Sveriges riksmarskalk

Hans Majestät Konungens Riksmarskalk^[1] är i Sverige den högste ämbetsmannen vid de Kungliga Hovstaterna och utses av statschefen. Riksmarskalken är ansvarig för hovstaternas verksamhet inför Konungen och sköter kontakterna med riksdagen och regeringen. Riksmarskalken bär titeln excellens (förkortad H. Exc.), som till 1974 även bars av stats- och utrikesministrarna.

Hans Majestät Konungens Riksmarskalk
Riksmarskalkens heraldiska ämbetsvapen
Nuvarande Fredrik Wersäll sedan den 1 september 2018
Kungliga Hovstaterna Riksmarskalksämbetet
Titel	Hans Excellens
Säte	Stockholms slott
Utses av	Sveriges konung
Underställd	Sveriges konung
Mandatperiod	Efter konungens förordnande
Förste innehavare	Göran Claesson Stiernsköld
Inrättat	1607
Webbplats	www.kungahuset.se

Vid högtidliga tillfällen bär riksmarskalken hovuniform och en ämbetsstav, vilket är en lång stav i vars topp syns en förgylld kunglig krona.^[2]

Organisation

Riksmarskalken leder Riksmarskalksämbetet (RMÄ) som omfattar en expeditionschef och ett kansli som handlägger juridiska och konstitutionella frågor. I Riksmarskalksämbetet ingår även hovets personalavdelning, ekonomiavdelning samt press- och informationsavdelning. Under riksmarskalken sorterar även Läkarstaten och Kleresistaten samt hovauditören och överhovmästarinnan.

Nära medarbetare till riksmarskalken är förste hovmarskalk som leder Hovmarskalksämbetet (HMÄ) och ansvarar för förberedelser och genomförande av kungafamiljens offentliga framträdanden, audienser och resor samt statsbesök.

Sedan 2012 har ämbetet ett vapen bestående av stora riksvapnet lagd över två korslagda riksmarskalkstavar.^[3] Riksmarskalken kan även lägga stavarna bakom sitt personliga vapen.

Historik

Axel Vennersten i full ornat som Sveriges riksmarskalk omkring 1942.

Ordet marskalks ursprungliga betydelse är ’hästsven’ och har förekommit i Sverige sedan medeltiden i dess sammandragna form, marsk. Riksmarskalksämbetet inrättades i Sverige 1607 då riksrådet Göran Claesson Stiernsköld utnämndes av Karl IX. I 1634 års regeringsform fastslogs att riksmarskalken ska vara ett riksråd, tillhöra de lägre riksämbetena och vara chef för hovet. År 1680 ändrades titeln till överstemarskalk för att 1722 ändras tillbaka till riksmarskalk. Fram till 1844 var riksmarskalken ordförande i borgrätten. Riksmarskalken rekryterades från början från högadliga ätter och den förste på posten som inte tillhörde adeln var Axel Vennersten (1936–1946).

Lista över Sveriges riksmarskalkar sedan 1607

	Namn	Porträtt	Levnads- år	Ämbets- period	Anmärkningar
1.	Göran Claesson Stiernsköld		1552–1611	1607–1611	först på denna post
2.	Henrik Carlsson Horn af Kanckas		1578–1618	1611–1618
	vakans			1618–1634
3.	Axel Gustafsson Banér		1594–1642	1634–1641
	vakans			1641–1643
4.	Åke Axelsson Natt och Dag		1594–1655	1643–1651
5.	Magnus Gabriel De la Gardie		1622–1686	1651–1653
6.	Adolf Johan av Pfalz-Zweibrücken		1629–1689	1653–1654
7.	Johan Oxenstierna af Södermöre		1611–1657	1654–1657
8.	Gabriel Oxenstierna af Korsholm och Wasa		1619–1673	1657-?
9.	Johan Gabriel Stenbock		1640–1705	1673–1705	riks- & överstemarskalk
10.	Carl Piper		1647–1716	1705–1716	överstemarskalk
11.	Nicodemus Tessin den yngre		1654–1728	1717–1727	överstemarskalk
12.	Magnus Julius De la Gardie		1669–1741	1727–1741	överstemarskalk
13.	Samuel Åkerhielm af Margrethelund		1684–1768	1741–1747	överstemarskalk
14.	Wilhelm Ludvig Taube af Odenkat		1690–1750	1747–1750	överstemarskalk
15.	Claes Ekeblad den yngre		1708–1771	1750–1761	överstemarskalk
16.	Adam Horn af Kanckas		1717–1778	1761–1769	överstemarskalk
17.	Nils Adam Bielke		1724–1792	1769–1772	överstemarskalk
18.	Hans Henrik von Liewen den yngre		1704–1781	1772–1781	från 1772 riksmarskalk
19.	Göran Gyllenstierna		1724–1799	1781–1788
20.	Carl Bonde af Björnö		1741–1791	1788–1791
21.	Johan Gabriel Oxenstierna		1750–1818	1792-1801
22.	Axel von Fersen den yngre		1755–1810	1801–1810
23.	Magnus Stenbock (1763-1822)			1810
24.	Hans Henric von Essen		1755–1824	1810–1824
25.	Claes Adolf Fleming		1771–1831	1824–1831
26.	Magnus Brahe		1790–1844	1831–1844
27.	Arvid Mauritz Posse		1792–1850	1845–1849
28.	Mauritz Axel Lewenhaupt		1791–1868	1849–1860
29.	Nils Gyldenstolpe		1799–1864	1860–1864
30.	Gustaf Sparre		1802–1886	1864–1886
31.	Gillis Bildt		1820–1894	1886–1894
32.	Fredrik von Essen		1831–1921	1894–1911
33.	Ludvig Douglas		1849–1916	1911–1916
34.	Otto Hack Roland Printzsköld		1846–1930	1916–1930
35.	Eric Trolle		1863–1934	1930–1934
36.	Oscar von Sydow		1873–1936	1934–1936
37.	Axel Vennersten		1863–1948	1936–1946
38.	Birger Ekeberg		1880–1968	1946–1959
39.	Nils Vult von Steyern		1887–1966	1959–1966
40.	Stig H:son Ericson		1897–1985	1966–1976
41.	Gunnar Lagergren		1912–2008	1976–1983
42.	Sten Rudholm		1918–2008	1983–1986
43.	Per Sköld		1922–2008	1986–1996
44.	Gunnar Brodin		1931–2009	1996–2003
45.	Ingemar Eliasson		1939–	2003–2009
46.	Svante Lindqvist		1948–	2010–2018
47.	Fredrik Wersäll		1951–	2018–2025
48.	Jan Björklund		1962–	2026–

Se även

• Lantmarskalk
• Fältmarskalk
• Hovmarskalk
• Marskalk
• Riksmarsk
• Överståthållarämbetet