/uk/. Läst 7 juli 2024.
22. ”2015 UK general election results in full” (på engelska). the Guardian. http://www.theguardian.com/politics/ng-interactive/2015/may/07/live-uk-election-results-in-full. Läst 7 juli 2024.
23. ”2017 General Election Results”. House of Commons Library. https://commonslibrary.parliament.uk/research-briefings/cbp-7979/. Läst 7 juli 2024.
24. ”2019 General Election”. House of Commons Library. https://commonslibrary.parliament.uk/research-briefings/cbp-8749/. Läst 7 juli 2024.
25. ”General Election 2024 | Sky News” (på engelska). election.news.sky.com. https://election.news.sky.com/elections/general-election-2024. Läst 7 juli 2024.

Externa länkar

• Officiell webbplats