Detta är en lista över politiska partier i Sverige. Den inkluderar både nu existerande partier samt historiska partier sedan 1700-talet, och både partier inom rikspolitiken och sådana som endast verkar regionalt eller lokalt. Mer information om Sveriges politik står att läsa i artikeln politik i Sverige.
Efter valet 2022, finns det åtta politiska partier med mandat i Sveriges riksdag. Alla av dem har också mandat i kommuner och regioner. Partierna har mellan 10 000 (L) och 80 000 (S) partimedlemmar.
Mer information Mandat, Partinamn ...
Stäng
Övriga rikspartier
Förutom de åtta riksdagspartierna, finns det ytterliggare 23 partier som hos valmyndigheten har registrerade partibeteckningar för val till riksdagen. Detta kräver en insamling av signaturer från 1 500 rösträttsberättigade personer. Genom registrering är partinamnet skyddat. Det ger också partiet möjlighet att låsa sina kandidatlistor så att väljarna bara kan rösta på personer som partiet själv har utsett. Registrerad partibeteckning för riksdagsval gäller även för alla regionala och lokala val i hela landet samt val till Europaparlamentet, så för ett parti som ställer up i flera kommunval kan det vara smidigare med en registrering för riksdagsval än flera registreingar för olika kommunalval. [3][4]
Mer information Partinamn, Förk. ...
Stäng
Genom en gratis anmälan, kan ett parti ställa upp i riksdagsval och EU-val utan att registrera sin partibeteckning. I riksdagsvalet 2022 deltog exemplevis även Feministiskt Initiativ (3 157 röster), Sveriges komunistiska parti (1 181), Socialisterna - Välfärdspartiet (892), Basinkomstpartiet (374), Sverige ut ur EU/Frihetliga Rättvisepartiet (174), Förenade Demokratiska Partiet (157), Stram Kurs Sverige (156) och Kalle ankapartiet (144).[2] Inför EU-valet 2024 anmälde sig även exempelvis Folklistan.[9].
Riksdagspartiers finansiering
De åtta riksdagspartierna finansierat primärt genom statligt partistöd som utgör omkring 70 % av intäkterna. Endast två partier har större finansiering från annat håll: Centerpartiet får 60 % genom övrig verksamhet (som utgörs av inkomster från partiets kapitalförvaltningsbolag Randello Invest). Socialdemokraterna får 45 % genom försäljning och lotterier.
Fördelning av Socialdemokraternas intäkter 2021[10]
| |
Försäljning och lotterier (45 %) |
| |
Statligt partistöd (37 %) |
Fördelning av Moderaternas intäkter 2021[10]
| |
Försäljning och lotterier (7 %) |
| |
Statligt partistöd (70 %) |
Fördelning av Sverigedemokraternas intäkter 2021[10]
| |
Försäljning och lotterier (0 %) |
| |
Statligt partistöd (74 %) |
Fördelning av Vänsterpartiets intäkter 2021[10]
| |
Försäljning och lotterier (10 %) |
| |
Statligt partistöd (73 %) |
Fördelning av Centerpartiets intäkter 2021[10]
| |
Försäljning och lotterier (3 %) |
| |
Statligt partistöd (26 %) |
| |
Bidrag från närstående verksamhet (10 %) |
Fördelning av Miljöpartiets intäkter 2021[10]
| |
Försäljning och lotterier (7 %) |
| |
Statligt partistöd (74 %) |
Fördelning av Kristdemokraternas intäkter 2021[10]
| |
Försäljning och lotterier (0 %) |
| |
Statligt partistöd (64 %) |
Fördelning av Liberalernas intäkter 2021[10]
| |
Försäljning och lotterier (7 %) |
| |
Statligt partistöd (87 %) |
Som första riksdag vid vilket samtliga fyra ständer (adel, präster, borgare, och bönder) var representerade på utmärker sig Västerås riksdag 1527. Makten under denna tid låg i allt väsentligt hos konungen, och politiska partigrupperingar saknades. Riksdagarnas representanter representerade enbart sitt stånd.
Den sena ståndsriksdagen (1773–1866)
Frihetstiden avslutades genom Gustav III:s statskupp och 1772 års regeringsform, vilken återförde makten till kungen, och bidrog till att partisystemet dog ut. I och med 1809 års regeringsform och 1810 års riksdagsordning gavs dock riksdagen mer makt igen. "Partierna" under denna tid saknade formella ramar, och var löst sammansatta grupperingar av riksdagsledamöter med gemensamma intressen och mål - följaktligen är också tidsangivelserna ungefärliga.
I och med 1866 års riksdagsordning ersattes ståndsriksdagen genom representationsreformen med en tvåkammarriksdag, vilket också föranledde att partiväsendet började etableras på allvar i Sverige. Under de första decennierna fortfor dock riksdagspartierna att till stor del utgöras av, med sentida mått mätt, löst sammanfogade grupperingar av ideologiskt likasinnade, redan invalda, riksdagsledamöter. Runt sekelskiftet tog det partisystem som sedan dess kommit att bli rådande form, i och med att riksdagsgrupperna började knytas till riksorganisationer.
När systemet med enmansvalkretsar ersattes av ett proportionellt valsystem 1911 kom partilösa riksdagsledamöter att bli allt mer ovanliga, och andrakammarvalet 1911 var också det första i vilket man i strikt mening röstade på partier: med start i detta val påbjöds att varje valsedel skulle förses med en partibeteckning. Också detta bidrog till att antalet "politiska vildar" marginaliserades kraftigt.
- Första kammaren
- Övriga 1800-talsgrupperingar
- Andra kammaren
- Lantmannapartiet och dess efterföljare
- Ministeriella partiet och dess efterföljare
- Riksdagsgrupper som existerat utan att ha ställt upp i val
Genom en ändring i riksdagsordningen fick Sverige 1971 en enkammarriksdag, en ändring som följdes av 1974 års regeringsform, vilken ännu (2018) är gällande, och 1974 års riksdagsordning.
Riksdagsgrupp som bildats utan att ha ställt upp i val, och som inte heller senare vunnit riksdagsmandat i val
- Arbetarpartiet Kommunisterna (APK) (1977–1979, bildad genom att två riksdagsledamöter från Vänsterpartiet kommunisterna deltog i en utbrytning från detta parti. APK och dess efterföljare ställde upp i riksdagsvalet 1979 och i senare val, men har då alltid blivit utan riksdagsmandat.)
1900-talets föregångare till riksdagspartierna
De flesta av de ”föregångare” som upptagits här är samma parti som ett nuvarande riksdagsparti. Till exempel är Folkpartiet och Liberalerna är samma parti, fast med olika namn. Vissa tidiga organisationer som Frisinnade landsföreningen är dock föregångare i egentlig mening.
Föregångare till Centerpartiet
Föregångare till Liberalerna
Föregångare till Kristdemokraterna
Föregångare till Moderata samlingspartiet
Föregångare till Vänsterpartiet
- Medborgerlig samling/Samling 68 (1964–1968 – valteknisk samarbete mellan Folkpartiet, Högerpartiet, och Centerpartiet i bland annat Fyrstadskretsen)
- Mellanpartierna (1964–1968 – valteknisk samarbete mellan Centerpartiet och Folkpartiet i Kalmar läns och Gotlands läns valkrets)
- Centern (1985 – rikstäckande valteknisk samarbete mellan Centerpartiet och KDS)
- Därutöver märks fördjupade samarbeten som Arbetarepartiet (1928 – Socialdemokraterna och SKP), Allians för Sverige/Alliansen (2004–2019, Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet, och Kristdemokraterna), och De rödgröna (2008–2010 – Socialdemokraterna, Miljöpartiet, och Vänsterpartiet), som dock inte sträckt sig till gemensamma valsedlar.
Övriga historiska rikspartier
Genom åren har Sverige också haft ett stort antal småprtier som ställt upp i riksdagsval utan att erhålla tillräckligt många röster för riksdagsmandat.
Alla län utom Gotland, Kronoberg och Västerbotten har eller har haft regionala partier. Registrerad partibeteckning för landstingsval gäller även för alla kommunalval i det län partiet är registrerat.
Blekinge län
- Historiska regionala partier
Gävleborgs län
- Sjukvårdspartiet i Gävleborg (SJPG)
Hallands län
- Historiska regionala partier
Jämtlands län
- Historiska regionala partier
- Sjukvårdspartiet i Jämtlands län (sjvz)
Jönköpings län
- Historiska regionala partier
- Invandrarpartiet Sverige (INVS)
- MedborgarForum (MEF)
Norrbottens län
- Historiska regionala partier
Skåne län
- Historiska regionala partier
Stockholms län
- Historiska regionala partier
Södermanlands län
- Historiska regionala partier
- Sjukvårdspartiet i Sörmland
Uppsala län
- Historiska regionala partier
- Upplands sjukvårdsparti (USP)
Västernorrlands län
- Historiska regionala partier
- Norrlandspartiet (NoPa)
- Sundsvalls framtid
Västra Götalands län
- Historiska regionala partier
Östergötlands län
- Historiska regionala partier
- Östergötlands Sjukvårdsparti
Många kommuner har eller har haft lokala partier som endast kandiderat i kommunval.
Blekinge län
- Historiska lokala partier i Blekinge län
Dalarnas län
- Historiska lokala partier i Dalarnas län
Gotlands län
- Historiska lokala partier i Gotlands län
Gävleborgs län
- Historiska lokala partier i Gävleborgs län
- Gävle – Gävlepartiet (GLE)
- Ljusdal – Frihetliga Ljusdalsbygden (flb), Rädda Ljusdalsbygden
- Sandviken – Ny Ordning (NO)-Partipolitiskt ob. (NO)
- Söderhamn – Vägval Söderhamn
Hallands län
- Historiska lokala partier i Hallands län
Jämtlands län
- Historiska lokala partier i Jämtlands län
Jönköpings län
- Historiska lokala partier i Jönköpings län
Kalmar län
- Historiska lokala partier i Kalmar län
Kronobergs län
- Historiska lokala partier i Kronobergs län
Norrbottens län
- Historiska lokala partier i Norrbottens län
Skåne län
- Historiska lokala partier i Skåne län
- Burlöv – Burlövs Väl (BV)
- Eslöv – Eslövspartiet (esl)
- Helsingborg – Helsingborgspartiet, Helsingborgs väl, Svensk Samling
- Hörby – Bygdens bästa, Hörbypartiet (HÖR)
- Höör – Bygdens bästa
- Klippan – Fria demokraterna
- Kävlinge – Kävlingebor, M-demokraterna
- Lomma – Bjärred-Lommas Väl (BLV)
- Lund – Demokratisk Vänster i Lund (DemV), Lunds Studentparti, Studentpartiet - Kommunpartiet Studenterna (SKS)
- Malmö – Malmöpartiet
- Osby – Fria Kommun Demokraterna, Göingepartiet Kommunal Samling (GKS), Ungdomspartiet Nu
- Sjöbo – Allianspartiet, Barn- och Ungdomspartiet i Sjöbo, Kommunpartiet i Sjöbo
- Svalöv – Centrumdemokraterna - Kommunens Väl (cdk)
- Svedala – Föryngringspartiet (FYP)
- Tomelilla – Kommunens Väl (kv)
- Trelleborg – Trelleborgs Skolparti
- Vellinge – Vellingepartiet
- Ystad – Ystadspartiet (YP)
- Åstorp – Kommunens framtid (kof), Åstorpspartiet (ås)
- Ängelholm – Partiet för miljöskydd och medbestämmande
- Örkelljunga – Miljöpartiet i Örkelljunga
Stockholms län
- Historiska lokala partier i Stockholms län
- Botkyrka – Aktionsgruppen mot flyg på F18, Rädda Framtiden
- Danderyd – Danderydspartiet, Kraftledningspartiet
- Ekerö – Barn- och ungdomspartiet Mälaröarna
- Haninge – Haningepartiet, Haninge Lokalparti, Nya Folkhemmet
- Nynäshamn – Agenda Nynäs, Nynäshamnspartiet (nhp)
- Sigtuna – Aktion för Sigtuna kommun (ASK), Generationspartiet (gp)
- Sollentuna – Edsbergspartiet (ebp)
- Solna – Bergshamrapartiet, BUS-partiet, Ungdoms- och studentpartiet, USP
- Stockholm – Popvox
- Södertälje – Järna Partiet, Pensionärspartiet i Södertälje (PPS), Södertäljepartiet, Täljepartiet
- Tyresö – Kommunala Rättspartiet Tyresö (krt)
- Täby – Täbypartiet (TMF), Täby konsumentparti
- Upplands Väsby – Nya Arbetarpartiet (NyAp), Framtid Väsby (FrV)
- Vallentuna – Demoex (Dex), Fritidspartiet (ftp)
- Vaxholm – Planskilda korsningspartiet
- Värmdö – Nytta & Utveckling, partiet (NU)
- Österåker – Bevara Österåker
Södermanlands län
- Historiska lokala partier i Södermanlands län
Uppsala län
- Historiska lokala partier i Uppsala län
Värmlands län
- Historiska lokala partier i Värmlands län
Västerbottens län
- Historiska lokala partier Västerbottens län
Västernorrlands län
- Historiska lokala partier Västernorrlands län
Västmanlands län
- Historiska lokala partier Västmanlands län
Västra Götalands län
- Ale – Ale - demokraterna (ADK), Framtid i Ale
- Bengtsfors – RMS - Gul Front
- Bollebygd – Folkets Röst
- Borås – Boråsvalet
- Gullspång – Rätt väg för Gullspångs kommun
- Göteborg – Barnpartiet, Demokraterna (D), Framtidspartiet Sverige, Normaldemokraterna, Torslandapartiet, Vägvalet, Öppna Göteborg
- Götene – Götenes framtid (GÖF)
- Herrljunga – Kommunens Väl (KVäl)
- Härryda – Kommunpartiet (KomP), Sportpartiet (SPP)
- Kungälv – Nordiska motståndsrörelsen (NMR), Utvecklingspartiet (UtvP)
- Lerum – Öppna Hela Lerum
- Lidköping – Det Hållbara Alternativet
- Lysekil – Lysekilspartiet.nu (LNU)
- Mariestad – Mariestadspartiet (MaP)
- Mark – Markbygdspartiet (MBP), Marks Oberoende Demokrater, MOD (MOD)
- Mellerud – Kommunpartiet i Mellerud
- Orust – Folkviljan på Orust (FPO)
- Partille – Fredsdemokraterna
- Strömstad – Strömstadspartiet (StröP)
- Tjörn – Tjörnpartiet
- Uddevalla – Uddevallapartiet
- Ulricehamn – Nya Ulricehamn
- Vänersborg – Välfärdspartiet
- Historiska lokala partier i Västra Götalands län
- Bengtsfors – Kommunpartiet (KPT), Medborgarpartiet Bengtsfors
- Bollebygd – Nya Kommunpartiet
- Essunga – Kommunal sparsamhet
- Falköping – Demokrati för framtiden
- Grästorp – Fram För Kommunen (FFK)
- Gullspång – Kommunpartiet vår framtid (KVF)
- Göteborg – Hisingens Kommunala Väljare, Pensionärspartiet Göteborg (PPG) (PPG)
- Härryda – Framtiden, Härryda miljö- och framtidsparti, Härryda opolitiska pensionärsparti
- Kungälv – Bohuspartiet
- Kungälv – Skol- och utbildningspartiet
- Lerum – Folkviljan i Lerum, Framtidspartiet - för hållbar utveckling, Medborgarpartiet i Lerum
- Lidköping – Kommunal rättvisa, Skaraborgs svensk socialister (sss), Vänerdemokraterna
- Lysekil – Skaftöpartiet (SköP)
- Mariestad – Kommunal vänster
- Mark – Politiskt forum
- Munkedal – Kommunal Samverkan med Folket I Focus (ksff)
- Mölndal – Kommunpartiet i Mölndal
- Sotenäs – Nya Sotenäspartiet (NSP)
- Orust – Orustpartiet
- Strömstad – Medborgarrättspartiet
- Svenljunga – Sjukvårdspartiet i Svenljunga (SiS), Svenljunga Nya Kommunalparti (snk)
- Tanum – Miljö- och Vänsterlistan i Tanum (mvt)
- Tidaholm – Kommunal samling (ks), Tidaholms Väl (tvp)
- Tjörn – Kommunalt Alternativ (KAL), Samhällets bästa (SB)
- Uddevalla – Solidariskt Uddevalla (SU)
- Vara – Oberoende, Opolitisk kommunal sparsamhet
- Vårgårda – Lars Söderberg Vårgårda
- Vänersborg – Folkviljan (fv)
- Åmål – Medborgarpartiet i Åmål, Tomas Lindström - Åmål
Örebro län
- Historiska lokala partier i Örebro län
Östergötlands län
- Historiska lokala partier i Östergötlands län
Partiets sida på svenska Wikipedia.
