Tsesarevitj

Tsesarevitj^[1] (ryska: цесаревич) var titeln på tronarvinge eller heir presumptive i Kejsardömet Ryssland. Den antingen föregick eller ersatte förnamnet och patronymikon.

Det kejserliga standaret tillhörande Tsesarevitj.

För slagskeppet med samma namn, se Tsesarevitj (1901).

Användning

Den blandas ofta ihop med "tsarevitj", som är ett distinkt ord med en annan innebörd: Tsarevitj bars av alla söner till en tsar, inklusive ättlingar till icke-ryska ledare såsom khanerna (tsarer) av Kazan, Kasimov och Sibirien efter att dessa khanat hade erövrats av Ryssland.^[2][3] Vanligtvis fanns det endast en tsesarevitj åt gången (ett undantag var Storfursten Konstantin Pavlovitj, som bar titeln fram till sin död även om lagen gav den till hans brorson), och titeln användes bara i Ryssland.

Titeln kom att användas i kombination med den formella benämningen "arvtagare" (ryska: наследник), som i "Hans Kejserliga Höghet Arvtagaren Tsesarevitj och Storfurste". Hustrun till en tsesarevitj kallades för tsesarevna (ryska: цесаревна).

Historia

1721 slutade Peter den store att använda titeln "tsar" till förmån för imperator (kejsare), varpå titeln tsarevitj (och "tsarevna", burna på livstid av Ivan V:s döttrar) föll i glömska.^[2] Kejsarens döttrar benämndes hädanefter som "tsesarevna" (Peter hade vid tillfället ingen son). När Peter III besteg tronen 1762 kreerade han den nya titeln tsesarevitj för sin ende son Pavel Petrovitj, som därmed blev den först av nio Romanovarvtagare att bära den.^[2] Men vid tiden för titelns utnämning var Pavel visserligen erkänd som Peters legitime om än inte som hans legale arvtagare. Inte heller skulle han komma att bli officiellt erkänd som sådan av sin mor, Katarina den stora, vid hennes övertagande av tronen.

Pavel var internationellt mer känd under sin andra titel "Storfurste", vilken föregick tsesarevitj och som var en kvarleva från Rurikdynastins dagar innan storfurstarna av Moskvariket antog titeln tsar. När Paul I besteg tronen 1796 utnämnde han genast sonen Aleksandr Pavlovitj till tsesarevitj och titeln lagfästes 1797 såso den officiella titeln för tronarvingen.^[2] 1799 gav Paul I titeln tsesarevitj till sin andre son Konstantin Pavlovitj, som märkligt nog behöll titeln efter att han hade avsagt alla tronanspråk 1825 till förmån för sin yngre bror Nikolaj I.^[2]

Därefter bar äldste sonen till alla ryska kejsare titeln fram till 1894, då Nikolaj II förlänade den till sin bror Storfurste George Alexandrovitj, med tillägget att utnämningen skulle upphöra vid födelsen av en son till Nikolaj. När George dog 1899 förlänade inte Nikolaj titeln till sin äldste överlevande bror Michail Aleksandrovitj, trots att Nikolajs ende son inte skulle komma att födas förrän om fem år. Den sonen, Aleksej Nikolajevitj (1904–1918), blev kejsardömet Rysslands siste tsesarevitj.

Tsesarevitj av Ryssland

Porträtt	Namn	Arvinge till	Födelse	Utnämnd till tronarvinge	Utnämnd till Tsesarevitj	Upphörde att vara Tsesarevitj	Död	Tsesarevna
	Tsesarevitj Pavel Petrovitj senare Paul I	Katarina II	1 oktober 1754	9 juli 1762	7 januari 1762	17 november 1796 blev Kejsare	24 mars 1801	Wilhelmina Louisa av Hessen-Darmstadt Sofia Dorotea av Württemberg
	Tsesarevitj Alexander Pavlovitj senare Alexander I	Paul I	23 december 1777	17 november 1796	28 november 1796	24 mars 1801 blev Kejsare	1 december 1825	Louise av Baden
	Tsesarevitj Konstantin Pavlovitj	Alexander I	8 maj 1779	24 mars 1801	8 november 1799	27 juni 1831		Juliane av Sachsen-Coburg-Saalfeld
	Tsesarevitj Alexander Nikolajevitj senare Alexander II	Nikolaj I	29 april 1818	1 december 1825	10 september 1831	2 mars 1855 blev Kejsare	13 mars 1881	Marie av Hessen-Darmstadt
	Tsesarevitj Nikolaj Alexandrovitj	Alexander II	20 september 1843	2 mars 1855		24 april 1865
	Tsesarevitj Alexander Alexandrovitj senare Alexander III		10 mars 1845	24 april 1865		13 March 1881 blev Kejsare	1 november 1894	Dagmar av Danmark
	Tsesarevitj Nikolaj Alexandrovitj senare Nikolaj II	Alexander III	18 maj 1868	13 mars 1881		1 november 1894 blev Kejsare	17 juli 1918
	Tsesarevitj George Alexandrovitj	Nikolaj II	9 maj 1871	1 november 1894		10 juli 1899
	Tsesarevitj Aleksej Nikolajevitj		12 augusti 1904			15 mars 1917 Monarkin avskaffad	17 juli 1918

Tsesarevna av Ryssland

Hustrun till en tsesarevitj bar titeln Tsesarevna (ryska: Цесаревна) – Storfurstinna. Peter den stores döttrar Elisabet av Ryssland (1709-1762), Anna Petrovna (1708-1728) och Natalja Petrovna (1718-1725) bar titeln som inte ska blandas ihop med tsarevna vilken applicerades på alla tsardöttrar.

Många prinsessor från Västeuropa, som konverterade till rysk-ortodoxa kyrkan och följaktligen ändrade sina namn, fick patronymikonet Fjodorovna men inte på grund av att deras fäder bar namnet "Theodore" utan som en allegorisk hyllning till ätten Romanovs skyddshelgon Theotokos av St. Theodore.^[4]

Porträtt	Namn	Fader	Född	Giftermål	Blev Tsesarevna	Upphörde att vara Tsesarevna	Död	Make
	Maria Alexandrovna född Marie av Hessen-Darmstadt	Ludvig II av Hessen-Darmstadt (Hessen-Darmstadt)	8 augusti 1824	28 april 1841		2 mars 1855 blev Kejsarinna	3 juni 1880	Tsesarevitj Alexander Nikolajevitj
	Maria Fjodorovna född Dagmar av Danmark	Kristian IX av Danmark (Schleswig-Holstein-Sonderburg-Glücksburg)	26 november 1847	9 november 1866		13 mars 1881 blev Kejsarinna	13 oktober 1928	Tsesarevitj Alexander Alexandrovitj

Senare

Efter att ha gjort anspråk på den ryska kejsartronen 1924 utnämnde Storfurste Kirill Vladimirovitj av Ryssland sin son Vladimir Kirillovitj av Ryssland till Tsesarevich.^[2] Sedan 1997 har titeln innehafts av Vladimirs dotterson George Mikhailovitj Romanov, vars mor Maria Vladimirovna av Ryssland förlänade honom titeln i kraft av tronpretendent.^[2]

Ända till slutet av ryska kejsardömet fortsatte de flesta ryssar och andra att hänvisa till monarken som "tsar". Kanske var det av den orsaken som titeln tsesarevich var mindre vanlig att applicera på tronarvingen än både tsarevitj och storfurste.

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Tsesarevich, 23 maj 2021.

1. Ibland translittererad som cesarevich eller caesarevich
2. Macedonsky, Dimitry (June 2005). ”Hail, Son of Caesar! A Titular History of Romanov Scions”. European Royal History Journal (Arturo E. Beeche) 8.3 (XLV): sid. 19–27.
3. Burke's Royal Families of the World II. Burke's Peerage Ltd. 1980. sid. 65. ISBN 0-85011-029-7
4. ”Елисавета Феодоровна”. Православная энциклопедия. http://www.pravenc.ru/text/189843.html. Läst 23 mars 2010.