Loading AI tools
Svenska högtider och traditioner har många influenser. De äldsta, såsom jul och midsommar, har förkristna nordiska anor, även om de med kristendomen inordandes i de religiösa högtiderna och idag för många i det närmaste har mist sin religiösa signifikans. Sedan 1800- och 1900-talen har de inhemska traditionerna alltmer präglats av influenser från andra delar av världen. Så kommer julgranen och adventsstjärnan ursprungligen från Tyskland[1], medan Lucia är inspirerad av ett sicilianskt kristet helgon. Även fenomen från den engelsktalande världen, som mors dag och Halloween har blivit allmänna helgdagar
Allmänna helgdagar är i Sverige en juridisk term, som omfattar de dagar som nämns i (Lag (1989:253) om allmänna helgdagar).[2]
- Trettondedag jul
- Tjugondedag jul
- Fettisdagen (tisdagen efter fastlagssöndagen)
- Våffeldagen (25 mars)
- Påsk (mars-april)
- Valborgsmässoafton (30 april) och första maj (Första maj allmän helgdag sedan 1939)[3]
- Kristi himmelsfärdsdag (40 dagar efter påsk)
- Pingst (10 dagar efter Kristi himmelsfärdsdag)
- Sveriges nationaldag (6 juni allmän helgdag sedan 2005)
- Midsommar (juni)
- Alla helgons dag-Allhelgonadagen (månadsskiftet oktober-november)
- Advent (slutet av november-december)
Regionala högtider
- Fössta tossdan i mass, som äger rum den första torsdagen i mars, uppmärksammas i Småland genom att äta prinsesstårta
- Surströmmingspremiären, som äger rum den tredje torsdagen i augusti, uppmärksammas främst längs Norrlandskusten
- Ålagillen äger rum under hösten, främst i Skåne
- Gustav II Adolfs dödsdag (6 november) uppmärksammas främst i Göteborgsområdet, bland annat med Gustav Adolfsbakelser
- Mårtensafton eller Mårten Gås (10 november) firas numera främst i Skåne
Samiska högtider och traditioner
Den samiska nationaldagen firas den 6 februari. Dagen firades första gången 1993 i samband med att FN inledde det internationella urbefolkningens år i Jokkmokk. Datumet valdes till minne det första samiska landsmötet, som hölls i Trondheim den 6 februari 1917.
Med 1800- och 1900-talens sekularisering och en ökande religiös och etnisk mångfald i befolkningen är rollen för Svenska kyrkan, eller kristendom och religion överhuvudtaget, inte längre lika given.
- Dop (trossamfund) (45,6 procent av alla nyfödda i Sverige döptes enligt Svenska kyrkans ordning 2015[4])
- Barnvälkomnande-namngivningsceremoni (icke-religiöst alternativ till dop)[5]
- Konfirmation (27,8 procent av alla 15-åringar i Sverige konfirmerades enligt Svenska kyrkans ordning 2015[4])
- Realexamen (juni, avskaffad från 1970-talet)
- Studentexamen (juni, Studenten efter 1968)
- Bröllop (kyrkbröllop har många gånger ersatts av rådhusbröllop)[6]
- Begravning (76,5 procent av alla avlidna i Sverige begravdes enligt Svenska kyrkans ordning 2015[4], men borgerlig begravning blir allt vanligare[7])
- Alla hjärtans dag (14 februari)
- Internationella kvinnodagen (8 mars)
- Mors dag (sista söndagen i maj)
- Skolavslutning (början-mitten av juni)
- Skolstart (mitten-slutet av augusti)
- FN-dagen (24 oktober)
- Fars dag (andra söndagen i november)
- Julavslutning (mitten av december)
- Akademiska högtider och traditioner under året (promotion, installation med mera)
Det tidiga 2000-talet präglades av utbildningspolitiska bråk om skolavslutningen skulle hållas i skolsalen eller, som tidigare, i kyrksalen.[8]
Kräftfisket som tradition förknippas främst med augusti, baserat på tidigare lagstiftning.[9]
Semlan förknippas främst med tiden före påsk, men säljs på vissa håll även före jul.[10]
Wikiwand in your browser!
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
