Fältmarskalk
Från Wikipedia, den fria encyklopedin
En fältmarskalk är ett befäl av den högsta graden i många arméer.
Fältmarskalk är i allmänhet som befälsgrad högre än general och den högsta graden inom militärmakten. I många länder är graden avskaffad, delas bara ut under krig, eller tilldelas endast som hedersgrad till kungliga personer.
Titeln har funnits i många militärkulturer sedan lång tid tillbaka. Själva ordet kommer av det frankiska mare scalci, ungefär "hästhållare". Titeln betecknade då befälhavaren för härens beridna del. Under 30-åriga kriget var fältmarskalken underordnad i förhållande till landsherrens generallöjtnant. I de svenska och franska härarna hade fältmarskalkarna oinskränkt militär och betydande politisk befogenhet. I Sverige var dock fältmarskalken underordnad riksmarsken, hans närmaste man var rikstygmästaren.[1]
Fältmarskalken har i de flesta länder symboliserats med en så kallad marskalksstav, vilken ofta ses i såväl porträtt av höga militärer samt på gradbeteckningar för fältmarskalksgraden.
I olika länder
Finland
Endast en person har haft graden: Gustaf Mannerheim (1933) samt graden Marskalk av Finland (1942).
Frankrike
I Frankrike heter graden egentligen marskalk av Frankrike.
Grekland
Alexandros Papagos är den ende som tilldelats hederstiteln fältmarskalk av Grekland (1949), för sina insatser i kriget mot Benito Mussolini 1940
Italien
Ryssland
Storbritannien
Sverige
I Sverige har totalt 75 fältmarskalkar utsetts, från 1609 till 1824. Sedan 1972 används graden inte i Sverige, och hade då sedan länge beslutats att bara användas i krigstid.
Tyskland
Preussen
USA
I USA motsvaras graden av General of the Army, eftersom beteckningen Marshal har använts mest för polisiära befattningar.
Österrike-Ungern
Fältmarskalklöjtnant var en grad i den österrikisk-ungerska armén motsvarande generallöjtnant i andra länder.
Se även
Noter
Wikiwand - on
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.