Loading AI tools
kristen högtid Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Påsken är den största högtiden under det kristna kyrkoåret och firas till minne av att Jesus enligt Nya Testamentet led, dog och uppstod för att var och en som tror på honom skulle bli förlåten för sina synder och få evigt liv.[1] Den kristna påsken är till sin natur, både genom händelser och tidpunkten när den infaller, kopplad till den judiska påsken, vilken firas till minne av Gamla Testamentets berättelser om judarnas uttåg ur Egypten efter år av slaveri. Högtidens svenska namn kommer också från dess hebreiska namn "פֶּסַח" (pesach), vilket betyder "passera" eller "gå förbi" och tydligast pekar på den judiska innebörden av högtiden. Det engelska ordet easter och tyskans Ostern kommer av den germanska fruktbarhetsgudinnan Ēostre.
Typ | Kristen högtid |
---|---|
Datum | Påskdagen rörlig mellan 22 mars och 25 april (västkyrkan) eller mellan 4 april och 8 maj (östkyrkan) |
Geografi och firare | Kristna över hela världen |
Period | 100-talet– (kristen påsk) |
Anledning | Bibelns berättelser om Jesu korsfästelse och uppståndelse |
Traditioner | Gudstjänster, påskpsalmer, processioner, godis, ägg/påskägg |
Allmän helgdag | Flera länder |
Allmän flaggdag | Flera länder |
Relaterat | Kristi himmelsfärdsdag, pingst |
Gemensamma regler inom kristendomen för att bestämma vilken kalenderdag påskdagen infaller på anses av tradition ha uppstått vid det första konciliet i Nicaea år 325. Regeln säger att påskdagen infaller den första söndagen efter den första ecklesiastiska fullmånen som infaller på eller efter 21 mars. I Sverige har samma regler använts för att bestämma när påsken infaller sedan 1844.[2] Påskhelgen består av skärtorsdagen, långfredagen, påskafton, påskdagen och annandag påsk. Veckan innan påskhelgen kallas stilla veckan och veckan efter påskveckan.
I hela den kristna världen är påsken en familjehögtid där dekorerade påskägg är ett tema. Ägg är en förkristen symbol för livets återfödelse under våren, och är mycket ovanligt i gudstjänstlokaler, men har även tolkats som symbol för Kristi pånyttfödelse och för den tomma graven. Ätandet av ägg var dessutom en följd av den ansamlade mängden ägg under fastan som i kristen tradition firas 40 dagar innan påsken. Inom protestantisk (ursprungligen tysk) tradition berättas sagor om att påskharen har placerat ut påskägg fyllda med godis till barn som har varit snälla, och som barnen får leta efter. I vissa länder dekoreras hemmet med påskris, i Sverige med fjädrar. I Sverige och Finland klär barn ut sig till påskkärringar och knackar på hos grannar för att be om godis. I Finland är memma och pasha traditionella påskrätter. I Österbotten har det varit tradition att tända stora påskbrasor på påsklördagen.[3]
Den judiska påsken, pesach har sitt ursprung i det osyrade brödets högtid då man åt osyrat (ojäst) bröd i skördeperiodens början och herdarnas våroffer då varje familj åt av ett lamm. Dessa fester har kommit att knytas till berättelser om uttåget ur Egypten (cirka 1500-talet f.Kr.), den natt då enligt judisk tradition påsklammet slaktades och dödsängeln skonade Israels folk. Ända fram till templets fall år 70 e.Kr. slaktade man lamm i Jerusalems tempel, och dessa åts under en nattlig måltid. Idag har påsklammet ersatts med den så kallade seder-måltiden, där de olika rätterna har symbolisk betydelse och där den yngste sonen ställer frågor om högtiden som fadern besvarar. Under Pesach äter man endast osyrat bröd, matza, eftersom man vid flykten från Egypten inte hann låta brödet jäsa, och högtiden kallas även "det osyrade brödets högtid". I Gamla Testamentet, andra Moseboken 12:17-18, står: Ni skall fira det osyrade brödets högtid, därför att det var just den dagen som jag förde era härar ut ur Egypten. I släkte efter släkte skall det vara en oföränderlig ordning att ni firar denna dag. Från kvällen den fjortonde dagen i första månaden till kvällen den tjugoförsta dagen skall ni äta osyrat bröd.
Det var under den judiska Pesach-högtiden som Jesus från Nasaret red in i Jerusalem. Inom kristendomen firas påsken till minne av Jesu lidande, död och uppståndelse, samt till de tal han höll. Firandet föregås av den så kallade stilla veckan vilken börjar med palmsöndagen, dymmelonsdagen, skärtorsdagen och långfredagen och slutar med påskafton. Påskveckan inleds med påskdagen.[4] De motsvarar Jesus sista dagar från hans intåg i Jerusalem till och med hans död på korset och uppståndelsen.
Den viktigaste gudstjänsten är av tradition påsknattens, då också dop eller doplöftesförnyelse kan äga rum (den har återinförts i den romersk-katolska kyrkan och i många andra kyrkor under 1900-talet). Gudstjänsterna under påsken innehåller det liturgiska firandet av att Jesus från Nasaret, Jesus Kristus, efter döden på korset påstås ha uppstått från de döda. Denna övertygelse är en gemensam och grundläggande bas i trossystemet för de rörelser som bekänner sig till Kristus och till kristendomen. Tron på treenighetsläran, det vill säga att Fadern, Sonen och Anden är ett enda väsen är en doktrin med mycket stor utbredning bland de kristna kyrkorna, men det finns även rörelser som betecknar sig själva som kristna och som inte delar denna tro (jämför med antitrinitarism).
Enligt den judiska kalendern, som är en lunisolarkalender, firas högtiden pesach den 14:e dagen i vårmånaden Nisan, när det blir fullmåne. De kristna började snart att flytta påskfirandet till påföljande söndag, den dag de menar att Jesus uppstod. Ofta hänvisar man till att det vid det första konciliet i Nicaea år 325 skulle ha beslutats om att påskdagen skall infalla första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen, men detta finns dock inte bevarat i de protokoll som finns efter kyrkomötet[5]. Eftersom vårdagjämningen kan infalla på olika kalenderdatum beroende på vilken tidszon man befinner sig i är det 21 mars som används för att beräkna påsken. På samma sätt är det inte den astronomiska fullmånen som används utan en fullmåne som beräknas med hjälp av tabeller (kallas den ecklesiastiska fullmånen). Alltså infaller påskdagen på söndagen närmast efter den ecklesiastiska fullmåne som infaller på eller efter 21 mars.[6] Denna regel gäller bland annat i svensk lagstiftning och kalenderproduktion.[7][8]
I de katolska länderna införde man 1582 den gregorianska kalendern, vilket innebar att man lämnade den gamla julianska kalendern som gällt dittills. Även vissa av de ortodoxa kyrkorna övergav efterhand den julianska kalendern till förmån för den nya ordningen, men de flesta nationella kyrkorna inom ortodoxin var så kallade gammalkalendarister, och för kyrkoenhetens skull beslöts att alla ortodoxa kyrkor skulle fira påsken efter juliansk kalender. Efterhand bytte under 1600- och 1700-talen även de nationella protestantiska kyrkorna i västra Europa till den nya katolska kalendern och resultatet har blivit att påsken i de östliga ortodoxa kyrkorna vanligen infaller på annat datum än i de västliga kyrkorna.
I Sverige bytte man kalender från den gamla stilen till den nya stilen 1753, vilket i praktiken innebar ett byte från den julianska till den gregorianska kalendern, men man hade under åren 1700–1712 en kalender som gick en dag före den Julianska. Beräkningen av påskdagen kompliceras inte bara av detta, utan också av att man under åren 1740–1844 inte använde de ovan beskrivna reglerna utan utgick från den astronomiskt bestämda vårdagjämningen och fullmånen.[9] För detaljer och tabeller över när påsken infaller se Påskdagen. Enligt nuvarande sätt att beräkna påskdagens datum infaller den tidigast den 22 mars och senast den 25 april. Senast påskdagen inföll 22 mars var 1818, och nästa gång blir 2285. Senast påskdagen inföll 25 april var 1943, och nästa gång blir 2038.
Den 3 augusti 1928 antog Storbritannien lag som slog fast att påsken skulle infalla den andra söndagen efter den första lördagen i april.[10] Denna lag togs aldrig i bruk. Flera australiska delstater stadgade 1928–1929 lagar med samma beräkningssätt för påskdatumet.[11]
Påskhögtiden har i en del andra länder, liksom julen och andra högtider, förlorat mycket av sitt religiösa innehåll och blivit en sekulariserad familjehögtid där gammal folktro och kristna traditioner blandas.
Förnamnet Pascal, särskilt vanligt i fransktalande länder, är bildat av pascha, det latinska ordet för "påsk"; den latinska formen av namnet är Paschalis. Ursprungligen gavs det till pojkar som fötts under påsken.
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.