Loading AI tools
Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Standard Vanguard är en personbil, tillverkad i tre generationer av den brittiska biltillverkaren Standard mellan 1947 och 1963.
| Standard Vanguard | |
 Standard Vanguard kombi 1954. | |
| Grundinformation | |
|---|---|
| Märke | Standard |
| Tillverkning | 1947-1963 |
| Kronologi | |
| Föregångare | Standard 14 hp |
| Efterträdare | Triumph 2000 |
| Standard Vanguard Phase I | |
| Grundinformation | |
|---|---|
| Märke | Standard |
| Tillverkning | 1947-1953 |
| Konstruktion | |
| Karosseri | 4-d sedan 5-d kombi |
| Besläktade | Triumph Renown |
| Liknande | Austin A70 Humber Hawk Morris Six MS |
| Drivlina | |
| Motor | 4-cylindrig radmotor |
| Drivning | Bakhjulsdrift |
| Växellåda | 3-vxl manuell, överväxel extrautrustning |
| Dimensioner | |
| Hjulbas | 239 cm |
| Längd | 422 cm |
| Bredd | 175 cm |
| Höjd | 163 cm |
Standard Motor Company hade haft ett mycket omfattande modellprogram under mellankrigstiden, men när Vanguard-modellen presenterades sommaren 1947 gick man över till en enmodellsstrategi. Vanguard Phase I var byggd på en separat ram. Karossen hade inbyggt bagageutrymme, enligt rådande mode och det korta överhänget bak gav bilen ett lätt identifierbart utseende. Under motorhuven fanns en stor fyrcylindrig toppventilmotor. Standard var en framgångsrik motorleverantör och Vanguard-motorn användes även i så skilda fordon som Morgan +4, Triumph TR2 och Fergusons ”Grålle”-traktor.
För den svenska marknaden byggdes Vanguard-bilarna av ANA i Nyköping. Den rumphuggna formen gjorde att folkhumorn döpte bilen till ”Pelle Svanslös”.
| Standard Vanguard Phase II | |
| Grundinformation | |
|---|---|
| Märke | Standard |
| Tillverkning | 1953-1956 |
| Konstruktion | |
| Karosseri | 4-d sedan 5-d kombi |
| Liknande | Fiat 1900 Ford Zephyr Mercedes-Benz W120 |
| Drivlina | |
| Motor | 4-cylindrig radmotor |
| Drivning | Bakhjulsdrift |
| Växellåda | 3-vxl manuell, överväxel extrautrustning |
| Dimensioner | |
| Hjulbas | 240 cm |
| Längd | 430 cm |
| Bredd | 180 cm |
| Höjd | 163 cm |
Våren 1953 uppdaterades bilen till Vanguard Phase II. Karossen fick nu ett utbyggt bagageutrymme, betydligt rymligare än tidigare. Bakåtsikten förbättrades med en större bakruta.
Våren 1954 blev Standard Vanguard den första brittiska personbil att erbjuda en dieselmotor som alternativ. Motorn byggdes av Standard för att användas i Fergusons traktorer. Dieselversionen blev ingen succé och försvann igen 1955.
| Standard Vanguard Phase III | |
| Grundinformation | |
|---|---|
| Märke | Standard |
| Tillverkning | 1956-1963 |
| Konstruktion | |
| Karosseri | 4-d sedan 5-d kombi |
| Liknande | Austin Westminster Vauxhall Velox Volvo Amazon |
| Drivlina | |
| Motor | 4/6-cylindrig radmotor |
| Drivning | Bakhjulsdrift |
| Växellåda | 3/4-vxl manuell, överväxel extrautrustning 3-stegs automat |
| Dimensioner | |
| Hjulbas | 259 cm |
| Längd | 437 cm |
| Bredd | 172 cm |
| Höjd | 152 cm |
Till 1956 kom en helt ny Vanguard Phase III med självbärande kaross. Bilen hade bara motorn gemensam med föregångaren.
Under 1958 uppdaterades karossen med större fönsterrutor och en ny kylarmaskering. Karossen ritades av Giovanni Michelotti hos Vignale och bilen kallades nu Vanguard Vignale. Produktionen fortsatte fram till 1961.
Hösten 1956 tillkom den snabba Vanguard Sportsman med tvåförgasarmotor från Triumph TR3. Försäljningen var mycket blygsam och modellen försvann igen efter ett drygt år.
Hösten 1957 breddades utbudet med instegsmodellen Ensign. Bilen hade en mindre motor och enklare utrustning än systermodellerna. När övriga Vanguard-modeller uppdaterades 1958 fick Ensign behålla den ursprungliga karossen.
1961 ersattes bilen av Ensign De Luxe som hade större motor från Triumph TR4.
Standard-Triumph hade tagit fram en ny sexcylindrig motor till Vanguard-modellens efterträdare. Denna infördes 1960 i Vanguard Luxury Six. Detta blev den sista utvecklingen och modellen försvann 1963.
Försäljningen av Standard-bilarna minskade gradvis under femtiotalet. Ledningen för Standard-Triumph beslutade därför att låta märket somna in och satsa helt på Triumph istället. Efterträdaren började säljas 1963 under namnet Triumph 2000. En förklaring till försäljningsraset kan vara att betydelsen av själva ordet standard förändrats genom åren, från ”högsta kvalitet” till ”lägsta godtagbara kvalitet”. Och vem vill väl ha ”Standard”, när man kan få ”de luxe” eller till och med ”grand luxe”.
| Modell | Motor | Cylindervolym | Effekt | Bränslesystem |
|---|---|---|---|---|
| Phase III | 4-cyl radmotor ohv | 2088 cm³ | 68 hk | Enkel förgasare |
| Sportsman | 4-cyl radmotor ohv | 2088 cm³ | 90 hk | Dubbla förgasare |
| Ensign | 4-cyl radmotor ohv | 1670 cm³ | 61 hk | Enkel förgasare |
| Ensign De Luxe | 4-cyl radmotor ohv | 2138 cm³ | 76 hk | Enkel förgasare |
| Luxury Six | 6-cyl radmotor ohv | 1998 cm³ | 80 hk | Dubbla förgasare |
| Modell | Antal |
|---|---|
| Phase I | 184 779 |
| Phase II | 81 074 |
| Diesel | 1 973 |
| Phase III | 63 470 |
| Sportsman | 901 |
| Ensign | 18 852 |
| Ensign De Luxe | 2 318 |
| Luxury Six | 9 953 |
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
