Ideologi

världsåskådning och samhällssyn tillskriven en person eller grupp personer Från Wikipedia, den fria encyklopedin

En ideologi är en uppsättning sammanhängande idéer om hur exempelvis ett samhälle ska organiseras och styras.[1] Termen myntades under 1800-talet av den franske filosofen Antoine Destutt de Tracy.[2]

Överideologi

En överideologi är en ideologi som kan anpassas och inkorporeras i andra ideologier, så att de olika ideologierna delar samma överideologi, trots att de i övrigt kan ha motstridiga tankar och idéer. I västvärlden fungerade nationalismen som politisk överideologi under 1800-talet och fram till omkring mitten av 1900-talet. Från tiden efter andra världskriget har demokratin fungerat som den gemensamma politiska överideologin, som praktiskt taget alla politiska rörelser delar.

Agrara ideologier

Anarkistiska ideologier

Feministiska ideologier

Gröna ideologier

Konservativa ideologier

Kristdemokratisk ideologi

Liberala ideologier

Nationalistiska ideologier

Nyandliga ideologier

Socialistiska ideologier

Andra "ideologier"

Förutom de ovan nämnda finns ett flertal ideologier eller pseudoideologier. Humanism, human-etik, transhumanism, imperialism, kolonialism, internationalism, nationalism (som kan ingå i flera av de ovan nämnda), Juche, ny-hellenism [3][4][5], Utilitarism, vänsterliberalism, materialism, teknokapitalism, ekomodernism, vänsterlibertarianism, direktdemokrati, modernism med flera. Det finns också religiöst präglade ideologier såsom islamism och sionism. Utöver det så har även tankar om den politiska modernismen tillkommit på 2020-talet.

Partiernas ideologier i Sverige

Riksdagspartiernas ideologier enligt partiprogrammen

Andra partiers ideologier enligt partiprogrammen

Ideologi enligt marxismen

I marxistisk teori har ordet 'ideologi' en annan betydelse - det syftar där på en icke-materialistisk, ovetenskaplig världsåskådning. Se även falskt medvetande.

Andra ideologiska frågor

Vissa ideologiska frågor är inte kopplade till de politiska ismerna utan hänger snarare samman med ett lands historia och politiska kultur. Exempel på sådana frågor är frågan om statsskick. De två vanligaste statsskicken är republik och monarki. En annan sådan fråga är statens grad av centralisering eller decentralisering. Beroende på graden av centralstyre kan en stat karakteriseras som enhetsstat eller federation.

Se även

Referenser

Externa länkar

Wikiwand - on

Seamless Wikipedia browsing. On steroids.